Vi kanske kan slå hål på det påståendet då, tack, det är lugnade! :D

Jag är nog väldigt sarkastisk och ironisk i kombination mest helatiden när jag umgås med mina vänner, självironin brukar också vävas in ganska så bra i mina uttryck, ibland till den grad att jag blir lite trött på mig själv... Jag borde nog bara vara tyst ibland :cautious: I nya grupperingar, samt på jobbet, brukar jag dock hålla en låg profil. Mina vänner vet precis hur de ska tolka mig och de flesta har ungefär samma jargong. Värst är jag och syrran i kombination... :cool:

Men jag blev lite rädd när jag fick höra detta och det fick mig att tänka till en smula, jag vill ju inte gärna uppfattas som arrogant och elak och förstår ju nu att så kanske lätt blir fallet ibland! Men jag har faktiskt inte alls tänkt på det innan! Jag är uppvuxen i den miljön, den ironiska generationen stämmer väldigt bra in på mig. Killinggänget (framförallt) har verkligen satt sin prägel på min person.

I går när jag satt och funderade över detta i min ensamhet så var Google min vän och hittade en intressant artikel i ämnet åt mig, som mitt ego tyckte om, eh ja en del av artikeln tyckte det om (vi kan bortse från framförallt det sista stycket :angel:).

Länk
"Förmågan att avkoda sarkasm är starkt relaterad till förmågan att känna av andra människors känslor och humör, vilket visas som ett tecken på hög intelligens."

:idea: De som inte förstår mig är alltså inte intelligenta nog för mig :sneaky:

:angel:;)
Att ogilla sarkasm är inte samma sak som att inte förstå den..
Ja förstår sarkasm, vad jag inte förstår är behovet att använda det. I annat syfte än att vilja trycka till någon. Människor som har det behovet är ju bara jobbiga....
 
Jag har heller aldrig tänkt på användande av sarkasm och ironi som något geografiskt, däremot har jag nog svängt en del i min egen användning/uppfattning om det. Från att uppskatta det mer, till att allt oftare känna att det bara är plumpt och trist och drygt och liksom för mycket. I alla fall om det används mot en viss person eller grupp av personer. Och särskilt som sagt när det prackas på personer som inte vet om att de förutsätts ingå i en viss "jargong" eller som inte har valt att göra det.
 
Jag har heller aldrig tänkt på användande av sarkasm och ironi som något geografiskt, däremot har jag nog svängt en del i min egen användning/uppfattning om det. Från att uppskatta det mer, till att allt oftare känna att det bara är plumpt och trist och drygt och liksom för mycket. I alla fall om det används mot en viss person eller grupp av personer. Och särskilt som sagt när det prackas på personer som inte vet om att de förutsätts ingå i en viss "jargong" eller som inte har valt att göra det.
Inte ens på ett forum är det svårt att se sarkasm och "dom dryyyga" :p
 
Jag blir osäker på vad sarkasm är, vad som räknas som sarkasm. Som jag tänker mig, så får man känna varandra väldigt väl för att en sarkasm ska kunna landa väl, och i alla andra fall är sarkasm snarast en form av elakhet? Det vill säga, mycket svårare eller värre än ironiska kommentarer?

Jag tänker på dryga och överlägsna tråkmånsar när jag tänker på sarkasm. Fattar inte hur man skulle vilja ha en sådan jargong. Världen är väl full av dryg överlägsenhet som det är, jag ser inget behov av att bidra i onödan.
 
Eller omvänt: att använda sarkasm i sammanhang där den riskerar missförstås visar på en låg intelligens :)
Att ogilla sarkasm är inte samma sak som att inte förstå den..
Ja förstår sarkasm, vad jag inte förstår är behovet att använda det. I annat syfte än att vilja trycka till någon. Människor som har det behovet är ju bara jobbiga....
Ja min pappa var väldigt sarkastisk så jag har inga problem med att uppfatta den och att använda den på rätt ställe.
 
Jag ogillar sarkasm och undviker aktivt att umgås med personer eller i sällskap där det hör till den sedvanliga jargongen.

Tillägg: Jag är snarare mer norrlänning än skåning i grunden. Har inte upplevt att den geografiska aspekten har någon betydelse då det kommer till användande av sarkasm.
 
Jag upplever mest sarkastiska människor som dryga och otrevliga. Framförallt de som är sarkastiska när man försöker föra en vettig diskussion. Det går sällan eller aldrig hem, känner jag.
 
Jag tror 'sarkasm' används olika inne i denna tråd.
Det tror jag också. Det verkar orimligt att särskilt många - knappt någon - skulle förstå ordet sarkasm som jag gör, och sedan ändå tycka att det är okej i vardagligt pladder och jargong.

Annars tror jag oftast att oenigheter faktiskt är genuina oenigheter, inte bara skillnader i språkbruk.
 
För mig är sarkasm hån och spydighet.
Slog upp det i ordlista och det stod något liknande där. Det vill säga att man är ute efter att förlöjliga eller nedvärdera något eller någon.
Så för mig kan inte sarkastisk vara något man stolt säger att man är.
 
Jag upplever att sarkasm ibland används för att "plocka poäng" på människor och få dem lite svarslösa. I vart fall de som inte väljer att ge igen med samma mynt. Om jag var riktigt, riktigt sur på någon kanske jag skulle dra till med en sarkasm, men absolut inte i vardagligt samtal.

Däremot uppskattar jag uppriktighet, omän brutal sådan, om den inte är avsedd att såra. Är människor raka och uppriktiga känner jag att jag kan vara likadan tillbaka, och det är ganska befriande. Men det är inte detsamma som sarkasm.
 
Jag upplever att sarkasm ibland används för att "plocka poäng" på människor och få dem lite svarslösa. I vart fall de som inte väljer att ge igen med samma mynt. Om jag var riktigt, riktigt sur på någon kanske jag skulle dra till med en sarkasm, men absolut inte i vardagligt samtal.

Däremot uppskattar jag uppriktighet, omän brutal sådan, om den inte är avsedd att såra. Är människor raka och uppriktiga känner jag att jag kan vara likadan tillbaka, och det är ganska befriande. Men det är inte detsamma som sarkasm.
Precis.
Ärlighet och att vara uppriktig kan man vara av omtanke.
Men att medvetet såra och vara nedlåtande- hu nej så vill jag inte vara.
 
Jag kanske definierar det helt fel? Jag är väldigt sällan sarkastisk mot en specifik person och aldrig mot någon som inte är med på det, det blir lite som en smitta, att man triggar igång varandra. Så är det en person som inte alls har samma sätt, så håller jag mig också mer neutral.

Men som exempel just nu så är det mycket ironi och sarkasm om uttryck som
"vad är det som händer med vårt fina land?!"
"vart ääär vi på väääg?!"
"de är såna, det är så de gör!"
"det är invandrarnas fel..!"

Ja, mycket SD fokus just nu (och detta behöver inte spåra ur i en SD tråd, finns nog med såna) Och för att förtydliga då så har jag kanske något emot just det partiet, ja. Men som sagt, jag kanske definierar sarkasm fel? Visserligen så riktar det sig väl på sätt och vis mot en grupp människor? Men jag har nog aldrig en specifik person i åtanke när jag uttrycker mig så.
 

Liknande trådar

Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
49
· Visningar
5 264
Skola & Jobb Någon som är mer insatt än vad jag är nu för tiden? Om det är ok för PA att jobba dygn, och om det får fortsätta vara ok? Jag har i...
2
Svar
23
· Visningar
2 148
Senast: Wingates
·
Relationer Träffade en kille på tinder för lite mer än ett år sedan. Han bodde 5 h ifrån mig men han jobbade mycket i samma stad som mig. Vi...
12 13 14
Svar
265
· Visningar
22 118
Senast: Whoever
·
Övr. Hund Hej! Eftersom jag är både en klant och ganska godtrogen blev jag pålurad en omplaceringshund som har orsakat mig mycket bekymmer. Det är...
Svar
19
· Visningar
3 194

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Border collie?
  • Är dagens hundägare eller hundar problemet?
  • Täcke...

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp