Sv: Snälla hundmänniskor!
Lite samma erfarenhet har jag. GLAD hund som gärna vill hälsa på allt och alla. Hoppar, studsar, drar och gärna skäller. Stor hund med 'basröst' så skallen låter ju en del.
Jag behöver än så länge ta tag rent hangripligt och sätta ligisten ner, brukar 'prata högt med mig själv' i de lägena att 'nejdu, det är MATTE som bestämmer när man får hälsa och på vem, man kan inte hälsa på alla'.
Oftast tittar folk endera irriterat på det 'svarta monstret som inte kan uppföra sig', eller så tycker de 'ja men de fr gärna hälsa för mig, det gööör inget' mitt i alltihopa. Trots att anledningen till att jag 'talar högt med mig själv' är för att den andra hundägaren ska inse att jag INTE vill de ska hälsa, så han/hon inte släpper fram sin hund.
Men nu här sist var det en ägare som satt sin hund, och med 'neutral min' tittade på när jag och lilla odågan diskuterade om saken. När odågan satt och satt fint, tyckte ägaren 'om du vill att han ska få hälsa nu när han sköter sig, så får de gärna hälsa för mig. Min är X år och väldigt snäll och stabil även med unghundar som kan bli burdusa'.
Jag var supertacksam, för det är ju så jag vill ha det eg, att han ska FÅ hälsa på vettiga, lämpliga hundar NÄR han sköter sig. (Annars vinner man ju eg inte mycket på att sköta sig. Om man inte sköter sig har man chansen att ta sig fram, om man sköter sig är man garanterad att inte så hälsa).
Sen blev det lite 'peptalk' från den ägaren om 'det är bara kämpa på, min var likadan som ung bla bla'.
Och just att hon dels inte gick iväg och tog bort 'retningen' för min hund utan vi kunde träna, och dessutom förstod vad jag pysslade med och tyckte att hon gärna hjälpte till med 'belöningen' sen när han skötte sig gjorde att jag log en lång stund.
(givetvis kräver jag ingalunda att folk ska agera träningsobjekt sådär, men det var väldigt trevligt NÄR det hände)
)
