Smärtstillande i samband med förlossning

[Tora]

Sv: Smärtstillande i samband med förlossning

Jag förstår att när man åker in att man tänker "Få se om det behövs".

Men i många fall så verkar det vara för sent när man väl än frågar, så varför planerar man inte det redan från början?

Jag tycker det verkar så konstigt att man vill föda på så smärtsamt sätt som möjligt. Bara för att det är "inne" att man skall föda naturligt.

Jag har funderat själv mycket på detta och jag skulle vilja ha bedövning för varför ha mer ont än man måste? Jag är inte så jätteintresserad av att ta reda på om jag klarar mig utan bedövning eller inte.

Däremot så kommer hela saken i ett annat läge om det tex finns forskning som visar att de som tar bedövning har 30% större risk att få stora blödningar eller att barnet dör (obs detta är endast exempel för att förtydliga vad jag menar). Då hade det självklart varit en annan mening med att låta bli bedövning.

Mvh

Tora

 

[Tora]

Sv: Smärtstillande i samband med förlossning

Jag har ju inte fött barn ännu, men det sker i november. Jag har inte så många omkring mig som är gravida som jag känner, men jag har varken hört bu eller bä om just smärtstillande. Jag känner som du: varför utsätta sig för en oerhörd smärta utan bedövning om man kan lindra? Och det där med att det skulle vara svårare att anknyta om man tar bedövning??.... Låter jättekonstigt och osannolikt i mina öron! Jag har däremot läst undersökningar som säger att en del kvinnor som snittas kan ha svårare att knyta an till barnet, men samtidigt har jag 4 kvinnor som jag känner till som snittats och ingen av dem instämmer i detta. 1 av dessa snitt var planerat, de övriga inte. 2 av dem som fick akutsnitt blev ganska besvikna på just att bli "berövade" förlossningen, men de har inte haft problem med just bebiskontakten för det.

Det som jag tycker är svårt är att man får tipset (i litteratur och annat) att göra en sk förlossningsplan där man anger hur man vill ha sin förlossning; vad gäller alltifrån ev musik, hur man vill ligga/stå/sitta till bedövningar. Och jag känner bara att "hur F-N ska jag veta hur jag vill ha det? Eller vilken bedövning jag vill ha? Jag har ju aldrig fött barn!" Man får väl gissa och förbereda sig för att det kan komma behövas annat/mera.

Skönt att det är någon mer än jag som är förvirrad .

Mvh

Tora

 

[Björk]

Sv: Smärtstillande i samband med förlossning

Nu verkar det som om det kan finnas vissa bieffekter av bedövningsmedlet fast finns det någon forskning om det? Det mesta är "jag har hört....".

Ja, det finns bieffekter. Jag har inte mina böcker här hos mig nu.... men hittar info här:http://www.vardguiden.se/Article.asp?ArticleID=2957

I högra kanten har du länkar till de olika bedövningsformerna och där står också om biverkningar med varje metod. Tex att EDA kan förändra barnets hjärtfrekvens och också förlänga förlossningsarbetet i och med att musklerna bedövas.

 

[Theci]

Sv: Smärtstillande i samband med förlossning

Hu! Jag fick mitt förts och förmodligen enda barn för snart 4 månader sedan.

Födde med endast Lustgas.
Det gjorde jag pga att jag ärnål, kanyl och stick rädd.
Så jag genom gick 1 dygns värkar och för arbete hemma i rädsla av att åka tillförlossningen för där skulle dom alt sticka i mig.
Under hela tiden förlosningen frågade BMomjag inte ville ha någon bedövning men jag klarade inte ta någon.

Se jag överlevde, men vill inte göra om det!
Det gjorde ont...

 

[stranger]

Sv: Smärtstillande i samband med förlossning

*svar till flera*

Men vad är det som gör att man föredrar att ha mer ont än nödvändigt?

Mvh

Tora

Det finns ju två sidor på alla mynt så även detta
Att inte ta smärtlindring innbebär ju iofs mer smärta men också mer medvetenhet och koll både mentalt och fysiskt.
Att ta smärtlindring innebär ju mindre smärta men också att förlossningen kan ta längre tid eftersom kroppen "lugnas ner" och kanske då inte "jobbar på" lika bra. Och en segdragen förlossning kan ju innebära risker för barnet - och mamman...
men i dagens läge är man ju väldigt noga övervakad så risken att det händer något allvarlig är ju väldigt väldigt liten men det kan ju orsaka tex onödiga traumatiska upplevelser...

Man får nog bara fundera fram och tillbaka och försöka komma fram till vad man tror att man själv hanterar bäst...
Det allra bästa är väl att fråga sin BM om risker och för och nackdelar även om du inte är gravid kan du ju fråga för du går väl på gynundersökning nån gång då och då...

 

[Timsetim]

Sv: Smärtstillande i samband med förlossning

Men i många fall så verkar det vara för sent när man väl än frågar, så varför planerar man inte det redan från början?

Planerar vad menar du? Vilken smärtlindring man vill ha?

Det är många, flertalet skulle jag gissa, som skriver ett förlossningsbrev där de berättar vilken smärtlindring de vill eller inte vill ha och andra önskemål.

Men tyvärr går det ju inte att skräddasy sin förlossning. Även om man tänkt sig epidural så vet man ju oftast inte när det är dags att be om den, framförallt inte som förstföderska.

Idag upplever jag det dessutom som om många som vill åka till förlossningen blir ombedda att stanna hemma så pass länge att det ibland är försent för viss smärtlindring när de väl kommer in.

Just epiduralen är väl till för när öppningsstadiet är långt, inte enbart som smärtlindring vid själva förlossningen??

/Timsetim

 

[Tora]

Sv: Smärtstillande i samband med förlossning

Jag menar snarare att man vill se om man klarar det utan eller inte. När man sedan väl vill ha så är går det inte längre. Så när man åker in på sjukhuset så säger man till med en gång att man vill ha smärtlindring.

Mvh

Tora

 

[Tora]

Sv: Smärtstillande i samband med förlossning

Det finns ju två sidor på alla mynt så även detta
Att inte ta smärtlindring innbebär ju iofs mer smärta men också mer medvetenhet och koll både mentalt och fysiskt.
Att ta smärtlindring innebär ju mindre smärta men också att förlossningen kan ta längre tid eftersom kroppen "lugnas ner" och kanske då inte "jobbar på" lika bra. Och en segdragen förlossning kan ju innebära risker för barnet - och mamman...
men i dagens läge är man ju väldigt noga övervakad så risken att det händer något allvarlig är ju väldigt väldigt liten men det kan ju orsaka tex onödiga traumatiska upplevelser...

Man får nog bara fundera fram och tillbaka och försöka komma fram till vad man tror att man själv hanterar bäst...
Det allra bästa är väl att fråga sin BM om risker och för och nackdelar även om du inte är gravid kan du ju fråga för du går väl på gynundersökning nån gång då och då...

Är det så viktigt att man hela tiden har kontroll? Kan det vara det som så många inte vill. Att helt enkelt släppa kontrollen?

Mvh

Tora

 

[Bri]

Sv: Smärtstillande i samband med förlossning

Jag är också rädd att förlossningen ska ta längre tid om man gör något som kanske hindrar värkarna.

För mig var det tvärtom. Efter att jag fått ryggbedövningen (hade då öppnat mig från 3 till 6 cm på flera dygn) tog det bara drygt en timme innan han var ute. Anledningen var att de kunde skruva upp det värkstimulerande droppet utan att jag höll på att avlida av smärta...

 

[Timsetim]

Sv: Smärtstillande i samband med förlossning

Men finns det verkligen de som kan motstå smärtlindring, bara därför att??

Det är ju en sak att tycka en sak innan man faktiskt upplevt smärtan.

Skulle man nu vara en person som säger nej, bara därför att, så får den personen skylla sig själv när det sedan är försent. För den personen har säkert blivit erbjuden mer än en gång och nekat samtliga gånger.

Det vettigaste är nog att vara öppen mot vad som erbjuds. Det erbjuds ju av en anledning.

/Timsetim

 

[CillaW]

Sv: Smärtstillande i samband med förlossning

"Vid mitt första barn hade jag ryggmärgsbedövning men nu skall jag minnsan klara det utan" eller "Man knyter inte an till barnet på rätt sätt om man föder under bedövning" osv.

Det verkar som om det går prestige i att föda utan bedövning och att allt skall vara så naturligt som möjligt.

1) det heter för bövelen ryggbedövning. Ryggmärgen rör man inte.

2) redan när jag födde min första, -93 (och långt innan), ansågs det vara fint och naturligt att klara sig utan smärtlindring. Jag var för sent ute med att be om bedövning första gången, och fick höra barnmorskorna prata om mig i fikarummet om hur duktig jag hade varit. Bah.
Jag hör aldrig någon köra med samma argument när det gäller operationer.
Andra gången såg jag till att få ryggbedövning så fort det bara gick.

Det är sannolikt lättare att knyta an till ett barn om man inte är helt utmattad efter att ha kämpat mot/med vedervärdiga smärtor i många timmar.

Jag kan inte se anledningen att ha ont i onödan, när lindring finns. Man blir inte blockerad eller borta eller får försvagade värkar av ryggbedövning.

Det enda man kan vara säker på, är att det inte blir som man ha tänkt sig.
Därför bör man inte vara fastlåst vid "förlossningsbrev" utan även ha en plan B, en plan C och eventuellt en plan D och E också.

Har sett allt för många förtvivlade födande kvinnor som har överjävligt ont men haft ett förlossningsbrev där det står "jag vill absolut föda Naturligt, så ge mig ingen smärtlindring hur mycket jag än ber om det".
Lyckligtvis finns det många erfarna barnmorskor som i det läget går över till plan B.

 

[Tora]

Sv: Smärtstillande i samband med förlossning

Precis så tycker jag också. Men bland alla de som försöker/väntar barn (vissa har haft barn innan) låter det som om det enda riktiga är att föda utan smärtlindring. En sa tex (tror jag skrivit det förut) "Förra gången fick jag smärtlindring men nu skall jag minsan klara mig utan".

De får det nästan att låta som någon kvinbarhetsrit. Att man blir inte kvinna på riktigt förren man klarat av en förlossning utan bedövning. När de frågade mig så tappade de nästan hakan av förvåning när jag sa att jag vill ha bedövning. Någon sa då i stil med "Men då är det ju inte på riktigt". Och någon annan klämde fram "Det skall göra ont att föda barn". Det lät nästan som om det var Guds straff att det gör ont att föda barn och ve den som försöker smita från smärtan.

Mvh

Tora

 

[Tora]

Sv: Smärtstillande i samband med förlossning

1) det heter för bövelen ryggbedövning. Ryggmärgen rör man inte.

2) redan när jag födde min första, -93 (och långt innan), ansågs det vara fint och naturligt att klara sig utan smärtlindring. Jag var för sent ute med att be om bedövning första gången, och fick höra barnmorskorna prata om mig i fikarummet om hur duktig jag hade varit. Bah.
Jag hör aldrig någon köra med samma argument när det gäller operationer.
Andra gången såg jag till att få ryggbedövning så fort det bara gick.

Det är sannolikt lättare att knyta an till ett barn om man inte är helt utmattad efter att ha kämpat mot/med vedervärdiga smärtor i många timmar.

Jag kan inte se anledningen att ha ont i onödan, när lindring finns. Man blir inte blockerad eller borta eller får försvagade värkar av ryggbedövning.

Det enda man kan vara säker på, är att det inte blir som man ha tänkt sig.
Därför bör man inte vara fastlåst vid "förlossningsbrev" utan även ha en plan B, en plan C och eventuellt en plan D och E också.

Har sett allt för många förtvivlade födande kvinnor som har överjävligt ont men haft ett förlossningsbrev där det står "jag vill absolut föda Naturligt, så ge mig ingen smärtlindring hur mycket jag än ber om det".
Lyckligtvis finns det många erfarna barnmorskor som i det läget går över till plan B.

Ja det känns ju mera "vettigt" på något sätt.

Mvh

Tora

 

[stranger]

Sv: Smärtstillande i samband med förlossning

Är det så viktigt att man hela tiden har kontroll? Kan det vara det som så många inte vill. Att helt enkelt släppa kontrollen?

Mvh

Tora

Kan det säkert vara men när jag skrev koll menade jag inte kontroll utan just koll... Kontroll för mej är när man vill vara med och styra och ställa (och i det här fallet oöver sin kropp och hur förlossningen ska förtlöpa) och det menar jag inte. Utan just koll på om det tex känns fel det gör konstigt ont nånstans eller ska jag känna mig så här matt eller jag har domningar här eller där osv. Då kan du ha en dialog med förlöserskan om detta och är du smärtlidrad kanske det går mycket längre innan det upptäcks (för du känner inte så mycket för du är lite avtrubbad för just känsel) och svårare att åtgärda!!

 

[Björk]

Sv: Smärtstillande i samband med förlossning

2) redan när jag födde min första, -93 (och långt innan), ansågs det vara fint och naturligt att klara sig utan smärtlindring.

Jag är född 1969. Det var ett så modernt sjukhus (som mamma brukar säga) och man ansåg att bedövningar inte alls behövdes. Som hennes läkare sa: "Det är naturligt att ha ont när man föder barn". Mamma brukar nu i efterhand säga: "Det är naturligt att ha ont i armen när man bryter den också, men inte f-n låter man bli att ge bedövning då!".
Mamma hade en lång, utdragen förlossning och jag vägde 4,7 kg nånting. Hon sprack rejält och syddes utan bedövning, men kände varenda stygn.

När brorsan föddes ett par år senare såg hon till att själv vara lite mer påläst o kunnig och valde ett sjukhus där hon SKULLE få bedövning. Men hon hann inte få någon... han kom ut nästan direkt när de kom in till BB. Och det gick lätt som en plätt!

 

[stranger]

Sv: Smärtstillande i samband med förlossning

Men finns det verkligen de som kan motstå smärtlindring, bara därför att??

Det är ju en sak att tycka en sak innan man faktiskt upplevt smärtan.

Skulle man nu vara en person som säger nej, bara därför att, så får den personen skylla sig själv när det sedan är försent. För den personen har säkert blivit erbjuden mer än en gång och nekat samtliga gånger.

Det vettigaste är nog att vara öppen mot vad som erbjuds. Det erbjuds ju av en anledning.

/Timsetim

Precis så resonerar jag också och hade skrivit i mitt brev och berättade på förlossningen att jag vill börja med bara lustgas så får vi ser var vi hamnar... Att om BM ansåg att jag borde ta annat för att orka igenom så säg till och säg då vad hon tror vore bäst i det läget... Hon harde mer erfarenhet än jag Nu behövde jag aldrig mer än lustgas tyckte inte det var så farligt det är ju en helt annan smärta på nåt vis...

 

[Cessan]

Sv: Smärtstillande i samband med förlossning

Tja, jag var nästan den enda på föräldragruppen som sa att jag skulle ha ryggmärgsbedövning! Jag är väldigt rädd för sprutor men kände att det fick vara värt det för om det gör så ont att man inte känner att man spricker mm så var det inget alternativ utan..

Min förlossning gick dock ganska snabbt (öppnade mig och födde fram Theo på 3 h), vilket gjorde att när de tittade på mig andra gången (första var jag inte öppen alls så då fick jag ingen bedövning mer än ett par panodil) var jag öppen 6 cm och det var för sent för ryggmärgsbedövningen. Jag klarade mig med andra ord med bara lustgas och såhär efteråt är jag glad över det! Men om nästa förlossning blir långdragen så kommer jag garanterat att be om ryggmärgsbedövningen då istället!

De flesta på föräldrargruppen hade dock tagit ryggmärgsbedövningen när vi pratade på återträffen

 

[CillaW]

Sv: Smärtstillande i samband med förlossning

Tja, jag var nästan den enda på föräldragruppen som sa att jag skulle ha ryggmärgsbedövning!

RYGGbedövning!

 

[ImFabulous]

Sv: Smärtstillande i samband med förlossning

Jag kommer ta bedövning och lustgas, men vill inte bedöva ryggmärgen eftersom att riskerna är för stora. Man kan bli förlamad och känner till fall där det faktiskt har hänt att kvinnan blivit förlamad från midjan och neråt.

Nej, Ryggmärgsbedövning är alldeles för riskabelt för min smak. Jag tänker istället göra PDB (PuDendusBlockad) Kallas också bäckenbottenbedövning kombinerat med PCB (ParaCervikalBlockad) kallas också livmoderhalsbedövning och lustgas.

 

[CillaW]

Sv: Smärtstillande i samband med förlossning

Jag kommer ta bedövning och lustgas, men vill inte bedöva ryggmärgen eftersom att riskerna är för stora. Man kan bli förlamad och känner till fall där det faktiskt har hänt att kvinnan blivit förlamad från midjan och neråt.

Nej, Ryggmärgsbedövning är alldeles för riskabelt för min smak. Jag tänker istället bedöva bäckenbotten i kombination med lustgas..

Är ni över huvud taget icke läskunniga?

Man bedövar inte ryggmärgen.
Man rör över huvud taget inte ryggmärgen.

Det finns ingen risk för förlamning i samband med epiduralbedövning, som detta handlar om.

Sluta sprida okunnig skrämselpropaganda!!!