Sv: Sommarföräldrar 2013
Grav.penning är fantastiskt!
Tycker synd om dom som är tvungna att jobba ända fram till förlossningen, speciellt 2 sista veckorna är det tungt..
Idag har jag varit först hos läkare och sen hos klarabarnmorskan.
Hos läkaren konstaterades det att det inte var något fel på hjärta eller blodtryck (visste jag redan förvisso..) Men att anfallen inte är riktigt normala. Är väl ganska troligt att barnet ligger mot kroppspulsådern, men kommer göra någon slags koll på hjärnaktiviteten för att utesluta narkolepsi/ epilepsi.. Är livrädd för att få en sån diagnos, för isf kan jag nog glömma mitt jobb sen
Hos klarabarnmorskan gick vi igenom förra förlossningen, och diskuterade även emr kring den kommande. Och det är nu upp till mig, står jag på mig kan jag få kejsarsnitt, men bara för det så känner jag mig osäker. Väljer jag kejsarsnitt nu så kommer jag aldrig få chansen att föda naturligt. Det är ju långt ifrån riskfritt, med infektioner och allt som blir. Vid en naturlig förlossning är man ju tillbaka mkt snabbare..
Men samtidigt är jag rädd för en vanlig förlossning, tänk om det än en gång inte går? Jag är dessutom en sån som har svårt för att säga ifrån, kommer någon och frågar mig om vi ska försöka en stund till kommer jag inte kunna med att ge upp, utan jag kommer ligga där tills nån annan tar beslutet att det är nog.. Förvisso är min man mer förberedd på det den här gången så förhoppningsvis kommer han säga ifrån när det är nog..
Men ändå, hur hade ni gjort om ni hade gjort ett snitt? Hade ni snittat igen eller försökt med vanlig förlossning? Ni som har barn sen innan, hur länge pågick era förlossningar?