Sv: Skrämmande!
*kl*
En av mina arbetskamrater sa till mig (jag var gravid, det var inte hon):
"Ååååhh!! Det ser så mysigt ut att vara gravid!! När jag blir gravid ska jag bli en sån där hurtig mamma, som filstjärnorna...som går på pilates, mammagympa och promenader"
Många av mina vänner med barn har senaste vagnarna, tycker att utseendet på bilbarnstolen är jätteviktigt (säkerheten kommenterar de inte ens), hade senaste gravidmodet och köper svindyra märkeskläder till sina barn.
Det ska vara trendigt att vara mamma! Man ska vara snygg och vältränad. Man får inte drabbas av hängpattar av amningen eller muspruttar av förlossningen.
Barnen ska med på mammafikor, babysång, öppna förskolan, babysim, babygym, mammapilates, familjeyoga, promenader, fester....
Varför inte skippa alla aktiviteter och nöja sig med promenaden? Fika ngn gång i veckan, Babysång ngn gång i veckan?
Varför inte acceptera att bebisen skriker och vill vara nära?
Att bebis vill äta oftare eller sova mer/mindre?
Visst får folk köpa märkeskläder och senaste barnvagnarna, men ibland undrar man varför de gör det?
För att de vill det?
För att de "måste" det?
För att det förväntas av dem?
Och i så fall, av vem?
Måste man vara snygg och fräsh under graviditeten och strax efter förlossningen? Kan man inte få vara lite "flôtig", slapp, trött och hängig?
Ibland känns det som att det viktigste (närhet, kärlek, ömhet, mat, sömn, blöjor och bebislukt) har kommit i skymundan för statusprylar, sömn-hela-natten, aktiviteter och väninnor??