Separationsångest..

[amkm]

Sv: Separationsångest..

Är hästen rädd eller är den vrång

Rädd,näe,jag upplever inte henne som rädd,utan snarare frustrerad och vrång..Men säger man ifrån så varvar hon och tills lut tiltar hon..

 

[Alexandra_W]

Sv: Separationsångest..

Binda upp den o inte ge in för den o släppa ut den till kompisarna.
hålla koll på den..

Läs gärna senaste svaret till martha du med, det är ju svar till båda två.

 

[axel]

Sv: Separationsångest..

Inte hade jag stått o väntat en timme mens hästen var helt blodig när den var lös i boxen.
Hade gått in till den -satt fast den eller vad som helst.
man kan i såna fall börja med 5 min. o utöka.

 

[Alexandra_W]

Sv: Separationsångest..

Inte hade jag stått o väntat en timme mens hästen var helt blodig när den var lös i boxen.
Hade gått in till den -satt fast den eller vad som helst.
man kan i såna fall börja med 5 min. o utöka.

Hade jag sett att hon slagit sig blodig på benen hade jag såklart avbrutit ('helt blodig' är en förvanskning). Tyvärr syns inte blod så bra på svarta ben.

Att jag inte tog ut henne efter 5 minuter var för att det om något känns som att binda ris till sin egen rygg. Hon blir ensam i boxen, honf ör ett sabla liv, hon får komma ut. Den associationen vill jag slippa. Det är just för jag inte kommer till något läge där jag får ett beteende som jag kan BELÖNA genom att kvickt som ögat släppa ut henne.

Och du skrev ju själv: inte ge in för den o släppa ut den till kompisarna.
hålla koll på den..

Så hur kommer jag runt att inte 'belöna' det negativa beteendet genom att köra i 5 min intervaller?

Haken är ju just det att iaf en timme (längre har jag aldrig provat pga skaderisken) gav ingen bättring alls, tvärtom. Och hela meningen med att vänta ut är ju att såfort hästen visar minsta lilla tecken på att lugna sig belöna det beteendet. Men det förutsätter ju ATT hästen tänker lugna sig ett enda dugg

Det var ju då jag övergick till 'små myrsteg, i små doser och aldrig mer än hon klarar av där och då'. Men vi kommer till en gräns och där tar det 'stopp'

 

[axel]

Sv: Separationsångest..

Man kan ju inte lämna en ny häst utan uppsikt!
I synnerhet inte om den kan klättra över väggarna.
Min karl tittade på min unghäst via kameran som sitter i stallet o hade fått order att bara gå dit om den gjorde annat än att gräva o skrika.
Man kan ha ett titthål eller kika in så hästen inte ser en.
Sen skulle jag inte släppa ut den om den bråkar, utan ta in en annan häst istället.
Man behöver inte ens lämna hästen i början, utan ta in den o sköta om den o se hur den individen sköter sig.

 

[Alexandra_W]

Sv: Separationsångest..

Man kan ju inte lämna en ny häst utan uppsikt!
I synnerhet om den kan klättra över väggarna.
Min karl tittade på min unghäst via kameran som sitter i stallet o hade fått order att bara gå dit om den gjorde annat än att gräva o skrika.
Man kan ha ett titthål eller kika in så hästen inte ser en.
Sen skulle jag inte släppa ut den om den bråkar, utan ta in en annan häst istället.
Man behöver inte ens lämna hästen i början, utan ta in den o sköta om den o se hur den individen sköter sig.

Men snälla axel, nu har du tolkat fritt igen.

VAR har jag skrivit att jag lämnade henne utan uppsikt?????

Jag satt på en höbal utanför hennes box, stod bredvid hennes box eller stod på 15 meters håll hela tiden. Vid ett tillfälle gick jag utanför stalldörren (som har fölövervakningskikhål) men då blev jhhon märkbart mer stressad så jag vände och gick in.

GIVETVIS lämnar jag inte en upprörd häst utan uppsikt! Det är dock tämligen svårt att på en häst med kolsvarta ben se blodsdroppar och sår, när hästen far omkring som en liten flipperkula, och du kikar in utfirån en box. Alltså upptäckte jag inte såren förrän efteråt. (nu gick det ingen nöd på hästen, såren var ytliga och läkte komplikationsfritt utan åtgärd. Men nästa gång behöver jag ju inte ha samma tur..)

Men faktum och minf råga kvarstår - HUR går jag vidare UTAN att hon endera skadar sig ELLER att hon lär sig att 'härjar man så får man som man vill'. För om jag tar ut henne eller in kompisen, kontentan blir densamma i hennes hjärna - att om man bara för tillräckligt med liv blir man återförenad med kompisen?

 

[amkm]

Sv: Separationsångest..

Ja eller att den fått göra sig av med lite uppdämd energi...eftersom den blivit riden till stuteriet...eller så är det för att den är brunstig den är "snäll" , eller så har den helt enkelt satt i system att bråka och kom av sig när den inte var hemma.

En sån häst ska inte fjäskas o tjafsas med, hade den varit hos mig hade jag spänt ögonen i den och hade inte det räckt hade den fått ett kok stryk

Jag tror iof. att det hade med att hon var högbrunstig å göra,för vi har även provat rastning av henne innan skoning och dyl.Både "intervall",ren träning,ut på joggpass osv osv..Det gör ingen större skillnad.
Vi har provat sedering,och det fungerar en liten stund,men hon krånglar då också.
Vi har provat med brems,funkar ibland och ibland slår hon sig fri och slår då sig själv oftast blodig i taket (lågt tak i stallet,dock godkänt men på minimihöjd).

Jag har inte provat stigbett som jag fick på förslag,men provat kedja på div. olika sätt utan ngn förbättring och ska givetvis också prova på stigbett då ett par pm inkommit som säger att det funkar mkt bra.



Jag är villig att låna ut min dam till ngn som verkligen är sugen på att ta sig an problemet..Det medföljer även ett annat problem,det är en "stressperiod" vid flytt också..Är hon på nytt ställe så är det ytterligare tillfällen vid mera separationsångest,vi har ju trots allt varit iväg på träningshelg med uppstallning och hon är verkligen inte rolig då å ha å göra med,det fungerar men man måste verkligen tänka sig för.
Dock är hon fortfarande en ängel att rida på då,det är själva markhanteringen som är ett problem vid såna tillfällen.
Hon funkar ju absolut bäst om man inte ändrar några som helst rutiner alls,dvs hästarna går in i sin box i rätt ordning,vid rätt tidpunkt,de får mat på exakta klockslag,rids på samma klockslag,bilen ska vara parkerad på rätt ställe,transporten orörd,katten ska ligga i sin hörna osv osv..
Rutin och planering för mig har fått en helt annan innebörd jämfört med vad det innebar tidigare..

 

[axel]

Sv: Separationsångest..

Man kan prova att ge smärtstillande för att utesluta det.

 

[axel]

Sv: Separationsångest..

Här tolkas inte, utan läses.
Du skrev att den var helt blodig- då tror jag på det.
Om det går helt över styr får man gå in till den o ta ut den t ex. i gången.

Gick du in till hästen?
Hur har du gjort när du har gjort iordning den för ridning.


Det ÄR skillnad på att ta in en annan häst o sen öka tiden- mot för att släppa ut den.
Den kommer även garanterat att dra järnet när du släpper den iom frustrationen.
Det man kan göra är att ta ut den för en promenad, men ej till kompisarna. Precis som du gör när du rider- för det klarar den väl.
Sen tar man in den- ger den lite mat- o sen ut.
som den troligtvis gjorde när den löptränades.

 

[amkm]

Sv: Separationsångest..

Hon har fått det också,antiinflammatoriskt/smärtstillande alltså..

 

[Alexandra_W]

Sv: Separationsångest..

Här tolkas inte, utan läses.
Du skrev att den var helt blodig- då tror jag på det.

Nej, jag har aldrig skrivit helt blodig, jag skrev: vad värre var hade hon fyra blodiga ben efter att lyckats sparka på sig själv

Gick du in till hästen?

Nej, jag har exakt NOLL lust att dö, och det är vad man hade gjort om man gått in. Jag stod däremot precis utanför, och provade både att bara vara där, att klappa henne/prata med henne, men hon verkade inte så medveten att jag var där (t ex så slängde hon med huvudet så jag höll på att bli ett huvud kortare), hon blir så instängd i stressen att hon blockar i de där lägena. Däremot märkte hon om jag lämnade stallet och blev värre då, så viss pejl hade hon. Men att gå in till henne hade varit att be om att bli nedsparkad av misstag.

Hur har du gjort när du har gjort iordning den för ridning.

Lite olika. Enkla sättet är att undvika problemet. Dvs jag tar in kompisarna med. Sen gör jag iordning damen i lugn och ro, vi knallar ut ur stallet, tar vår ridtur, kommer tillbaka, hon tas om hand efter ridturen och sen beroende på vad klockan är och vilken årstid så släpper jag endera ut alla tre, eller så får de stå inne för natten.

Andra alternativet är att jag tar in henne med en av två kompisar. Det innebär en stressad häst som trampar omkring, är orolig och ropar en hel del, men inte värsta sorten. Jag gör iordning, vi rider, sen släpper jag ut henne och innevarande kompisen, eller tar in utevarande kompisen för natten.

Och tredje alternativet är att jag helt sonika tar in henne själv. Det innebär att hon vrålar, skriker, trampar, försöker resa sig och mellan det står och lyssnar febrilt, ropar och skakar i hela kroppen. Vi brukar båda två vara svettiga när vi väl är påklädda. Hon av oro, jag av att försöka hänga med i 'dansen' för att få sätta på skydd etc. Jag har provat att vänta ut henne innan jag börjar göra något, men utan resultat. Har även provat både att helt ignorera beteendet, dvs låtsas som att allt är normalt och harmoniskt, och att korrigera när hon far omkring. Ingen skillnad i grundstressnivå, däremot blir hon mer stressad om man korrigerar henne, antagligen för att hon inte är så himla mottaglig i de där lägena och inte riktigt kopplar vad hon blir korrigerad för. Så de flesta gångerna har jag låtsas som det regnar, och bara korrigerat om hon t ex går rakt på mig med bakdelen.

Det ÄR skillnad på att ta in en annan häst o sen öka tiden- mot för att släppa ut den.
Den kommer även garanterat att dra järnet när du släpper den iom frustrationen.

Nej, hon drar INTE järnet. Hon takatr ut till hagen och ropar på kompisarna, men såfort de kommit, så är hon lugn igen. Står te x gärna och pratar och socialiserar på mig etc, eller så går hon och äter. INGET rejs!

Det man kan göra är att ta ut den för en promenad, men ej till kompisarna. Precis som du gör när du rider- för det klarar den väl.

Inga som helst problem att rida själv, det är ju en av anledningarna att hon förbryllar mig. Inga problem promixa iväg heller btw. I början kunde hon bli istadig och börja konstra på stallplanen, 'vill inte gå ifrån kompisarna', men det var länge sen jag såg till nu.

 

[martha]

Sv: Separationsångest..

Hur är hon överlag när du kommer på andra ställen, blir hon osäker o "lugn" då ? Eller resignerar hon och förlitar sig på dig ?

 

[axel]

Sv: Separationsångest..

4 blodiga ben- trots skydd, är inte lika med några skrapsår för mig.

Du har inte tänkt att hantera hästen inne?
Att lära den vem som den ska lyssna på! Lite kontakt.
Det är NH-folket bra på.

den får med andra ord beté sig hur som haver.
Den måste ju lära sig vad som är rätt o fel.

Du får väl fortsätta att ta in alla hästar samtidigt o göra det "enkelt".

Konflikträdsla tycker jag att det verkar som.

 

[martha]

Sv: Separationsångest..

Hade jag en häst som betedde sig som din i en box pga separationsångest och inget hjälper...så skulle jag helt krasst ändå binda d´fast hästen KORT ( med ansiktet smetat i "gallret") Är den sen så korkad att den skulle bryta nacken av sig själv så må det vara hänt
Man kan inte skydda idioter från att skada sig själva.
:

 

[Alexandra_W]

Sv: Separationsångest..

4 blodiga ben- trots skydd, är inte lika med några skrapsår för mig.

Sparksår, ytliga, på/i hasvecket, strax ovanför överkanten på skyddet på utsidan av frambenet ena fram, och samma ställe men insidan andra fram, samt ett lite större (men ändå ytligt, dock lite längre) jack ovanföröverkant av skydder på utsidan av ena bak. Samtliga sår som sagt ytliga och läkte av sig själv, men blödde.

Du har inte tänkt att hantera hästen inne?
Att lära den vem som den ska lyssna på! Lite kontakt.
Det är NH-folket bra på.

Jag hanterar hästen inne dagligsdags. Vi har inga problem med kontakt/lyssna/respekt sålänge hon inte är uppstressad. Inga problem ute heller. Utan det är när hon blir sådär uppstressad och blockad, då är hon blind och döv. Därför jag kallar det separationsångest alt ensamhetsfobi. Det är inte bara 'gillar inte vara ensam'. Utan hon blir komplett sönderstressad, och är inte mottaglig för någonting. Jag skulle mest troligt kunna riva ena kortänden på stallet utan att hon skulle märka det i de där lägena.

den får med andra ord beté sig hur som haver.
Den måste ju lära sig vad som är rätt o fel.

När hon är sådär stressad finns det ingenting jag kan göra för att 'nå' henne, och det är ju mitt problem

Du får väl fortsätta att ta in alla hästar samtidigt o göra det "enkelt".

Konflikträdsla tycker jag att det verkar som.

Jag väntar fortfarande på att du ska ge ett konkret FÖRSLAG på hur jag ska komma vidare? Du har nu kritiserat det jag tidigare försökt - så vad anser du jag ska försöka?

Du är ju en av de som anser att det är ingen match att vänja dem, det är gjort på några dagar. Så jag undrar igen - HUR löser jag det, utan att hon skadar sig allvarligt på kuppen? Det behöver inte gå på några dagar, jag är glad om det går övht.

Så, kom igen nu, fram med konstruktiva förslag!

 

[Alexandra_W]

Sv: Separationsångest..

Hade jag en häst som betedde sig som din i en box pga separationsångest och inget hjälper...så skulle jag helt krasst ändå binda d´fast hästen KORT ( med ansiktet smetat i "gallret") Är den sen så korkad att den skulle bryta nacken av sig själv så må det vara hänt
Man kan inte skydda idioter från att skada sig själva.
:

*skrattar* Do or die-tekniken är väldigt lockande ibland ja. Fast än iaf har hästen alldeles för gediget pluskonto för att ha hamnar där (jag har med andra hästar tidigare varit i 'do or die' på riktigt, och applicerat det. Det har dock varit som sista utväg, när det inte finns/blivit några framsteg ALLS under lång tid. Där är hon ju dock inte donnan, än iaf.. Men som sagt, jag vet inte vad jag tycker om X tid, beror på hur saker utvecklas på vägen dit. Men även mitt tålamod HAR en gräns. Den är dock inte nådd än)

 

[amkm]

Sv: Separationsångest..

Det är helt och hållet beroende på dagsformen,precis som hemma.
(Hon har ju alltså sina bra dagar också,hon är ju inte helt hopplös jämt,kanske för att man undviker en del situationer,ja jag vet inte,men det är i grunden en mkt trevlig häst)

Hon funkar toppen och åka till ridhuset å rida själv utan sällskap,funkar bra om det kommer in nya osv,däremot det som kan funka mindre bra för en stund är om man kommer till ridhuset och det är en annan häst där,som efter 10-15 min. går,då kan det flippa lite,men det är lätt å komma över,lite svårare på en öppen utebana,men det går..Funkar bra att rida i grupp..Och det kan funka bra att hantera på tävlingsplats.
Dock har det också varit en träningsfråga,första vändan på tävlingsplats var hon *harkel* okontaktbar de första 20 min.Vi hade då transportskydd på henne och fick inte av de förräns efter ca 20-30 min. och då i farten förbi,fick efter ytterligare ett tag på senskydd,innan gick det inte å stå brevid för en andra person,och den som höll i,var just tvungen att hålla i (nej,inte hängande i "snöret" hon blir aldrig stark på nått sätt,bara som en u-makaron runt en själv).
Efter detta så får hon istället åka i fälttävlansskydden och med boots på.Dock så har hon faktiskt också visat att vi har kunnat klä på och av stillastående,så det går framåt,för oftast som det är nu,så åker hon i transportskydd hem igen.
Vi kan också numera stanna med transporten på tävlingsplats och gå och startanmäla i lugn och ro.Hon har också kunnat stå en liten stund i släpet mellan två klasser,visserligen inte helt avslappnad,men ändå så har vi kunnat ställa in henne en liten stund och hon får sen komma ut igen och beta lite gräs,då kan hon varva ner så hon är hanterbar fullt ut,även om man får vidtaga viss försiktighet och tänka sig för.
Hon litar på mig och min dotter,ja det kan jag nog påstå,och hon tar stöd ifrån oss på tävlingsplats,jag lever lite i villfarelsen att hon är rätt säker på att vi inte "sätter henne i skiten"..Hon är jättego ute i skog och mark hemma,både med sällskap och utan sällskap och rida ifrån och möta varandra osv..

 

[axel]

Sv: Separationsångest..

Anser inte att du gör ett seriöst försök när du själv skriver att du tar in alla för att göra det enkelt o oxå tycker att promenader är onödigt.
Du skrev att du nonchalerade den o inte tyckte att det Gick att påverka damen.
det går att bryta blockeringar om man begär att den tar kontakt med dig istället- om den har det där bandet/ förtroendet för dig.

Det blir ju svårare för varje gång som du gör det enkelt för dig.

Om du ska få ngn ordning på hästen o skadorna krävs det en hel del jobb, samt att du är 100% konsekvent.

Den är ju bara 4 o ska det kunna lösas måste det göras nu, annars får du dras med det hela livet- hur långt det nu blir för hästen.

Ser många som har det som du o vill man ha det så ja- OK!
Men det är att göra hästen en björntjänst, när den skulle må bäst fysiskt att vara ensam i nuläget.

 

[flashlight]

Sv: Separationsångest..

Om jag hade såna hästar som ni har så skulle jag antingen sälja dom eller göra nåt drastiskt...kan man inte ens ta in dom i boxen utan dom river ner o förstör för sig själva..? Bind upp dom där inne då..kort..

Ang skoningen ....hur mycket bidrar du SJÄLV med att få hästen uppstressad? Du sitter ju redan långt INNAN och bekymrar dig om hur hon ska vara när hovis kommer om "3 veckor" ....åk därifrån nästa gång hovis kommer...det kanske går jättebra om du håller dig från stallet ( inte helt ovanligt att ägarna stressar upp sina djur)

Blandrastil tycker jag resonerar vettigt. Varför hålla på med djur som man bara får ont i magen av ?

Håller med.

Jag vill lägga till att det kanske är så att hästen inte TRIVS. Kanske skulle den må bättre hos någon som inte bara ser de här problemen.

amkm:
Det är inte alls säkert att den vore sån hos någon annan.
Det handlar om "kemi" med hästar också. Efter två år bör hästen vara så pass trygg om den mår bra på alla sätt och trivs, har ledarskapet klart för sej och blir förstådd av dem som hanterar hästen. Det är min uppfattning. Man passar inte med alla. Något gör att den är stressad hela tiden eftersom det kommer såna reaktioner.
Den är på sin vakt och tror sig behöva lösa problemen själv, den litar inte på och lyssnar inte på någon av er i det läget.

Det handlar inte om att "fullblod kan vara tiltiga". De är avlade för att springa fort, inte vara lugna ridhästar i skogen. Det är ett faktum. Man måste ha det klart för sej även om många också är som min som barnen red på och han tog hand om dem som om det varit hans barn. Alla är inte såna. Inte ens av andra raser.

Vissa människor kanske är vana vid hästar som är mindre känsliga, eller reagerar på andra sätt och själv blir lika upprörda mentalt av hästen om den fladdrar lite.
Jag har haft fullblod i drygt 20 år. Innan dess minns jag att jag gapade över dem man såg på täby (när vi tittade på hästar)
satt oberörda fast hästarna i full löpkondis fladdrade till för minsta löv.
Nu är jag likadan. Jag tar det med ro och det blir då alridg sånt som du beskriver inte med nån av alla fullblod jag har umgåtts med under de här åren.
Eftersom du skriver om det är det ett problem alltså är hsäten ett problem och alltså är du inte cool och tillfreds och inte hästen heller. Det låter hårt men jag ser det så, tyvärr. Önskar jag kunde ge dej något mer hoppfullt men det finns inte trollformler för hästhantering.

Ang hovisar så VAD är det som blir problemet? Har du analyserat och försökt förstå (jag antar att du har det, ja) vad som händer och utifrån det försökt hitta lösningarna.

En bra hovis klarar det mesta om de får chansen. Jag hade en hovis till första fullblod som blev rädd = gick inte. Den jag sen hade alla år stod han kolugnt med för killen tog den tid som behövdes och var alltid lugn själv, blev aldrig upprörd eller tyckte något var omöjligt.

Hr ni drogat? Har ni provat att någon som INTE oroar sej sysslar med och avleder hästen? Mängder av frågor och svårt att lösa sånt här via internet.

har bara läst hit i tråden så kanske upprepar jag nu något andra skrivit..

 

[flashlight]

Sv: Separationsångest..

Om du ska få ngn ordning på hästen o skadorna krävs det en hel del jobb, samt att du är 100% konsekvent.

Den är ju bara 4 o ska det kunna lösas måste det göras nu, annars får du dras med det hela livet- hur långt det nu blir för hästen.

Ser många som har det som du o vill man ha det så ja- OK!
Men det är att ge hästen en björntjänst, när den skulle må bäst fysiskt att vara ensam i nuläget.