Självmord

[sourz]

Sv: Självmord

Helt plötsligt fick jag en läkartid den 16e Oktober. Till en specialist den här gången.

På måndag börjar min praktik. Är sjukt nervös och rädd, har inte sovit på tre dygn.

 

[Itzyditzy]

Sv: Självmord

Praktiken kommer att gå bra! Jag har alltid super ångest över att komma till ett nytt ställe på praktik eller jobb, just som du där man inte känner någon, men alla andra känner varandra. Man blir lite det svarta fåret till en början innan man visat vad man faktiskt kan!

Men bara försök att vara glad och visa att du vill lära dig så kommer de att vara hur trevliga som helst och göra allt för att du ska lära dig!
Nu har jag efter x antal praktik platser och flera arbetsplatser blivit lite mer van vid att komma som ny. Har dock väldigt svårt för det fortfarande. Tappar all min kunskap de första timmarna på ett nytt ställe.

 

[Pancakes]

Sv: Självmord

Hoppas det går bra med läkartiden.

Vad gäller praktiken tror jag på det här med att bryta tankemönster (jag vet att jag tjatar). Att man är nervös och tycker det är lite jobbigt tror jag att de flesta kan hålla med om mer eller mindre, men att inte sova på tre dygn låter inte bra. Både hjärnan och kroppen behöver vila, sen är det ju svårt att sova på beställning. Men försök "prata" med dig själv, vad är det som gör att du får sådan ångest? Vad tror du ska hända? Du kanske kan hitta något bland rädslorna som du kan "avväpna" med hjälp av något slags logiskt resonemang?

 

[sourz]

Sv: Självmord

Lite uppdatering för den som är intresserad.
Praktiken gick åt skogen så jag hoppade av efter en vecka. Ny praktik v 47.

Igår fick jag träffa en ny läkare. Det gick.. Bra? Eller jag vet inte.
Han skulle skynda på remissen till ätstörningskliniken. Han fortsatte prata om bipolär men tyckte att jag inte stämde in på vissa kriterier. Fick en ny medicin, seroquel. Mår redan skit av den. Står på fass att en vanlig biverkning är viktuppgång.

Avslutade mötet med "behöver jag vara orolig?"
Vad vill han att jag ska svara på det? Jag sa att jag inte visste. Det hände inget mer så jag antar att det var rätt svar.

Har slutat visa mig ute igen. Vilken ände ska man börja i? Han pratade om någon "personlighetsstruktur" men jag förstod inte. Han använde mycket termer jag inte förstod. Affektiv sjukdom och somatisk? Vågade inte fråga heller. Dessutom bröt han väldigt mycket på sitt språk så jag uppfattade kanske hälften av vad han sa. Råkade försäga mig om min familj också. Funderar på att säga upp kontakten med psyk.

Känns som tapetklister i hjärnan. Hatar den nya medicinen redan.