Jag är lat. Bor på 5e våningen med två ganska långa trappor per våning, vilket gör att det är väldigt jobbigt att gå upp för dem. Tar alltså jämt hissen upp, men springer ner för det går snabbare. Rör inte på mig i onödan direkt, tar ofta vagnen istället för att gå och liknande. Tycker promenader är trevligt men det händer rätt sällan.
Förutom faktumet att jag är lat finns det också en annan anledning. Jag kan lätt hamna i störda tankegångar kring mat, vikt och motion. Jag blir alltså stressad av att det förväntas av mig att jag ska ta trapporna, gå ut på promenader och cykla till skolan, att jag anses lat (aka tjock enligt min orimliga hjärna) om det inte görs. Detta är något jag är medveten om och verkligen försöker aktivt arbeta bort. Jg har märkt att min hjärna blir nöjd när jag skippar sådan vardagsmotion som sker många gånger om dagen till förmån för "reglerad" motion på gym några gånger i veckan - och då får det vara bra så. Då har jag enbart dessa tankar i kombination med motion 3 ggr i veckan istället för varje gång jag går i trappan, ska till skolan eller till affären.
Jag kunde dessutom inte bry mig mindre om ifall andra människor tar trappan eller hissen. Folk får göra vad dom vill, försöker inte uppfostra folk i min närhet på det viset.
