Sambotips?

[Raderad medlem 6459]

lika lite som att han lagar bilen och gallrar skogen som en uppoffring för att han är man

Det bara slumpar sig så att ni följer exakt samma mönster som den absoluta majoriteten av heterosexuella sammanboende.

 

[JosefineLi]

Ha en städdag där ni tillsammans gör allt det där tråkiga. Tar ut sopsorteringen, dammsuger, städar toaletten, tvättar osv. Det har underlättat otroligt. Jag hamnade snabbt i hemmafrurollen då min sambo inte var van vid att ha det så speciellt städat och jag pluggade i början. Det retade mig otroligt. Att tjata hjälpte inte speciellt bra utan en gemensam dag är det bästa vi hittat på.

 

[FengurLaugar]

Jag var värre, min sambo flyttade in hos mig efter han kört mig hem efter första dejten
Knappt 8 månader senare köpte vi huset som vi nu bor i.

Vi har inte pratat nåt om ditt eller mitt eller hur vi vill ha saker och ting. Det har liksom fixat sig utan problem.

Vi var också tidiga. Min man skulle hjälpa mig att flytta och kvar blev han från första natten i det huset och det är 7 år sen
Och precis som er så har vi inte pratat något speciellt om hur vi ska ha ditt eller datt utan det har bara varit naturligt.

 

[Mammas]

Håller med @niphredil här. Ofta låter det "jag städar, lagar mat, diskar och tvättar, han byter däck och klipper gräset", och så är fördelningen väldigt långt från 50/50. Och det går utmärkt att ha 50/50 utan att räkna antalet diskade gafflar, men det är en grej som är viktig att ha koll på. Det är inte kul att "vakna upp" efter några år och känna sig som en oavlönad hushållerska.

En annan vanlig fälla i en heterorelation är att mannen köper dyra saker som står på en person (bil, båt), medan kvinnan köper mat och andra förbrukningsvaror, vilket gör att han går ur relationen vid separation mycket starkare ekonomiskt.

Sådana saker tär.

Jag och mitt ex diskuterade inte ekonomi så mycket, det var inget problem. Vi betalade ungefär lika av räkningar, den som hade mest pengar betalade om vi skulle göra något. Den delen var väldigt oproblematisk för oss. Men det krävs ju att de i förhållandet är lika för att det ska funka. Det sättet hade säkert kunnat vara väldigt problematiskt om jag varit i en relation med någon som funkat annorlunda.

 

[pepp]

Så har vi gjort i snart 4 år, har varit jättesmidigt Första åren hade vi bara ett kort men numera har vi ett varsitt kort kopplat till samma konto, rekommenderas!

Så vill jag också ha det! Sambon tycker dock det känns tjorvigt?! Han menar på att om han köper grejer som jag inte äter osv.
Så nu sparar vi alla kvitton, räknar ut och delar upp, hur jobbigt är inte det

 

[Wysiwyg]

Så nu sparar vi alla kvitton, räknar ut och delar upp, hur jobbigt är inte det

Ah håller med dig, väldigt otjorvigt system! Hade aldrig orkat.

Om han köper massa saker som du inte äter så får han väl bara betala in lite mer på kortet?

 

[Septicemia]

Så vill jag också ha det! Sambon tycker dock det känns tjorvigt?! Han menar på att om han köper grejer som jag inte äter osv.
Så nu sparar vi alla kvitton, räknar ut och delar upp, hur jobbigt är inte det

Så fick jag göra med ex-sambon. Det var inte enbart därför det tog slut men klart att det bidrog efter eftersom jag upplevde det som jäkligt osmidigt och lite nedvärderande. Främst bottnade det sig i snålhet snarare än rättvisa . Aldrig att han kunde bjuda på en pizza eller ens en bussbiljett, men det var just hushållsekonomin som synliggjorde det ordentligt för mig.


TS: Jag tror inte att du behöver oroa dig, ni verkar ju vettiga och stabila båda två . Men det som framhållits i tråden angående heteronormativitet är intressant, trots att jag VET med mig att sambon verkligen tar hand om hela hushållet när jag jobbar (och vice versa) så är jag ändå där och petar "bara för att". Så jäkla djupt rotade könsrollerna är! Trots att jag har skinn på näsan och anser jämställd- och jämlikhet som självklart. Tur att min sambo sätter ett glas vin i handen på mig när jag börjar fixa med disken efter en lång dag på jobbet .

 

[Emtherlia]

Fundera lite på hur du vill ha det. Vad vill du få ut av ett samboskap?

För mig är det viktigt att vi bor ihop för att vi vill umgås ofta och sova ihop, inte för att det blir billigare eller för att man delar på tråkiga sysslor.

Vi äter väldigt olika så vi handlar vår egen mat (viss mat köper vi ihop såklart samt toapapper och sånt) men den maten vi vill ha köper vi för våra egna pengar. Vi tvättar även vår egen tvätt, så jag bokar tvättid när jag behöver rena kläder och samma gäller honom. Många(!) höjer ögonbrynen för detta, men jag tycker det funkar skitbra och jag hamnar inte i den klassiska kvinnofällan.

Vi har även separata sparkonton. Om vi ska spara till något gemensamt så sparar vi på våra egna konton och har ett bestämt datum då vi ska ha sparat ihop vår del. Ex nu sparar vi inför vårt bröllop och ska spara 50 000 kr var. Jag gillar att spara lite varje månad i flera månader medan han hellre sparar en större summa några få månader. Så länge vi sparat ihop tillräckligt till slutdatumet så är det skit samma hur det skett.

Viktigast av allt i vårt hushåll: När vi bakar chokladbollar så väger vi smeten och delar exakt lika på grammet

Konkreta tips:
* Gör så som ni vill, inte som alla andra gör
* Om något inte funkar; diskutera det direkt
* Ni måste inte göra allt ihop bara för att ni bor ihop
* Det ska inte vara svårt eller jobbigt

 

[pepp]

Ah håller med dig, väldigt otjorvigt system! Hade aldrig orkat.

Om han köper massa saker som du inte äter så får han väl bara betala in lite mer på kortet?

Nä precis, nu är det tack och lov han som räknar ut, jag blir alldeles kollrig i huvudet
Nåja, jag ska fortsätta gorma lite!

 

[Jossan_92]

Så vill jag också ha det! Sambon tycker dock det känns tjorvigt?! Han menar på att om han köper grejer som jag inte äter osv.
Så nu sparar vi alla kvitton, räknar ut och delar upp, hur jobbigt är inte det

Vi utgår ifrån att pengarna som finns på det kontot ska användas till mat som ska finnas hemma i kylskåpet och som vi bägge två ska äta av. Om den ena hellre vill köpa lunch än ta någon matlåda, ex när jag är på universitetet och inte gillade någon av matlådorna hemma så betalas den lunchen med egna pengar, samma med godis och fika.

Visst det blir inte millimeter-rättvisa men inte så långt ifrån att någon av oss tycker det känns jobbigt

Tycker det låter väldigt tjorvigt och energikrävande att dela upp allt så exakt Hoppas ni hittar en smidigare lösning som känns bra för bägge två

 

[pepp]

Vi utgår ifrån att pengarna som finns på det kontot ska användas till mat som ska finnas hemma i kylskåpet och som vi bägge två ska äta av. Om den ena hellre vill köpa lunch än ta någon matlåda, ex när jag är på universitetet och inte gillade någon av matlådorna hemma så betalas den lunchen med egna pengar, samma med godis och fika.

Visst det blir inte millimeter-rättvisa men inte så långt ifrån att någon av oss tycker det känns jobbigt

Tycker det låter väldigt tjorvigt och energikrävande att dela upp allt så exakt Hoppas ni hittar en smidigare lösning som känns bra för bägge två

Speciellt energikrävande är det inte, men hade varit enklare med ett gemensamt kort iallafall
Han äter betydligt mer än mig, jag äter aldrig frukost/lunch hemma på vardagarna, ibland äter jag nåt mellanmål bara, därför delar vi upp det sådär..

 

[Aquakatt]

Nu har jag inte läst igenom alla svar (kanske redan någon som nämnt följande), men jag rekommenderar att ni upprättar ett samboavtal och helst ett testamente.
I många fall går man isär från en samborelation mer eller mindre oense, så även om det fungerar bra nu och man tänker att "det löser sig" blir det ofta problem när det väl är dags.
Utan samboavtal kommer allt som är inköpt för det gemensamma hemmet ingå i bodelningen (dvs bostad, möbler etc). Spelar ingen roll vem som står på pappret. (Undantag gemensam bostad som införskaffats av ena parten före samboförhållandet, och därmed inte införskaffades för gemensamt bruk). Hästar, bilar, banktillgångar etc ingår inte i bodelningen och ägs således av "den som står på pappret". Allt detta finns reglerat i sambolagen.

Gällande testamente har man som sambo inget skydd om ens parter skulle gå bort, alla tillgångar kommer tillfalla partnerns arvingar, till skillnad från vid giftemål där maken är skyddad att alltid erhålla ett visst belopp etc. Är man då ekonomiskt ojämna eller att en äger alla större investeringar såsom bostad, bilar etc är ett testamente att rekommendera, helt enkelt för att upprätta ett ekonomiskt skydd (i valfri utsträckning) för den som blir kvar. Allt sådant finns reglerat i Ärvda Balken .

Lycka till!

 

[Mim]

Det bara slumpar sig så att ni följer exakt samma mönster som den absoluta majoriteten av heterosexuella sammanboende.

Och det kan du konstatera efter några rader som svar på en direkt fråga om hur man får förhållandet att fungera... Gillar inte heller de mönster som många faller in i och tar illa upp att du påstår det efter en mening.
Kan lova att vi är så långt från det mönster du pratar om
T ex, VAB, jag har inte mer än kanske 10-15 dagars VAB på våra barn tillsammans, min man har tagit de för att dels tjänar jag mer och dels för att han är bättre på VAB än jag.

 

[clusia]

Jag är sambo för tredje gången nu och mina tips är.
Skriv samboavtal. I mina relationer är saker jag haft med mig och saker jag fått i present mina, och vice versa.
Ni kommer att tjafsa men välj dina strider. Lös konflikter istället för att bara tjafsa i det oändliga utan lösning. Du kanske inte alltid måste vinna striden och be om ursäkt till varandra.
Mina pengar är mina och hans pengar är hans. Räkningar splittrar vi rakt av på hälften. Det är ju en smaksak vad man vill men så har vi löst det.
Vad föredrar ni att göra i hushållet? Jag hatar att laga mat men tycker det är helt ok att städa. Så jag städar och sambon lagar mat, oftast.
Jag tror överlag inte på millimeterrättvisa utan ska man leva för varandra så jämnar det ut sig.
Prata med varandra även utan att det är i ett bråk. Hur känns det. Är ni nöjda med allt, varför/varför inte.
Hitta på saker ihop. Låt inte ert liv bara bli vardag. Min sambo kommer ofta hem sent på kvällen och hans jobb gör att det är svårt att tala om ungefär när han kommer. Så vi försöker hitta på så mycket vi kan på helger. Men även utnyttja tiden när han är hemma tidigt, typ gå promenad, äta ute osv.

 

[GoLightly]

Vad kul att ni ska flytta ihop För mig kändes det väldigt odramatiskt att bli sambo, vi blev av med en av våra lägenheter och eftersom vi ändå tillbringade de flesta nätter tillsammans var det ett naturligt steg. Vi pratade inte så mycket innan om hur vi skulle lösa praktiska saker utan har tagit saker och ting som de kommer. Jag tror att det enda vi pratade om var ekonomin, min sambo tjänar betydligt mer än mig och vi ville att det skulle kännas "rättvist". Bor du fortfarande i UK? Jag vet iofs inte samma regler gäller hos er, men tror inte att det finns något motsvarande sambolagen här. Vill ni skriva papper så sök efter cohabitation contract, men det kanske din blivande sambo har koll på När vi flyttade hit var vi noga med att båda skulle stå med på kontrakt för allt gällande bostaden så att inte någon av oss bara skulle kunna bli utsparkade om förhållandet skulle ta slut.

 

[Mineur]

Oj vad mycket det svarats här, och inte en enda notifikation har jag fått trots att jag har tråden på bevakning?!

Nåväl, jag försöker att svar alla på en gång.

Det är med rättvisa när det gäller hushållsarbetet tror jag kommer att bli den svåraste nöten att knäcka. Jag har dock oerhört bra förebilder i mina föräldrar, och det är överhuvudtaget deras relation jag brukar ta som exempel när jag reflekterar över sådana här saker. Min tanke är att vi sätter oss ner när allt kommit i ordning, och verkligen diskuterar allt med hushållet på djupet. Delar upp sysslor, kommer överens om en städdag (bra där @JosefineLi ), bollar tankar, gör upp budget och allt möjligt sådant där.

Jag är mer pedantisk och förtjust i att städa än han, och ovanpå detta har jag lätt att ibland ge lite för mycket av mig själv, så jag är mycket väl medveten om risken att hamna i hushållerska-fällan och har ingen som helst avsikt att göra det. Det skulle inte min partner tillåta heller, men det farligaste är ju just det att det kan smyga sig på och så plötsligt får man det där jobbiga uppvaknandet som @Mammas nämner. Aint gonna happen!

Vad gäller ekonomin tror jag dock att vi kommer att vara lite mer avslappnade. Vi tjänar ungefär lika mycket i dagsläget (han något mer) och tanken är att skapa ett gemensamt konto där båda betalar in lika delar av hyra, räkningar, matkostnader och så någon slant per månad som reserv ifall något skulle gå sönder eller liknande. Sparande kommer vi fortfarande att ha separat, och vad gäller utemiddagar och liknande känns det inte som något problem att fortsätta på samma sätt som vi gör nu.

Det där med att fundera över vad vi vill ha ut var väldigt sunt @Emtherlia och jag/vi är mycket inne på samma spår som ni där. För honom blir det dyrare att bo med mig och för mig är de extra sparpengarna en ren bonus, så något ekonomiskt motiv har vi inte. Det är just det där att jag vill vara med honom oftare än jag är nu, slippa hålla på att planera när vi ska ses hela tiden, och helt enkelt berika varenda vardag med att ha honom där, i mitt liv. Jag vill bli lite trött på honom istället för att längta efter honom

Sedan har det här forumet lärt mig om värdet av en riktigt bra kommunikation i en relation, och det är något vi verkligen strävar efter. Så sent som i lördags knuffade jag ner honom i en soffa på Ikea för att jag inte riktigt kände mig bekväm med något han sagt och på tre minuters prat hade en sak, som annars säkert kunnat eskalerats till ett bråk om det fick brygga tillräckligt länge, löst sig som ett enkelt missförstånd. Vi har hela tiden varit mycket tydliga med att vi ska nämna saker som inte känns okej med en gång (utan att för den delen ta varenda strid), och jag tror och hoppas att vi kommer att ta med oss det även vad gäller hushållsarbete och ekonomi.

När det gäller samboavtal så finns det som sagt inget motsvarande sådant här, men jag tackar för tipset om alternativ @GoLightly! Ska definitivt kika mer på det då det inte skadar att ha något nedplitat. Vi står båda två på kontraktet för lägenheten och grejer, så där blir det inga problem.

 

[Squie]

Ja..vad tar jag med mig efter åren som sambo?

Vi har enats om att söndagar fm är städdag. Lite halvdant uppdelat oss emellan om vem som gör vad. Mest beroende på att det skönt att veta vad som förväntas av en men också baserat på vad vi avskyr att göra i städning.

Ekonomin har vi delat på så sätt att den som har störst ekonomi - betalar mest. Det gör att vi har ungefär lika efter att alla räkningar är betalda. Pengar som behövs för att driva hushållet AB finns utlagda på konton med varsina kort.

Ett förhållande har tre liv. Jag har ett, han har ett och så har vi ett ihop. Frihet och egen tid behöver ges för att förhållandet ska hålla i längden. Bara för att man blir ihop/sambo med någon är det inte likställt med att vara livegen. Vi är ett team...i allt.

Tvätten delar vi på. Ibland tvättar jag, ibland han..men oftast så tvättar vi ihop. Likaså disken etc.

Det finns mycket men det viktigaste är att ha en gemensam värdegrund, kommunicera och faktiskt bry sig om den andre.

 

[MiniLi]

Tänker på det här med att planera städning och sånt.. Är det inte ämnen ni liksom berört på något sätt under tiden ni varit tillsammans? Pratat om värderingar?

Jag har insett att jag inte vill vara tillsammans med någon om personen inte självmant fattar att man helt enkelt delar på allt på ett jämställt sätt. Jag vill inte behöva sätta mig ner och liksom göra en plan kring "du gör det och jag gör det" utan jag vill vara med någon som också VILL leva i en helt jämställd relation. Jag har nämligen märkt att många män i teorin helt håller med om hur det praktiska borde lösas, men när man väl står där så förväntar de sig ändå i slutändan att kvinnan ska sköta disken. Till exempel. Jag vill aldrig mer vara tillsammans med någon som inte fattar det där på egen hand. Måste jag förklara för människan hur det borde funka så kommer det troligen bli problem iaf.

När det väl gäller är det jätteviktigt för mig att inte vika en tum på uppdelningen av tex hushållssysslor. Jag lever hellre i ett skitigt hem än att städa för att den andra inte tycks "se" behovet. Aldrig i livet att jag städar eller lagar mat mer, oavsett vem som är bäst eller sämst på det.

 

[Praeterea]

När det gäller samboavtal så finns det som sagt inget motsvarande sådant här, men jag tackar för tipset om alternativ @GoLightly! Ska definitivt kika mer på det då det inte skadar att ha något nedplitat. Vi står båda två på kontraktet för lägenheten och grejer, så där blir det inga problem.

Även om det inte finns någon motsvarande sambolag, så kan det vara bra att kolla upp vad som händer med era grejer om ni flyttar isär och reglera det själva med ett (sambo)avtal om ni inte är nöjda med det som föreskrivs. Som svensk tror jag det lätt kan ses som naturligt att gemensamma grejer delas lika, men det är inte ens säkert det finns något som kallas gemensamt.

 

[Mim]

Så sent som i lördags knuffade jag ner honom i en soffa på Ikea för att jag inte riktigt kände mig bekväm med något han sagt och på tre minuters prat hade en sak, som annars säkert kunnat eskalerats till ett bråk om det fick brygga tillräckligt länge, löst sig som ett enkelt missförstånd.

Hoppas du inte menar att du bokstavligen knuffade honom?