Snacktråden (troligtvis nummer 126 eller nåt)

[Ofeigur1979]

Sv: Snacktråden (troligtvis nummer 126 eller nåt)

Min 08a Ofeigur har också Orri som farfar och det verkar vara så att det finns en del tjurighet i denna häst också. Han vet vad han vill =) Men är snäll och go för det mesta. Kan bli en del att bita i i ridningen känner jag. Men det får man ta. Kul ska det bli att se vad det blir.

Passar på att fråga om ni som har travstarka hästar har haft problem att få fram tölten ? Har inte sett ett steg tölt än men det kommer kanske senare med styrka och kondis.

 

[Alfakrulls]

Sv: Snacktråden (troligtvis nummer 126 eller nåt)

*kl*

Svårt att tro det är 1 Juni idag med 7 grader varmt, molningt och blåst.
De enda som skvallrar för att de inte är höst är alla smörblommor

Men lite sommarkänsla fick jag av bilderna ja tog på Pållarna idag i alla fall

 

[Gimlan]

Sv: Snacktråden (troligtvis nummer 126 eller nåt)

Delvis Kl och kommentar till flera om Orriblodet.


Saga är med på grejer om hon själv vill, i hanteringen har jag lyckats helt men hon behöver ibland få en uppträckning. Just nu är det traven som är vår kamp (som svar på din fråga: min töltar helst) och att ställa i densamma. Hon går emot och jag mesar, tuffar jag till mig går hon hur bra som helst i superbra form. Utomhus rakt fram, typ, där är kamperna vunna men travarbete inne är som sagt ett helvete. Det är ju jobbigt! tycker Sago.

Jag är skitmesig med att ta i hästen, rädd för att bli hård i handen. Rädd för att kräva för mycket. SUCK!!

 

[drysno]

Sv: Snacktråden (troligtvis nummer 126 eller nåt)

Har två Orri-barnbarn. Båda är snälla och relativt orädda, men för övrigt är de lite olika.
Snótt kan vara ganska envis och gillar definitivt inte främmande hästar, kan vara ganska elak mot sina "kompisar" också emellanåt. Mot människor är hon dock mycket snäll även om hon på ett relativt försynt sätt kan testa gränser då och då. (Vet inte vad som skulle hända om hon fick övertaget, eftersom det inte hänt hos oss ) Kan egga upp sig ute i terrängen ibland, i paddocken kan man slänga upp vilket barn som helst på henne.
Geiri är mycket känslig och lyhörd, bara älskar alla andra hästar - och människor också för den delen sålänge de inte blir för högljudda och stökiga. Envis är han inte alls, dock kan han vid ridningen lätt stressa upp sig om han inte förstår eller uppgiften blir för svår.

 

[Caotica]

Sv: Snacktråden (troligtvis nummer 126 eller nåt)

Har exakt samma problem. Nöjer mig alldeles och kräver inte alls så mycket av hästen som den klarar av. Är också väldigt rädd för att bli för hård i handen, vilket resulterar i att jag ofta rider med alldeles för lite tygelkontakt :/

KL
Idag fanns det åtminstone fart i Dimma, och vi fick till några riktigt bra ökningar i tölten. Enda besvärliga var att hon plötsligt beslöt sig för att ena ändan av ridplanen var farlig och ville inte alls gå dit. Även om där inte hände någonting.

 

[Caotica]

Sv: Snacktråden (troligtvis nummer 126 eller nåt)

5? Är nog över 10 stycken nufortiden

 

[Vonarneisti]

Sv: Snacktråden (troligtvis nummer 126 eller nåt)

Hahah, man tappar ju räkningen snart.

Men det kräket sätter inte jag mig på, ever.
( och hingsten i fråga skulle jag kastrera. Fina gångarter och avkommor i all ära men sånt där lynne avlar man inte vidare på tycker jag!)

 

[Gullan86]

Sv: Snacktråden (troligtvis nummer 126 eller nåt)

Har en träningsdagbok till hästarna och räknade lite nu och kom fram till att i snitt rider jag Thengill runt 4 gånger/vecka och Glampi 3 gånger/vecka känns helt okej för en småbarnsförälder som är helt ensam om all skötsel kring hästarna och träning + att jag jobbar mer än heltid.

 

[Gullan86]

Sv: Snacktråden (troligtvis nummer 126 eller nåt)

Min har Orri som farfar och jag har träffat tre syskon till min (samma pappa, alltså har alla orri som farfar) och alla har varit rätt så hårda i psyket, på gott och ont. När man väl satt gränserna så är (de två jag haft mycket kontakt med) de himla trevliga. Men, som man säger... ger man lillfingret tar de hela armen.... eller nåt.

Helt ärligt har jag erfarenheten av att de allra flesta islandshästar har den där lite "hårda" tuffa sidan och kräver man något mer än bara åka häst så får man en då vara rätt tuff för det är ju överlag inga nybörjarhästar egentligen.
Lite som shettisar inte är barnhästar egentligen.

Men det är det jag älskar med islandshästar att de inte är så fogliga alltid och bara går dit näsan pekar utan att det är lite att jobba med.

Sen "måste" de väl ha denna envishet och styrka mentalt för det som de blivit avlade för dvs väldigt allround, de skulle ju plöja åkern, bära runt på stora tjocka gubbar i tuff terräng milavis.

Men de har annars ett helt fantastiskt lynne på så vis att de inte blir rädda(nu drar jag "alla" över en kam finns såklart undantag men överlag) för saker på samma sätt som andra raser, de är mer samlade och smartare kan jag tycka.

Har man vunnit deras förtroende går de genom eld och vatten för oss

 

[Korven]

Sv: Snacktråden (troligtvis nummer 126 eller nåt)

Till vilken annan häst kan man peka och säga gå runt den här träddungen så möter jag dig på andra sidan, och han gör det

 

[Gullan86]

Sv: Snacktråden (troligtvis nummer 126 eller nåt)

Så är min också, kan slå ner en bomb utan att hon bryr sig. Så visst är det på gott och ont. Största problemet i det här fallet är jag, jag ÄR verkligen en mes.

Jag är inte en mes från marken då är jag TUFF är väldigt konsekvent mot hästarna och noga med ledarskapet.
Från ryggen är jag egentligen tuff med och när jag väl sitter där så sitter jag där och gör mitt bästa det är nog mest självförtroendet eller att jag börjar tänka på vad som kan hända som förstör men sålänge jag inte tänker att jag kan bryta nacken om hästen bockar av mig så går det bra.

Jag tror jag blev mer osäker sen Thengill och jag gick omkull och jag såg min älskade fina häst komma glidandes på sidan på gruset bakom mig DET var hemskt och det känns att Thengill med tappat självförteoendet lite sen dess han saktar alltid ner när vi kommer till det stället.

och att Glampi bockade av mig jag kände att min kropp tappat så mkt sen graviditeten att jag inte kunde lita på min balans, DET är hemskt för jag vet att jag hade suttit kvar om jag bara inte varit så jävla svag i vänsterhöften.
Hade skitbra balans innan jag blev gravid red barbacka i alla gångarter helt utan problem och Thengills trav är inte nådig att sitta ner i barbacka kan jag ju tala om.

Red ju t.o.m i full galopp barbacka när jag var gravid i vecka 26 utan problem med balansen men sen hände väl något med mina höfter för kroppen är inte sig lik.

Men går hos en som "knäcker till" mig och det känns redan bättre + att jag börjat rida barbacka mer nu för att få upp balansen och få tillbaka självförtroendet för jag VET ju att bara jag tror på mig själv så sitter jag ju kvar hur bra som helst.

Nya sadeln är skitbra med för kände direkt nu när jag red barbacka hur sitsen och balansen hade förbättrats något enormt sen jag red barbacka (innan jag köpte nya sadeln).

Igår red jag Thengill barbacka med bara grimman ut i naturen och vi blåste på i full trav på en traktorväg med massa buskar och snår runt om och gräs så han fick sånt sjukt högt steg jag tänkte att det kommer jag aldrig sitta kvar i men så vände jag på tanken och tänkte, såklart jag kommer sitta kvar detta klarar jag och det var så sjukt roligt han är så underbar när han verkligen jobbar på sådär bra och vi bara svävar fram
Sen tog vi en snabb härlig galopp så ögonen tårades

Tankens kraft är mäktig.

 

[Elina8]

Sv: Snacktråden (troligtvis nummer 126 eller nåt)

Helt ärligt har jag erfarenheten av att de allra flesta islandshästar har den där lite "hårda" tuffa sidan och kräver man något mer än bara åka häst så får man en då vara rätt tuff för det är ju överlag inga nybörjarhästar egentligen.
Lite som shettisar inte är barnhästar egentligen.

Men det är det jag älskar med islandshästar att de inte är så fogliga alltid och bara går dit näsan pekar utan att det är lite att jobba med.

Har man vunnit deras förtroende går de genom eld och vatten för oss

Jo, visst är alla mer eller mindre så, men jag upplever att dessa är lite mer.
Godi kunde vara jäkligt tuff när man började ställa krav eller om han helt enkelt inte ville.
Sol är känslig på ett sätt, men "hård" på ett annat. Om hon börjar skrapa i stallgången och jag schasar bort henne så kan hon stå kvar in i det sista innan jag får putta bort henne med handen. Gjorde jag samma sak mot Godi till exempel (och många andra hästar jag träffat) så rycker de till och backar illa kvickt.
Så på det sättet är Sol ganska hård, man får liksom vara övertydlig med vad man vill. Men när hon fattat att jag menar allvar så lyssnar hon ju bra.
Det är inte det att hon inte är uppmärksam, för hon är en väldigt vaken häst i övrigt. Utan hon kräver helt enkelt lite tydligare signaler och ramar när det blir en diskussion.

 

[REIN]

Sv: Snacktråden (troligtvis nummer 126 eller nåt)

Jag håller med!
Jag tycker att islandshästen, i regel, är mer samlad än många andra raser. De kan givetvis vara känsliga, tillochmed rädda och ha nerverna på utsidan (se bara på min...) men jag har mött ytterst få islänningar som kan få samma "utspel" om de blir rädda för något på det sättet som jag träffat på hos otroligt många både ponnyer och storhästar. Kanske är för att många ofta är mer lyhörda och säkra med sin ryttare och dess önskan och därför mer säkra på att gå fram överallt. Eller något helt annat. Men så har jag ofta upplevt det!

 

[Niela]

Sv: Snacktråden (troligtvis nummer 126 eller nåt)

Knapplån


Idag var det dressyrlektion och shit min häst alltså hon är så himlans duktig

Hon har en arbetsglöd utan dess like.. löööv this horse

En liten bild fårn dagens outfit... gammelrosa .. köpte nytt schabrak samt boots, har letat länge för att finna boots som är korta och inte så stora och nu hittade jag wiiiii.
Bra att ha boots nu när vi tränar på längningar ocg hon kan smida när hon faller i obalans.

Underbara sommarpälsen har nu kommit på henne

 

[Niela]

Sv: Snacktråden (troligtvis nummer 126 eller nåt)

Min 08a Ofeigur har också Orri som farfar och det verkar vara så att det finns en del tjurighet i denna häst också. Han vet vad han vill =) Men är snäll och go för det mesta. Kan bli en del att bita i i ridningen känner jag. Men det får man ta. Kul ska det bli att se vad det blir.

Passar på att fråga om ni som har travstarka hästar har haft problem att få fram tölten ? Har inte sett ett steg tölt än men det kommer kanske senare med styrka och kondis.

Jorunn har ju stark trav hon har bara visat tölt i hagen 1 gång och då snubblade hon.
Annars visar hon aldrig tölt i hagen, töltsättningen gick superlätt att få fram tölten sedan att få den fin och ren tog lite längre tid. När hon väl kom på de här med att tölta så väljer hon idag helst tölt när man rider och hon tycker det börjar bli lite jobbigt.¨¨Så från att inte gilla å tölta till töltmoppe=)

Alla kan tölta på Jorunn till å me de som aldrig riidt förr, de är bara å höjja handne och ha kvar lite"tryck" i munenn så töltar hon..

 

[REIN]

Sv: Snacktråden (troligtvis nummer 126 eller nåt)

Jag sitter och tittar på annonser. (trånande och velande och viljande!!! Suck!!)
Och filosoferar lite angående min fina, vita springare. Han kommer hålla i många år till även som ridhäst *peppar peppar*. Men någon gång kommer jag köpa mig en yngre förmåga när jag tycker att den där underbara hästen förtjänar att tvingas ta det lugnt för en gångs skull.

Men hur i hela friden skall jag hitta en likadan häst? För det är precis det jag vill. Jag vill ha en Hnokki junior. Det skall vara en otroligt känslig, lyhörd, uppmärksam häst med tusen tankar i huvudet. Den skall ha sådana där ögon där man verkligen kan se vilken fantastisk intelligent tänkare det är man tittar på.

En häst som alltid ger 110% och som alltid ger lite mer än vad man ber om, som man aldrig behöver driva framåt mer än med tanken. En stark och modig häst under ryttare med 5 explosiva gångarter i toppklass, vars yttersta nöje i livet är att få springa på i så snabb galopp benen bara håller till utan att någon sitter på och bromsar.

Jag vill inte ha en enkel häst som alla kan ha att göra med. Jag vill ha en svårförstådd häst. En häst som väljer sin människa och som bara ett fåtal har turen att få komma nära inpå och klara av. Det spelar mig igen roll om den skenar, är svårfångad i hagen och rädd för allt, det ända jag begär är att den aldrig med vilja skall kasta av sin ryttare och att den skall ha en vilja att lyssna.

Det jag söker är en häst som ingen vill ha, en häst som är "fel" och ett lynne som oftast inte är önskvärt.

Hur tusan skall jag lösa detta och vart letar man efter en sånhär "dålig" häst i andras ögon?!

 

[Merope]

Sv: Snacktråden (troligtvis nummer 126 eller nåt)

Det är väl bara att prova, prova och åter prova olika hästar när du väl börjar leta på allvar. Jag garanterar att du kommer få mängder av svar om du sätter ut en köpesannons där du skriver att du gärna kan tänka dig en lite svårare häst

 

[Gullan86]

Sv: Snacktråden (troligtvis nummer 126 eller nåt)

Kan ju inte vara så svårt att hitta
Jag har mött en det var underbart!

 

[REIN]

Sv: Snacktråden (troligtvis nummer 126 eller nåt)

Ja men det är ju det. Kan den inte bara stå här imorrn? Blir mycket lättare så!

Gullan86: jooo, för det skall ju bara vara en Hnokki-mini ju! Vill inte ha nått annat, vill ha en exakt likadan

 

[Merope]

Sv: Snacktråden (troligtvis nummer 126 eller nåt)

Ånä, du får allt lägga ner lika mycket tid och energi på letandet som oss andra Fast å andra sidan kanske jag inte ska säga något, de senaste hästarna jag köpt hittade jag ju när jag egentligt inte skulle ha någon häst...