samsova med barnen - eller inte?

[Enya]

Sv: samsova med barnen - eller inte?

Om du vill diskutera mina barn och mina regler så finns det en tråd där du kan använda! Och så vill jag påpeka att jag inte har tusen regler utan vi kom väl på att mina "regler " är sådan som andra ser som självklart, du vet, att inte slåss och inte sänga mat och sådana saker. Men ta det i den andra tråden i stället om du känner att du behöver köra ner mig igen.

Welsh skrev att hon tyckte att det är sjukt att vilja ha sin hund i sängen men inte sina barn är inte det att provocera? Jag tycker att det är fel att vilja ha sina barn i sängen när de är små, men när de börjar bli 7- 8 år så är det inte ok? Var är skillnaden? Jo, barn kan tanka trygghet på dagen också, inga problem. Bara för att du tycker att det är ok att barnen sover hos dig så gör inte det att det är det enda rätta och att jag har fel som inte vill dela säng med mina barn. En HUND behöver jag inte vara rädd att lägga mig på och en hund kan jag köra ner från sängen när det inte passar mig, men ett barn som ligger på tvären ( det är så mina barn sover) är svårt att ha i sängen, för jag vill ju trots allt sova. Jag avskyr att ligga när någon när jag ska sova, jag är varm av mig och ligga när någon blir bra mycket varmare än jag gillar!

Vår "barnfria zon " märker inte våra barn alls, för dem är det naturligt att sova i egen säng. De vill aldrig sova i vår, och har aldrig velat.

Mina barn är inte heller mer trotsiga än andra? Det fick vi också utrett i den andra tråden!

 

[Inte_Ung]

Sv: samsova med barnen - eller inte?

Du har just påstått att det är sjukt att ha små barn i sängen.
Jag hade tidigare i tråden berättat att jag har haft mina små barn i sängen.
Det innebär att du har talat om för mig att jag gör något som du tycker är sjukt.

Och dina barn är mycket mer trotsiga än vad mina barn är eller har varit.
Mina barn är snälla och räcker inte ut tungan åt mig och trotsar till vardags.

Jag anser inte att vare sig barn eller hundar måste få sova i föräldrarnas sängar.
Men jag vill inte bli anklagad för att ha ett sjukt beteénde för att jag gillar att ha mina barn sovande hos mig.
De sover dock inte där så ofta, för de trivs bättre i sina egna sängar.
Men det är en annan sak, de är inte utestängda från min säng.
De har valt själva.

Och det är inte bara du som kan bli provocerad här på Forumet, vi andra kan också bli det av dig.

 

[Tokmaja]

Sv: samsova med barnen - eller inte?

Jag sov hos mamma och pappa tills jag var runt 8 år, inte hela nätter, men jag sprang dit när jag vaknade under natten. Vad jag påminner mig så gjorde de ingen stor affär av det, utan jag började själv tycka att det var pinsamt...

När min älskling var liten ammade han jätteofta, även nätter, vilket gjorde att jag hade honom i min säng, annars hade jag inte fått sova mycket alls :smirk: och än idag då kommer han till oss (2½) mitt i natten.
Det stör mig inte och han får gärna sova så ett par år till eller tills den dagen han får ett syskon, eller rättare sagt om jag skulle vara gravid vore det nog jobbigt med honom i sängen. Så då blir det nog "avvänjning".
Däremot somnar han ju alltid själv i sin säng utan problem, så han sover mer än halva tiden i sin säng, och vi har helt enkelt inte "orkat" ta "kampen" om att han visst ska sova heltid i SIN säng... men han har spjälis nu så vi har pratat mycket om honom att när han får en riktig säng så ska han sova där hela nätterna, och det säger han att han ska .

Jag tycker inte att det är något fel så länge det funkar för alla familjemedlemmar, egentligen är det MER konstigt att inte sova nära våra avkommor, det finns inga djur som väljer att sova i "ett annat rum" än sina barn än människor, man vill ha dem nära, det är mest naturligt... men nu är ju vi människor inte så naturliga längre, så jag tycker som sagt, tycker hela familjen att ens eget system är ok, låt det vara det då som det är, barnet kommer själv tillslut inse att man inte kan sova hos sina föräldrar och tycka att det är lite pinsamt (som i mitt fall :smirk: ) och börja sova själv.

 

[Enya]

Sv: samsova med barnen - eller inte?

Jag blev provocerad när jag fick veta att det är sjukt att vilja ha sin hund i sängen men inte sina barn. Men det är kanske ok för andra att skrtiva så, men inte för mig?
Jag förklarade varför jag inte vill ha mina barn i sängen och varför det var skillnad på barn och hund, men folk väljer att läsa halva meningar, och det är inte mitt fel.
Jag blir provocerad av dig så föort du skriver något för allt jag gör är fel och allt jag tycker är fel osv, och du drar upp mina problem i alla trådar du kommer åt, hånar mig när jag ställer frågor och så vidare. Jag äör din nya hackkyckling nuförtiden och börjar blir rejält treött på det nu.
Jag bryr mig inte om att hela världen har sina barn i sina sängar, det respekterar jag. Men jag kräver också respekt tillbaka för att jag har valt att inte ha mina barn i sängen. Är det så jävla svårt att förstå??

 

[vendelay]

Sv: samsova med barnen - eller inte?

Jag sov inne hos mamma och pappa tills jag var 8-9 år nåt sånt, första gången jag någonsin sov själv i huset var när jag var 16
Ska ha mitt första barn i september, vet inte riktigt hur jag kommer ha det med säng och så, det får bli som det blir :smirk:

 

[Inte_Ung]

Sv: samsova med barnen - eller inte?

Jag bryr mig inte om att hela världen har sina barn i sina sängar, det respekterar jag. Men jag kräver också respekt tillbaka för att jag har valt att inte ha mina barn i sängen. Är det så jävla svårt att förstå??

Jag har inga problem med att du inte vill ha dina barn i sängen.
Dina barn kanske har det, eller så har de inte det, vad vet jag.
Men inte var det respekt du visade när du skrev att du tyckte att det var sjukt att ha sina barn i sängen om man nu ville det.
Du skrev alla på näsan om vad som är rätt, och jag håller inte med dig där.

Här är det som jag inte håller med om.

"Jag tycker att det är helt sjukt att gå med på det, och jag tycker också att det är helt sjukt att ha barnen i sängen när de är små, men inte när det är äldre. Varför låta problemen växa istället för att göra det som ska göras i alla fall?"

Här så talar du om vad som är rätt och hur alla skall göra.
Och nu så säger jag emot dig, för jag tycker inte som du och jag tycker inte att du verkar ha lyckats bättre med dina barn än jag med mina så jag kan inte heller lära mig något nyttigt av att ha hunden i sängen i stället för barnen.
Dessutom så har jag ingen hund.

Har du aldrig funderat över att du faktiskt kan såra andra också, och att det inte bara är du som kan bli sårad?
Jag tar illa vid mig när du förklarar att du tycker att jag gör något sjukt när jag låter mina barn sova i min säng.
Och det tror jag att andra här också gör.
De som också låter sina barn sova i sin säng t.ex.

 

[Enya]

Sv: samsova med barnen - eller inte?

Jag skrev så till Welsh för att hon skrev att hon tyckte att det var sjukt att hellre vilja ha sin hund i sängen framför sina barn. Är det ok av henne att skriva så? Är det inte så att hon skriver mig och de med mig som inte heller vill ha barn i sängen men har hund dä, på näsan? Det svaret om att jag tycker att det är sjukt att ha barnen i sängen när de är små MEN inte när de blir äldre var endast riktiat till henne! Och det vet du egentligen.

Och sedan är det ju en tolkningsfråga. Att Welsh tycker att det sjukt att min hund får sova i sängen och inte mina barn betyder inte att hon har rätt och jag har fel. Att jag tycker att det är sjukt att hon har sina barn i sängen betyder inte att jag har rätt och hon har fel. Om du vill ha en ursäkt så ska du få det. Jag ber om ursäkt om du och andra uppfattade att det jag skrev var stötande, men det var endast riktat till Welsh, för jag tog illa vid mig när hon misstolkade det jag skrev. Att jag var sjuk som hellre har hunden min i sängen.

Nej det finns lika lite något nyttigt att ha hunden i sängen som barnen, jag för min del föredrar hunden för deen kan jag köra ner när jag inte längre vill ha den där och dessutom tar den inte skada av att jag råkar sparka till den när jag sover eller något. Jag är uppvuxen med hund i sängen och ser det som naturligt för mig, jag har inte trivts med mina barn i sängen. Har testat när de var nyfödda, men kunde inte slappna av när de var där.
Jag tror inte att barn tar skada av att inte få sova i föräldrarnas sängar, jag tror inte heller att barn tar skada av att sova där. Jag förstår dock inte varför det skulle vara så farligt om vår säng är en barnfri zon? Varför är det så farligt att föräldrarna laddar batterierna i avskildhet från barnen? Jag har dessutom problem med att somna och vaknar lätt, varför ska jag behöva ha år framför mig med minimal sömn bara för att barnen tvunget ska sova i vår säng, de kan ju lika bra sova i sina egna sängar?

Visst, du får gärna tycka att du är en bättre mamma än jag. Mitt mål här i livet är inte att vara bättre än alla andra, mitt mål är att vara bra.

Väljer du att missförstå allt jag skriver så får det stå för dig. Det går inte att ta en mening ur sitt sammanhang och vända den mot mig. Jag har förklarat en massa och vill inte offra mer på detta. Ta det via pm om du känner för att tjaffsa!

 

[Inte_Ung]

Sv: samsova med barnen - eller inte?

Att ta sådant här i PM ligger inte för mig.
Dels så tycker jag att det är fegt.
Och dels så tycker jag att även de andra som har sina barn sovande i sina sängar kan få läsa både vad jag och du skriver om saken.
Däremot så kanske du borde ha tagit det i PM med Welsh, eftersom ditt inlägg tydligen bara var ämnat för henne.
Mina inlägg är däremot ämnade för alla som vill läsa dem.
Och ditt inlägg till Welsh var utlagt publikt till alla att läsa och till alla att svara på.
Det är så det blir på ett öppet forum.
Alla får svara på allt och alla läser allt, även det som bara var avsett för en särskild.

 

[Daydream]

Sv: samsova med barnen - eller inte?

Om barnen är oroliga och VILL sova hos sina föräldrar så är det nog inte så mycket att göra...
Själv har jag sonen i sängen dels för amningen men även för att det är mysigt. Han är nu 10 månader och visst skulle det vara skönt att kunna sova ordentligt men han sover oroligt och än värre i spjälsäng så det blir stora sängen ett tag till.

 

[Daydream]

Sv: samsova med barnen - eller inte?

Sjukt att ha sina barn hos sig i sängen?! Jösses vad många som måste vara helt sjuka i huvudet då...
Mycket löjligt och verkligen ett lågvattenmärke tom för bukefalos.

 

[Enya]

Sv: samsova med barnen - eller inte?

Men då behöver du inte ta illa vid dig eftersom hon skrev typ samma sak till mig då?
Jag tycker inte att det är fegt att diskutera via pm om saker som inte rör tråden, det är bara av respekt för trådskaparen man gör så.
Men jag ber om ursäkt för att jag skrev så. Tar tillbaka det, eftersom jag bara blev irriterad när jag blev angripen med samma ord. Det var lågt, jag vet, men jag blev som sagt sårad över att höra att jag är sjuk!! Och att man väljer att fastna mitt i en mening, det irriterade också mig.

Och det här sista av dina inlägg var nog det vettigaste jag sett dig skriva!! Självklart får alla svara ocvh alla läsa allt, MEN om nu alla måste svara så kan det vara all idé att läsa hela tråden coh då även Welshs inlägg, då är det kanske lättare att förstå att jag skrev som jag gjorde.

 

[Enya]

Sv: samsova med barnen - eller inte?

Det var som sagt flera gånger tidigare, ett försvar mot att Welsh skrev att jag var sjuk som valde att ha hunden framför barnen i sängen. Hon fastnade för det och struntade i min förklaring i samma inlägg. Jag blev sårad och skrev som jag gjorde. Jag är inte mer sjuk för att jag har hunden i sängen än alla de mammor som har barnen i sängen och det var det jag ville ha fram. visst kunde jag skriva det bättre, men just då var blev det såhär. Jag har tidigare i tråden också bett om ursäkt för mina ord, så det gör jag inte igen.

 

[Enya]

Sv: samsova med barnen - eller inte?

Om barnen är oroliga och VILL sova hos sina föräldrar så är det nog inte så mycket att göra...
Själv har jag sonen i sängen dels för amningen men även för att det är mysigt. Han är nu 10 månader och visst skulle det vara skönt att kunna sova ordentligt men han sover oroligt och än värre i spjälsäng så det blir stora sängen ett tag till.

Men hur vet man att ett barn VILL sova hos sina föräldrar? Om de aldrig har gjort det så vet de ju inte hur det är. Vad är det som säger att barnen inte kan lugnas av föräldrarna och sedan läggas tillbaka i deras säng? Vi gjorde så med båda barnen och det fungerade bra. Jag upplever inte mina barn som otrygga i sina sängar. den äldsta har väl haft någon mardröm, men det är sällan och då brukar vi gå in och prata med honom och gosa med honom och så lägger han sig ner och sover sedan. Barnen har aldrig haft ett behov av att sova nära mamma och pappa för att förstå att vi finns där när de behöver oss. De har ju fått gos och kel och tröst i alla fall.

 

[Zoya]

Sv: samsova med barnen - eller inte?

Hos oss sover både hunden och barnet i sängen, fast att hunden ligger i sängen - det är något hon bestämt själv att hon ska göra, hon är inte där när vi somnar men däremot när vi vaknar

 

[prinsessfeminist]

Sv: samsova med barnen - eller inte?

*lånar*

Mina barn har aldrig fått sova i vår säng. Det har heller aldrig hänt att de har varit så sjuka att de inte kunnat sova i sina egna sängar. Vi har hund som sover i min säng och jag tycker att det är synd att köra ner hunden från ett ställe som är viktigt för henne, hon har fått anpassa sig mycket efter barnen redan. Dessutom är det ju så att jag inte sover bra med dem i sängen, tänk om jag lägger mig på dem??En hund tar ju ingen skada av att jag ligger på den, passar det inte så kan hon flytta på sig, vilket hon gör, men det är svårare med barn!
Vi har använt 5 minutersmetoden och de har sovit i egen säng sedan de föddes. Aldrig varit problem med det faktiskt. Tror också att de trivs i sina sängar. Det blir inte så varmty och klibbigt.

Jag är lika "hemsk" som du. Hunden sover i sängen och barnen i sina sängar.

Jag sover som en stock och skulle lätt kunna ligga ihjäl en bebis.

Våra barn spelar förvisso inte fiol och mockar i stallet (som I_Us), men de är allmänt trevliga och går att ha med sig borta och i möblerade rum. Minstingen sover i en spjälsäng som står i vårt sovrum.

Man måste inte alls ha barnen i sängen. I den mån de vaknat och varit ledsna eller varit sjuka så har någon av oss föräldrar gått till barnet. Våra barn är tryggast i sina egna sängar och har alltid sovit hela nätter efter spädbarnsperioden.

 

[Enya]

Sv: samsova med barnen - eller inte?

JAG tror att man kan få precis lika trygga barn oavsett hur man gör. Eftersom jag inte har källa till mina påståenden så kan jag inte säga att barns om lär sig sova i egen säng blir tryggare och får bättre självförtroende. Men det räcker väl att säga att jag tror att det kan vara så. Till viss del i alla fall. Däremot var det någon barnpsykolog eller om det var den här Wahjgren som sa att barn som sover i egen säng sover bättre än barn som sover hos mamma och pappa. Och det tycker jag räcker för mig att lära barnen att sova i egen säng. Men ämnet är väldigt omdiskuterat även hos barnpsykologerna, så det är svårt att göra alla till lags.

 

[Inte_Ung]

Sv: samsova med barnen - eller inte?

Jag tycker att det är skillnad om man sover med hunden i stället för barnet i sängen för:
1. Barnens överlevnads skull.
2. Sin egen skull.
eller
3. Hundens skull.

Jag, och antagligen även Welsh, uppfattade Enyas första inlägg som att hundens önskemål sattes före barnens eventuella behov.
Och det var nog det som Welsh reagerade emot.
I alla fall så gjorde jag det.
Men jag valde att inte kommentera det, för jag begriper mig ju i alla fall inte på hundägare.

Att däremot inte vilja ha barnen i sängen som en säkerhetsåtgärd eller för att själv kunna sova, det är ju liksom en annan sak.
Säkerheten först så måste det ju alltid vara.
Och att sätta gränser runt sig själv så att man trivs är också bra.
Men att kalla det sjukt att vilja ha sina barn i sängen, det är en dålig idé.

Och jag tror nog att även barn som inte får sova i föräldrarnas sängar kan mocka i stallet.
Frågan är dock om de kan spela fiol?
Min överintelligenta son hade dock fått problem med sin empatiska förmåga om han hade blivit utvisad från sina föräldrars sängar.
Han visade under en period alla tecken på att utvecklas till psykopat.
Det är enligt skolan vanligt bland överintelligenta barn, för de ser lätt omgivningen som ett slags lägre stående djur av en annan art.
Vilken kan vara förståeligt när inte ens alla lärare klarar av den intellektuella nivån på de resonemang som barnet för.

 

[Snuffsan]

Sv: samsova med barnen - eller inte?

JAG tror att man kan få precis lika trygga barn oavsett hur man gör.

Men du, du har ju i flera trådar här frågat om hjälp för att dina barn trotsar mm, och när du då beskrivit deras beteende så visar du ju klart och tydligt att de är osäkra på gränser och att de är otrygga. Om du inte var så tvärsäker och bangade huvet i väggen hade du kanske kunnat ompröva dina principer och hitta en väg som löser era problem.

Jag tror att du har fel. Man kan inte "tanka trygghet" som du uttrycker det, under dagen och ta fram när man drömmer på natten. Speciellt inte ett barn som inte kan tänka med en vuxen logik.

 

[Enya]

Sv: samsova med barnen - eller inte?

Som vanligt har du missuppfattat mig! Jag börjar bli van vid det nu.

Jag förklarade i samma inlägg att jag inte vågar ha barnen i sängen pga rädsla att lägga mig på dem. Jag skrev också att min sömn var viktig. Jag skrev att jag vaknar lätt och har svårt för att somna. Och om jag fattade ditt senaste inlägg rätt så var det godtagbara ursäkter till att inte ha barnen i sängen? Blanda då inte in hunden. Den ligger i sängen pga av alla de andra orsakerna, inte i stället för. Jag ser ingen anledning att sparka ner henne heller nu, för att få hit barnen i sängen. Jag VILL inte ha mina barn i sängen av alla de skäl som jag räknade upp. När min förste son föddes hade vi 4 hundar som sov i sängen, alla de åkte ner på golvet för att bebisen skulle ligga me3llan mig och min man, men varken han eller jag kunde sova, vi var rädda för att han skulle dö om vi slog till honom eller lå på honom. Han fick egen säng i vårt rum och sov fär till han var 1,6 år och fick eget rum med babyvakt. Bebis nr två sov den första månaden i vårt rum sedan fick han eget rum med babyvakt. Både jag och min vaknar lätt.

Att kalla mig sjuk för att jag har hunden i sängen är inte rätt.

Förstår du nu?

 

[Snuffsan]

Sv: samsova med barnen - eller inte?

Dina barn är 1 och 3 år gamla eller hur? Du kan inte ligga ihjäl dem. De skriker långt innan dess.