Jag och min partner har nu gjort slut efter 4 år tillsammans. Det var mitt beslut, han ville fortsätta. Jag har känt väldigt länge att jag ville vara ensam och singel, var så ung när vi träffades och känner att jag vill prova på att vara själv.
Att vi har gjort slut är en sak, det är nog jobbigt det. För mig också men framförallt för honom. Men till råga på allt har jag umgåtts och haft kontakt med en annan kille just efter (alltså typ dagar) att vi gjort slut, vilket gör så ont i honom och det gör att det gör ont i mig. När jag gjorde det tyckte jag inte att jag gjorde något fel, egentligen. Vi hade ju gjort slut. Men pojkvännen, eller nu exet, tycker att det var sjukt respektlöst mot det vi hade att så fort efteråt kunna vara med någon annan. Jag har ljugit för honom om det för att skydda honom från det. För att jag vet precis hur ont det skulle göra för honom att veta det. Men då gick han in på min Facebook och såg konversationen. Och då bröt helvetet lös. Nu har jag av någon anledning lovat att inte umgås med den här andre tills det har lagt sig lite. Men jag vill ju. Jag tycker om honom och kan inte göra något åt det. Det råkar dessutom vara en gemensam arbetskompis till mig och exet vilket förstås gör allt sju resor värre.
Vet inte vad jag vill. Är så vilse. Vill bara att någon ska säga att jag inte alls gjort något fel. Men jag har väl det. Borde kanske ha väntat med det. Men vet inte hur jag hade kunnat hålla mig. Jag vill ju umgås med honom. Få kramar från någon som vet vad jag går igenom, som inte känner mitt ex och således inte behöver välja sida som det lätt blir med gemensamma vänner. Veta att jag är omtyckt och uppskattad. Inte sitta och gråta över det här för då tar jag mig fan inte vidare.
Säg nåt?
Att vi har gjort slut är en sak, det är nog jobbigt det. För mig också men framförallt för honom. Men till råga på allt har jag umgåtts och haft kontakt med en annan kille just efter (alltså typ dagar) att vi gjort slut, vilket gör så ont i honom och det gör att det gör ont i mig. När jag gjorde det tyckte jag inte att jag gjorde något fel, egentligen. Vi hade ju gjort slut. Men pojkvännen, eller nu exet, tycker att det var sjukt respektlöst mot det vi hade att så fort efteråt kunna vara med någon annan. Jag har ljugit för honom om det för att skydda honom från det. För att jag vet precis hur ont det skulle göra för honom att veta det. Men då gick han in på min Facebook och såg konversationen. Och då bröt helvetet lös. Nu har jag av någon anledning lovat att inte umgås med den här andre tills det har lagt sig lite. Men jag vill ju. Jag tycker om honom och kan inte göra något åt det. Det råkar dessutom vara en gemensam arbetskompis till mig och exet vilket förstås gör allt sju resor värre.
Vet inte vad jag vill. Är så vilse. Vill bara att någon ska säga att jag inte alls gjort något fel. Men jag har väl det. Borde kanske ha väntat med det. Men vet inte hur jag hade kunnat hålla mig. Jag vill ju umgås med honom. Få kramar från någon som vet vad jag går igenom, som inte känner mitt ex och således inte behöver välja sida som det lätt blir med gemensamma vänner. Veta att jag är omtyckt och uppskattad. Inte sitta och gråta över det här för då tar jag mig fan inte vidare.
Säg nåt?