Vet du jag tycker att det är det här som är problemet. I trådsstarten så skriver du ju som det är ett vanligt kompisgäng.Japp, det hade hon, vilket är emot regelverket när man umgås med en brukare. <
Very Lazy Pethead
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Vet du jag tycker att det är det här som är problemet. I trådsstarten så skriver du ju som det är ett vanligt kompisgäng.Japp, det hade hon, vilket är emot regelverket när man umgås med en brukare. <
Very Lazy Pethead
Det är inte frågan om att sitta barnvakt, det är frågan om vilka som fått eller tagit sig förmånen att sätta takten och agendan för umgänget i högre grad än andra.Varför inte svara på frågan istället?
Men för att måla upp scenariot. Klockan är 04.00 på jobbet. Jag och två kollegor sitter i en glasbur (vårt kontor), ett par andra kollegor sitter i en glasbur 10 meter bort, ytterligare två kollegor sitter i en soffa i en annan avdelning och en kollega tar sig en kopp te i köket.
Två kollegor börjar bära ut stolar från kontoret jag sitter i. En annan kollega ringer de som är på andra avdelningen och frågar om de ska vara med på kort. Min ena kollega på kontoret går iväg och gör något, den andra går och sätter sig för att spela kort tillsammans med tre kollegor.
Nu är jag själv i glasburen, 20 M bort sitter fyra kollegor och spelar kort, en kollega har gått och ätit och en kollega sitter i andra glasburen och läser ridningen på nätet.
Ingen har frågat mig om jag vill spela kort, eller sagt "jag går och spelar kort". Dock eftersom jag inte är blind ser jag ju att de sitter och spelar kort.
Du menar med ditt resonemang att jag skulle uppfatta detta negativt där jag sitter i glasburen och arbetar?
Det gör jag inte. Helt enkelt för att jag är helt säker på att ville jag spela kort skulle de bara vara att fråga.
Och i gengäld säger ingen något när jag säger att jag "ska kolla läget i garaget" (= gå ut i garaget och röka). ATT jag säger till är mest för att vi alltid måste det om vi lämnar inte skalet. Dvs jag säger till om jag ska gå på toa med etc.
Det är inte frågan om att sitta barnvakt, det är frågan om vilka som fått eller tagit sig förmånen att sätta takten och agendan för umgänget i högre grad än andra.
Att det är socialt accepterat att mycket anpassas för rökarnas behov och tycke. Även om det blivit bättre och bättre.
Att ha behov av att äta efter en viss tid för annars rasar sockret, som exempel, är inte accepterat såvida man inte har diabetes eller liknande.
Jag kan mycket väl följa med en rökare ut som sällskap, trots att jag inte röker, för denna ska slippa gå själv. Men då tycker jag det med är rimligt att inte lämna någon själv kvar vid tex borde på krogen. På samma sätt som att den ensamma rökaren inte vill tvingas avstå från rökande för att få känna sig med i sällskapet ska den som som inte vill följa med ut att röka inte behöva känna sig akterseglad. I detta ser jag på de som är runt omkring mig att de som röker är sämre på att visa en hänsynsfull dynamik i sitt beteende i gruppen. Det som sen blev ännu intressantare är att några av de som var mest förbannade när detta påpekats för dem är de som faktiskt bättrat sig betydligt - när de slutat röka.
Moralpredikan kan du väl syssla med i kyrkan, eller moskén eller synagogan eller valfritt tempel.Det är inte frågan om att sitta barnvakt, det är frågan om vilka som fått eller tagit sig förmånen att sätta takten och agendan för umgänget i högre grad än andra.
Att det är socialt accepterat att mycket anpassas för rökarnas behov och tycke. Även om det blivit bättre och bättre.
Att ha behov av att äta efter en viss tid för annars rasar sockret, som exempel, är inte accepterat såvida man inte har diabetes eller liknande.
Jag kan mycket väl följa med en rökare ut som sällskap, trots att jag inte röker, för denna ska slippa gå själv. Men då tycker jag det med är rimligt att inte lämna någon själv kvar vid tex borde på krogen. På samma sätt som att den ensamma rökaren inte vill tvingas avstå från rökande för att få känna sig med i sällskapet ska den som som inte vill följa med ut att röka inte behöva känna sig akterseglad. I detta ser jag på de som är runt omkring mig att de som röker är sämre på att visa en hänsynsfull dynamik i sitt beteende i gruppen. Det som sen blev ännu intressantare är att några av de som var mest förbannade när detta påpekats för dem är de som faktiskt bättrat sig betydligt - när de slutat röka.
Om någon skulle vara barnvakt åt dig när de andra spelar kort?Nu undviker du för andra gången frågan.
Men varför umgås du med människor som beter sig som du inte gillar? Om andra fått tillåtelse att sätta agendan- varför tar du inte den platsen och föreslår hur du vill ha det?Det är inte frågan om att sitta barnvakt, det är frågan om vilka som fått eller tagit sig förmånen att sätta takten och agendan för umgänget i högre grad än andra.
Att det är socialt accepterat att mycket anpassas för rökarnas behov och tycke. Även om det blivit bättre och bättre.
Att ha behov av att äta efter en viss tid för annars rasar sockret, som exempel, är inte accepterat såvida man inte har diabetes eller liknande.
Jag kan mycket väl följa med en rökare ut som sällskap, trots att jag inte röker, för denna ska slippa gå själv. Men då tycker jag det med är rimligt att inte lämna någon själv kvar vid tex borde på krogen. På samma sätt som att den ensamma rökaren inte vill tvingas avstå från rökande för att få känna sig med i sällskapet ska den som som inte vill följa med ut att röka inte behöva känna sig akterseglad. I detta ser jag på de som är runt omkring mig att de som röker är sämre på att visa en hänsynsfull dynamik i sitt beteende i gruppen. Det som sen blev ännu intressantare är att några av de som var mest förbannade när detta påpekats för dem är de som faktiskt bättrat sig betydligt - när de slutat röka.
Om någon skulle vara barnvakt åt dig när de andra spelar kort?
Tror jag inte du vill. Om inte har du ett jobb som jag antar du vill göra och kan mycket väl tänka mig att du kan tänka dig spela kort rätt vad det är.
Så kan man med se det med - vilkas moral är det som ska ha företräde bland de man umgås med?Moralpredikan kan du väl syssla med i kyrkan, eller moskén eller synagogan eller valfritt tempel.
Det gör ju ÄNNU mindre att tråden handlar om det du skrev från börjanJapp, det hade hon, vilket är emot regelverket när man umgås med en brukare. <
Very Lazy Pethead
Försöker undvika det så gott det går, röstar ofta med fötterna vilket är effektivast.Men varför umgås du med människor som beter sig som du inte gillar? Om andra fått tillåtelse att sätta agendan- varför tar du inte den platsen och föreslår hur du vill ha det?
Ok - då är det nog så att jag inte förstår frågan var god förtydliga tills jag gör det.Tredje gången du undviker frågan...
Ser du något plumpt i mitt inlägg är det antagligen för att du känner igen dig.Så kan man med se det med - vilkas moral är det som ska ha företräde bland de man umgås med?
Tycker kommentaren din var väl plump och svarar därefter.
Ok - då är det nog så att jag inte förstår frågan var god förtydliga tills jag gör det.
Om ni nu sitter på jobbet för att umgås och ha trevligt tillsammans, då tycker jag helt klart att de inte är särskilt trevligt att de tar sina stolar och går någon annanstans och sätter sig och spelar kort, om inte hela gänget var med på det. Oftast självklart med kortspel, pingis, gå och käka mm men inte om de ska ut och röka, det är det som är det konstiga.Om du går tillbaka till första och andra gången du ignorerade den så är den nog fullt förståelig.
Men alltså ett jobb är man på ca fem dagar i veckan. Måste man hela tiden ta ett demokratiskt beslut vad man ska göra eller hur menar du?Om ni nu sitter på jobbet för att umgås och ha trevligt tillsammans, då tycker jag helt klart att de inte är särskilt trevligt att de tar sina stolar och går någon annanstans och sätter sig och spelar kort, om inte hela gänget var med på det. Oftast självklart med kortspel, pingis, gå och käka mm men inte om de ska ut och röka, det är det som är det konstiga.
Fast det skjuter med bredvid för det var inte att ha trevligt som gör att ni valt att vara på samma plats, där är det nog mera om det stör arbetets utförande och vilka som gör jobbet och om de som då gör jobbet blir störda av det mm. Ibland på jobbet är behovet snarare att inte göra saker ihop när man tar paus. Där handlar de mera om varför man sitter kvar eller blir lämnad kvar som är avgörande tänker jag.
Ja och jag har också upplevt att ävn om jag hänger med gänget ut är jag ändå inte accepterad. De vill inte ha med mig i sin koversation heller.
Very Lazy Pethead
Det är inte frågan om att sitta barnvakt, det är frågan om vilka som fått eller tagit sig förmånen att sätta takten och agendan för umgänget i högre grad än andra.
Att det är socialt accepterat att mycket anpassas för rökarnas behov och tycke. Även om det blivit bättre och bättre.
Att ha behov av att äta efter en viss tid för annars rasar sockret, som exempel, är inte accepterat såvida man inte har diabetes eller liknande.
Jag kan mycket väl följa med en rökare ut som sällskap, trots att jag inte röker, för denna ska slippa gå själv. Men då tycker jag det med är rimligt att inte lämna någon själv kvar vid tex borde på krogen. På samma sätt som att den ensamma rökaren inte vill tvingas avstå från rökande för att få känna sig med i sällskapet ska den som som inte vill följa med ut att röka inte behöva känna sig akterseglad. I detta ser jag på de som är runt omkring mig att de som röker är sämre på att visa en hänsynsfull dynamik i sitt beteende i gruppen. Det som sen blev ännu intressantare är att några av de som var mest förbannade när detta påpekats för dem är de som faktiskt bättrat sig betydligt - när de slutat röka.