Skogsbruk och miljön (utbruten från Klimatutmaningar, stöd och råd)

Jag håller verkligen med det @Nahar skriver. Framförallt så är skogen mycket mer än en koldioxidsänka, vilket är det som är mest i ropet just nu. Hur maximerar man skogens koldioxidinlagring? Hur får man träden att växa snabbare och lagra mer koldioxid? Men skogen är så mycket mer än träd. En samling träd gör inte en skog. En skog får man först när ekosystemet fungerar.

Vi skulle troligtvis behöva, liksom jordbruket, virkesåkrar för att alla aspekter ska fungera. Samtidigt som vi har skyddad skog och hyggesfritt skogsbruk på så stora yta som vi bara kan avvara. Vi måste bara inse att odlad skog är precis samma sak som en monokultur med havre eller solrosor. Dock, när de flesta ser en slutgallrad pelarsal med gran där alla träd är lika magnifika och du har lång sikt över frodiga mosstäcken med två, kanske tre av våra vanligaste markmossor, så ser de en fin skog. En John Bauerskog. Men det är bara en virkesåker i sitt slutskede.

Det finns så mycket att säga om skogen som jag brinner ganska mycket för. Jag äger dessvärre inte skog, hade gärna gjort det och t.ex. haft skogsbete för hästar som inte kan gå på rejält bete. Med alla hästar idag som lider av övervikt så borde det finnas en stor marknad för att återuppta skogsbete men med hästar istället för kor. Istället så inventerar jag mycket skog både privat och på jobbet och tänker att jag därigenom hjälper till att uppmärksamma områden som borde omfattas av något slags skydd, eller undantas vid exploatering. Det är dock svårt att hantera fragmentering och kanteffekter, något som jag tycker borde uppmärksammas mer vid hänsyn i skogsbruk och exploatering. Jag tycker också det är svårt att diskutera skog för det är så laddat för människor på så många olika sätt.
 
Åh vad jag önskar att jag hade tid till att delta i den här tråden och ha mer på fötterna så att jag kunde hålla en bra och konstruktiv diskussion. Men det har iallafall skapat en stor nyfikenhet så jag har nu hittat 2 poddar som jag finner väldigt intressanta gällande skogsbruk. Den ena podden heter Skogspodden och den andra heter Skogssanningar. Jag ska lyssna på dem sen när jag är på jobbet.

Hur som helst så vad jag vet så ser skogsbruket bättre ut än vad det har gjort. Jämför hur man brukade skogen på 1960-1970-talet och hur den brukas idag. Så inom många aspekter så är det på rätt väg. Idag får man inte torrlägga myrar. Men man får återställa dem. Det är väldigt mycket regler kring hur man ska förhålla sig till vattendrag. Slutavverkningarna idag är inte heller lik om man jämför med historiskt. Det ska lämnas högstubbar och ett visst antal träd. Även framtidsträd är något som man ska ha i åtanke. När man gallrar får man inte gallra bort så att det finns bara ett trädslag. Dvs man får t.ex inte gallra bort alla lövträd ur granskogen. Det måste finnas en viss andel kvar. Det många glömmer bort i debatten är att många skogsägare och skogsmaskinsförare också för den delen har ett genuint intresse för skogen. I alla fall de jag känner. De har ett intresse för ett fungerande ekosystem och biologisk mångfald. Det är ju ändå de viktiga pusselbitarna som behövs för att få till en skog med höga naturvärden. Sambon brukar säga att man ska tänka 50% produktion och 50% naturvård. Hur bra det stämmer vet jag inte.
Men ämnet om hur man skulle kunna ha en produktiv skog och samtidigt ta hänsyn till klimat och biologisk mångfald är intressant. För hur vi än vrider och vänder på det så behövs resurserna från skogen. Stockarna jag förädlar i sågverket byggs det hus av. Även restprodukterna, spån och bark, tas till nytta på olika vis.
 
Skog är underbart, själavårdande, och en fantastisk resurs som sträcker sig långt bortom virke och pappersmassa. Skogen är våra lungor och våra hjärtan, våra själar och grunden till liv och mångfald i största delen av Sverige. Den skövling vi utsatt våra egna skogar för är lika illa som det amazonas nu går igenom, men vi har fortfarande chansen att göra gott. Jag önskar dig all lycka och kan inte annat än uppmuntra dig till att se bortom de stora skogsbolagens kortsiktiga intressen, och tänka långsiktigt för både din egen ekonomi och vår världs framtid.
Amen till dessa fina rader :bow::heart
 
Åh vad jag önskar att jag hade tid till att delta i den här tråden och ha mer på fötterna så att jag kunde hålla en bra och konstruktiv diskussion. Men det har iallafall skapat en stor nyfikenhet så jag har nu hittat 2 poddar som jag finner väldigt intressanta gällande skogsbruk. Den ena podden heter Skogspodden och den andra heter Skogssanningar. Jag ska lyssna på dem sen när jag är på jobbet.

Hur som helst så vad jag vet så ser skogsbruket bättre ut än vad det har gjort. Jämför hur man brukade skogen på 1960-1970-talet och hur den brukas idag. Så inom många aspekter så är det på rätt väg. Idag får man inte torrlägga myrar. Men man får återställa dem. Det är väldigt mycket regler kring hur man ska förhålla sig till vattendrag. Slutavverkningarna idag är inte heller lik om man jämför med historiskt. Det ska lämnas högstubbar och ett visst antal träd. Även framtidsträd är något som man ska ha i åtanke. När man gallrar får man inte gallra bort så att det finns bara ett trädslag. Dvs man får t.ex inte gallra bort alla lövträd ur granskogen. Det måste finnas en viss andel kvar. Det många glömmer bort i debatten är att många skogsägare och skogsmaskinsförare också för den delen har ett genuint intresse för skogen. I alla fall de jag känner. De har ett intresse för ett fungerande ekosystem och biologisk mångfald. Det är ju ändå de viktiga pusselbitarna som behövs för att få till en skog med höga naturvärden. Sambon brukar säga att man ska tänka 50% produktion och 50% naturvård. Hur bra det stämmer vet jag inte.
Men ämnet om hur man skulle kunna ha en produktiv skog och samtidigt ta hänsyn till klimat och biologisk mångfald är intressant. För hur vi än vrider och vänder på det så behövs resurserna från skogen. Stockarna jag förädlar i sågverket byggs det hus av. Även restprodukterna, spån och bark, tas till nytta på olika vis.
För mig låter det väldigt underligt att tänka 50-50 på det sättet. Det är inte ett nollsummespel, och de åtgärder som det industriella skogsbruket gör idag räcker inte till, det vet vi säkert. Om nu skogsägare och maskinförare har intresset, så är det ju forskningen som måste lyssnas på; och den säger klart och tydligt att de plantager som finns idag kommer, med allra största sannolikhet, inte kunna skördas på grund av de effekter som ett industrialiserad skogsbruk med metoder byggda på mycket gammal, nu föråldrad, vetenskap gett oss. Detta syns som sagt redan i andra delar av världen på enorm skala, och även här i Sverige kan problem med barkborrar härledas till monokulturer, höga temperaturer, och torka, varav de senare två med all sannolikhet skapats av klimatförändringar.

Bara för att det blivit bättre så betyder inte det att förändringen är tillräcklig.

Visst behövs skogens resurser! Men vi kan inte använda dem i den takt vi gör idag, det är den krassa verkligheten. Vi måste hitta sätt där skogen kan brukas på ett sätt som inte innebär kalhyggen i någon form, som inte gör skador på ekosystemen, och som ger fler nyttor än endast själva träden. Det går, det finns det flera av oss skogsägare som bevisar just nu. Men för den ekonomiska hållbarheten måste ny lagstiftning till, och det måste till att skogsindustrin ser sig själv i spegeln och inser att det inte går att undkomma sanningen; skogsbruket är idag inte hållbart. Inte alls.
 
Även när det gäller skogen tror jag på småskalighet. Ett företag eller privatperson som äger en stor areal skog utan anknytning till den bryr sig sällan om annat än avkastning och det går inte att kompensera med "hårda" regler och krav på certifieringar, dels så följer inte stora ägare reglerna och dels så leder det till att miniminivån som reglerna sätter blir normalnivån och reglerna kan istället riskera att minska miljöhänsynen.

Jag hade velat se regleringar kring ägandet istället, bosättningkrav vid köp av skogs- och jordbruksegendomar t.ex.
 
Även när det gäller skogen tror jag på småskalighet. Ett företag eller privatperson som äger en stor areal skog utan anknytning till den bryr sig sällan om annat än avkastning och det går inte att kompensera med "hårda" regler och krav på certifieringar, dels så följer inte stora ägare reglerna och dels så leder det till att miniminivån som reglerna sätter blir normalnivån och reglerna kan istället riskera att minska miljöhänsynen.

Jag hade velat se regleringar kring ägandet istället, bosättningkrav vid köp av skogs- och jordbruksegendomar t.ex.
Hm. Jag är med dig på första stycken, men vet inte om sådana regleringar hade fungerat så bra. Det är ju inte nödvändigtvis så att folk som bor vid sin skog för den delen bryr sig (känner folk som bor men inte bryr sig) och om det inte utformas på precis rätt sätt så sätter det ju käppar i hjulet för ideella föreningar som vill köpa för bevarandesyfte eller liknande. Men på det stora hela är jag med dig; det skall vara de som lever i skogen som skall ha rätt till den. Då tänker jag nog mer på alla de icke-människor som lever i skogen också, och hade gärna sett ett system likt det kring Whanganuifloden som fått juridiska rättigheter (new-zealand-river-granted-same-legal-rights-as-human-being).
 
Hm. Jag är med dig på första stycken, men vet inte om sådana regleringar hade fungerat så bra. Det är ju inte nödvändigtvis så att folk som bor vid sin skog för den delen bryr sig (känner folk som bor men inte bryr sig) och om det inte utformas på precis rätt sätt så sätter det ju käppar i hjulet för ideella föreningar som vill köpa för bevarandesyfte eller liknande. Men på det stora hela är jag med dig; det skall vara de som lever i skogen som skall ha rätt till den. Då tänker jag nog mer på alla de icke-människor som lever i skogen också, och hade gärna sett ett system likt det kring Whanganuifloden som fått juridiska rättigheter (new-zealand-river-granted-same-legal-rights-as-human-being).
Jag tänkte här främst på Sverige och det finns faktiskt en sådan lag redan, jordförvärvslagen. Det är länsstyrelsen som prövar, tidigare var det ganska restriktivt vem som fick köpa men numera är det nästan fritt fram med undantag för juridiska personer, dvs företag, som har svårt att få köpa privatägda fastigheter. Men även här lobbas det tyvärr för att det skall göras ännu friare.

Såklart kommer inte alla som bor på sin fastighet vara miljö- och naturintresserade men för en stor del är det så och de sköter då nästan alltid marken bättre än vad byråkratiska regler och stordrift gör. Och bosättningsplikt är bara ett förslag som jag själv tycker vore intressant att fundera över.
 
Jag tänkte här främst på Sverige och det finns faktiskt en sådan lag redan, jordförvärvslagen. Det är länsstyrelsen som prövar, tidigare var det ganska restriktivt vem som fick köpa men numera är det nästan fritt fram med undantag för juridiska personer, dvs företag, som har svårt att få köpa privatägda fastigheter. Men även här lobbas det tyvärr för att det skall göras ännu friare.

Såklart kommer inte alla som bor på sin fastighet vara miljö- och naturintresserade men för en stor del är det så och de sköter då nästan alltid marken bättre än vad byråkratiska regler och stordrift gör. Och bosättningsplikt är bara ett förslag som jag själv tycker vore intressant att fundera över.
Intressant, jag har inte så bra koll på de svenska lagarna i kring detta, men oavsett så tycker jag att mer rättigheter för icke-människor är rätta vägen att gå. Då blir det direkt svårare för människor (varesig de bor på en plats eller inte) att föra rovdrift på naturresurser med kortsiktiga ekonomiska mål som ända hänsyn.
 
För mig låter det väldigt underligt att tänka 50-50 på det sättet. Det är inte ett nollsummespel, och de åtgärder som det industriella skogsbruket gör idag räcker inte till, det vet vi säkert. Om nu skogsägare och maskinförare har intresset, så är det ju forskningen som måste lyssnas på; och den säger klart och tydligt att de plantager som finns idag kommer, med allra största sannolikhet, inte kunna skördas på grund av de effekter som ett industrialiserad skogsbruk med metoder byggda på mycket gammal, nu föråldrad, vetenskap gett oss. Detta syns som sagt redan i andra delar av världen på enorm skala, och även här i Sverige kan problem med barkborrar härledas till monokulturer, höga temperaturer, och torka, varav de senare två med all sannolikhet skapats av klimatförändringar.

Bara för att det blivit bättre så betyder inte det att förändringen är tillräcklig.

Visst behövs skogens resurser! Men vi kan inte använda dem i den takt vi gör idag, det är den krassa verkligheten. Vi måste hitta sätt där skogen kan brukas på ett sätt som inte innebär kalhyggen i någon form, som inte gör skador på ekosystemen, och som ger fler nyttor än endast själva träden. Det går, det finns det flera av oss skogsägare som bevisar just nu. Men för den ekonomiska hållbarheten måste ny lagstiftning till, och det måste till att skogsindustrin ser sig själv i spegeln och inser att det inte går att undkomma sanningen; skogsbruket är idag inte hållbart. Inte alls.

Skrev jag någonstans att jag förespråkar monokulturer? Blandskog is da shit! :up:;)

Det där med 50-50 har med skogsvårdslagen att göra tydligen. Att produktion och naturvård ska vara jämställda. Hänsyn och regler får inte bli så hårda att produktion blir omöjlig och vice versa. Som jag skrev tidigare så jobbar jag inte med skog och har ingen utbildning heller. Men vad jag kan läsa mig till så finns det redan nu en massa regler när det gäller hänsyn i skogsbruk. Media får det att låta som att det inte existerar. Att vi skövlar skog på samma vis som i Amazonas. Jag tror faktiskt att de som skövlar skog inte tar annan hänsyn än till sin egen plånbok.
Länk: Skogsvårdslagen

Granåkrar har jag sett när jag åkt söderut men skulle inte kalla det för skogsbruk. Inte heller skulle jag kalla våran skogsplätt för granåker när det är minst lika mycket tall där. Precis som att det är rikt på lövträd där. Rätt träslag på rätt mark där man vet att den trivs.

Jag vill mena på att tack vare att skogsbruket sköts på ett annorlunda och bättre sätt idag är ett bevis på att någonting görs! Men det betyder inte att vi är i mål än. Det finns mer som kan göras.
 
Skrev jag någonstans att jag förespråkar monokulturer? Blandskog is da shit! :up:;)

Det där med 50-50 har med skogsvårdslagen att göra tydligen. Att produktion och naturvård ska vara jämställda. Hänsyn och regler får inte bli så hårda att produktion blir omöjlig och vice versa. Som jag skrev tidigare så jobbar jag inte med skog och har ingen utbildning heller. Men vad jag kan läsa mig till så finns det redan nu en massa regler när det gäller hänsyn i skogsbruk. Media får det att låta som att det inte existerar. Att vi skövlar skog på samma vis som i Amazonas. Jag tror faktiskt att de som skövlar skog inte tar annan hänsyn än till sin egen plånbok.
Länk: Skogsvårdslagen

Granåkrar har jag sett när jag åkt söderut men skulle inte kalla det för skogsbruk. Inte heller skulle jag kalla våran skogsplätt för granåker när det är minst lika mycket tall där. Precis som att det är rikt på lövträd där. Rätt träslag på rätt mark där man vet att den trivs.

Jag vill mena på att tack vare att skogsbruket sköts på ett annorlunda och bättre sätt idag är ett bevis på att någonting görs! Men det betyder inte att vi är i mål än. Det finns mer som kan göras.
Fast det är inte "media får det att låta", det är vetenskapliga studier som säger att det sätt som Skogsvårdslagen förordar att saker bör skötas på inte är tillräckligt för långsiktig framtid för skogsbruket. Lag är inte automatiskt synonymt med rätt, eller ens bra.

Det handlar om komplexa ekosystem som förstörs, i dagsläget, med de idag så kallat "miljövänliga" metoderna. Industrin och lagstiftare ignorerar vetenskapen, och skjuter på så sätt sig själva i foten. 50-50 fungerar inte, eftersom produktionsdelen förstör sin egen framtid; förstörs ekosystem så kommer inte träden kunna växa i framtiden till den grad att vi kan ha något lönsamt skogsbruk alls. Därför måste naturvård (vilket är ett vanskligt ord eftersom naturen vårdar sig själv bäst, för det mesta) komma först; när ekosystemen är i balans kan vi sedan ta ut den mängd virke som de klarar av utan att få permanenta skador. Det är vetenskap, inte tyckande: Vi måste hålla oss till vad naturen klarar av. Precis som vi inte kan överfiska haven, kan vi inte ta ut för mycket skog. Det finns inget sätt att komma runt det faktumet.

Det går alltså bortom blandskog, rätt träd på rätt plats, lämna några träd på hygget etc. Det handlar om att bevara ekosystemen, eftersom de är den grund på vilken hela skogsnäringen vilar.
 
Idag i DN kan man läsa om hur skogsindustrin direkt styr skogsforskningen. Miljöhänsynen lär inte vara av hög prioritet och det handlar om att skapa gynnsamma förutsättningar för stordrift.

Går man in på WWF:s (Worlds Wildlife Foundation) hemsida kan man läsa att dagens ägg och burhöns är toppen för såväl klimat som biologisk mångfald , gris och kyckling är klimatsmart och någorlunda bra för den biologiska mångfalden och djuretiskt. Det behövs inte mycket bakgrundskoll för att se att intresseorganisationen LRF har direktinflytande över utformningen av rekommendationerna. Så ser det numera ut inom det som tidigare var miljörörelsen.
 
Nu har jag sett filmen. Gick in med lite negativ inställning på grund av Greenpeaces kärlek till alarmism och ensidighet, men är mycket positivt överraskad. Vad filmen gör är helt enkelt att på ett enkelt och lättförståeligt sätt sammanställa den vetenskap som redan finns. Vetenskaparna som är med i filmen och deras studier är redan granskade och publicerade, och om jag inte missminner mig har ett par av dem varit med och bidragit till EUs klimatrapport om framtidens skogsbruk. Mycket imponerad faktiskt, från en organisation som väl inte har det bästa ryktet vad gäller vetenskaplighet och välgrundade argument, även om de ofta har hjärtat på rätt sida.
Men filmen innehåller ju bara en massa flumsnack?

Den skiljer inte på taiga-skogen, och den mer sydliga blandskogen, eller den ännu sydligare lövskogen.

Tallskog, kan inte hanteras som likadant som sydlig bokskog t.ex.

Jag ogillar mycket av hur skogsindustrin beter sig, men att vända uppåner på stolligheter, till andra stolligheter, hjälper inte.
 
Idag i DN kan man läsa om hur skogsindustrin direkt styr skogsforskningen. Miljöhänsynen lär inte vara av hög prioritet och det handlar om att skapa gynnsamma förutsättningar för stordrift.

Går man in på WWF:s (Worlds Wildlife Foundation) hemsida kan man läsa att dagens ägg och burhöns är toppen för såväl klimat som biologisk mångfald , gris och kyckling är klimatsmart och någorlunda bra för den biologiska mångfalden och djuretiskt. Det behövs inte mycket bakgrundskoll för att se att intresseorganisationen LRF har direktinflytande över utformningen av rekommendationerna. Så ser det numera ut inom det som tidigare var miljörörelsen.
Det har inte skvatt med LRF att göra.

Har du källor på det?
 
Jag håller verkligen med det @Nahar skriver. Framförallt så är skogen mycket mer än en koldioxidsänka, vilket är det som är mest i ropet just nu. Hur maximerar man skogens koldioxidinlagring? Hur får man träden att växa snabbare och lagra mer koldioxid? Men skogen är så mycket mer än träd. En samling träd gör inte en skog. En skog får man först när ekosystemet fungerar.

Vi skulle troligtvis behöva, liksom jordbruket, virkesåkrar för att alla aspekter ska fungera. Samtidigt som vi har skyddad skog och hyggesfritt skogsbruk på så stora yta som vi bara kan avvara. Vi måste bara inse att odlad skog är precis samma sak som en monokultur med havre eller solrosor. Dock, när de flesta ser en slutgallrad pelarsal med gran där alla träd är lika magnifika och du har lång sikt över frodiga mosstäcken med två, kanske tre av våra vanligaste markmossor, så ser de en fin skog. En John Bauerskog. Men det är bara en virkesåker i sitt slutskede.

Det finns så mycket att säga om skogen som jag brinner ganska mycket för. Jag äger dessvärre inte skog, hade gärna gjort det och t.ex. haft skogsbete för hästar som inte kan gå på rejält bete. Med alla hästar idag som lider av övervikt så borde det finnas en stor marknad för att återuppta skogsbete men med hästar istället för kor. Istället så inventerar jag mycket skog både privat och på jobbet och tänker att jag därigenom hjälper till att uppmärksamma områden som borde omfattas av något slags skydd, eller undantas vid exploatering. Det är dock svårt att hantera fragmentering och kanteffekter, något som jag tycker borde uppmärksammas mer vid hänsyn i skogsbruk och exploatering. Jag tycker också det är svårt att diskutera skog för det är så laddat för människor på så många olika sätt.
Hur får man fram tallskog tänker du dig? Hur ska en mindre ensartad skog uppstå?

Jag är en stor vän av av naturlig föryngring i skogen, men på ett hygge, så kommer främst pionjärträden, om man inte planterar. Det som kommer naturligt är alltså björk och gran, Först i ett senare skede kommer tallen, gärna efter en brand eller storm, som ödelagt skogen.

Det är endast gran och björk, som fungerar i ett långsiktigt "blädningsbruk", oavsett vad man väljer att kalla det. Tall vill ha såpass mycket ljus, så att den måste planteras, gynnas på annat sätt, eller utsättas för svår störning som brand, för att bilda skogsbestånd,

Hur går dina tankar ihop med de senaste årens svåra angrepp av granbarkborre? Barkborren har tvingat fram stora avverkningar under de senaste åren, ofta på marker som är så bördiga, så att tall inte är ett alternativ. Vid naturlig föryngring i norra Götaland eller södra Svealand, så så kommer det en naturlig blandskog som består av Björk, och gran med viss inblandning av t.ex. asp och "halvädla" lövträd. Detta är inget egentligt problem, men när björken börjar dö av, efter 50-60 år sådär, så bildas det en ganska ensartad granskog, med visst lövinslag, bl.a. eftersom mycket av lövträden förbrukas i unga år, av de väldigt överdimensionerade klövviltsstammarna.
 
Men filmen innehåller ju bara en massa flumsnack?

Den skiljer inte på taiga-skogen, och den mer sydliga blandskogen, eller den ännu sydligare lövskogen.

Tallskog, kan inte hanteras som likadant som sydlig bokskog t.ex.

Jag ogillar mycket av hur skogsindustrin beter sig, men att vända uppåner på stolligheter, till andra stolligheter, hjälper inte.
Vetenskapliga studier är i dina ögon lika med flumsnack? På vilket sätt är det stolligt att bevara ekosystemen och de enorma tjänster de gör för oss människor?

Olika biotoper har olika förutsättningar, ja, och det ser jag inte att filmen, eller för den delen vetenskapen, förnekar.

Den största (enda?) poängen som filmen gör är att vi inte kan avverka skog i den takt vi gör nu utan att ekosystemen kollapsar - och det har alla skogar gemensamt, att om du kalhygger dem så försvinner ekosystemet, och återhämtar sig inte på många år(hundraden).

Du talar också om olika skogar, men filmen kritiserar ju inte så mycket själva hanteringen av de biotoper som finns (förutom att de inte skall utplånas) utan kritiserar de monokulturer (plantager) som finns i hela landet. Det är skillnad på en urtaiga och ett tallplantage, likasom det är skillnad på en urskog av löv eller blandtyp och ett plantage av björk eller gran.

Över hela Sverige och alla biotoper behövs det ett paradigmskifte; vi behöver se på skogen som ett mångsidigt ekosysystem med många olika resurser som måste tas tillvara, och inte som något i tid och markyta uppblåst plantage.

Jag är själv skogsbrukare och har anammat detta synsätt. Det blir för mig väldigt stolligt att kalla en vetenskapligt underbyggd hållbar verksamhet för stolligheter :)
 

Liknande trådar

Samhälle Fast det är inte alltid bra nog att göra det man kan efter sina egna förutsättningar. Det är bra att inse att man kan göra mer och inte...
16 17 18
Svar
345
· Visningar
24 011
Senast: Otherside
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp