Sambo+hund=BIG NO NO!

Sv: Sambo+hund=BIG NO NO!

Jag tycker det låter så konstigt att ens sambo inte har något att säga till om i frågan. Jag tänker på det faktum att dom flesta har gemensam ekonomi. Jag skulle ju aldrig få för mig att gå och köpa en ny hund eller en ny häst utan att prata med honom och få hans medgivande först. Det är ju faktiskt något som påverkar ekonomin. Och tiden tillsammans om inte annat.
Jag tycker att det är fel att gå bakom ryggen på sin partner och göra saker som han inte riktigt går med på. Det är brist på respekt i förhållandet. Oavsett vem som tar ansvaret.
Jag har två hästar nu som jag skaffat under tiden vi har varit sambos. Men aldrig i livet att jag bara skulle skaffat dom utan att han sagt ja. Samma sak med hunden. Min hund är en hittehund och jag skrev upp mig på henne innan jag pratade med min sambo. Var tvungen då allting gick ganska fort. Men hade han sagt nej så hade jag dragit tillbaka det helt enkelt.
Och min sambo skulle aldrig köpa något som påverkar våran ekonomi drastiskt utan att rådfråga med mig och få ett godkännande.
Som sagt, jag personligen tycker det är respektlöst mot personen man bor med och delar vardagen och kärleken med, att göra som man vill. Ett förhållande innebär inte enligt mitt tycke att man kan gå och göra som man vill, fastän det påverkar den andra personen.
Men smaken är som baken... :P
 
Sv: Sambo+hund=BIG NO NO!

Så om din sambo sa blankt nej till hästar och hundar så skulle du bara acceptera det? Och ta upp virkning istället?
 
Sv: Sambo+hund=BIG NO NO!

Och ett förhållande för mig är inte att ena personen är den andres ankare. Man stöttar varandra i saker man vill göra eller köpa.
 
Sv: Sambo+hund=BIG NO NO!

Självklart finns det något som heter den gyllene medelvägen.
Men båda har rätt att tycka i allting som rör förhållandet. Och båda har rätt att säga nej om det verkligen inte känns rätt.
Jag hade inte sagt nej till en hund till men jag vet att min sambo inte vill ha det just nu. Och det respekterar jag honom för, för han har en väldigt bra anledning till det.
Att säga nej bara för att är ju inte särskilt bra och det är klart att jag då hade stått emot det nejet. Men en bra anledning och respekt för ens sambo är a och o i ett förhållande.
Och man är inte den andres ankare för att man någon gång säger nej och att den andre kanske någon gång får ta det.
Man stöttar varandra i vått och torrt. Vill knappast säga att man får ett bra förhållande om man stöttar varandra i allting som man vill göra och köpa. Då hamnar på lyxfällan till slut. Man kan inte få allting man vill ha. Sånt är livet. Och jag har väldigt lätt för att rusa iväg och göra det när jag väl har kommit på vad jag vill ha. Oavsett kostnad och allt annat runt om. Så jag är jätteglad att jag har en sambo som jag kan diskutera med och se för- och nackdelar me.
Och det är klart en sambo inte alltid ska säga nej, men lite en annan syn på sakerna behöver man ibland.
Och om man nu går och köper hund eller häst eller vad det nu kan vara fastän sambon säger nej, så kan man ju aldrig komma och säga att man behöver hjälp med just det, varken ekonomiskt eller praktiskt eller bara genom stöd av olika slag.

Jag vet att jag hade blivit skitförbannad om min sambo kom hem med något dyrt och som påverkar våran ekonomi utan att fråga mig först. Respektlöst mot mig som sagt. Däremot så kom han i våras och fångade mig direkt när jag klev ur bilen och tyckte att vi skulle ta över en häst som dom skulle avliva utan anledning. Han ville inte säga till ägaren det förrän han hade pratat med mig. Det är respekt...
 
Sv: Sambo+hund=BIG NO NO!

Jag håller med dig om inköpet av hunden görs med gemensamma kassan. Jag skulle heller aldrig få för mig att köpa en hund för 10 000 kr med gemensamma pengar utan att fråga/diskutera med sambon.
Gäller det däremot mina egna pengar och att sambons ekonomi inte påverkas och att denne inte ska hjälpa till något med hunden öht är det enligt mig en helt annan sak. Man gör vad man vill med sina egna pengar. Sedan kan jag tycka att man bör diskutera större inköp med egna pengar med sambon iaf. Det är ju trots allt något som påverkar sambon och dess vardag i högsta grad. Det kallas respekt och ödmjukhet enligt mig :)
 
Sv: Sambo+hund=BIG NO NO!

Samma här. Jag skulle nog ha väldigt svårt för att leva med någon som talade om för mig vad jag skulle ha för hund och hur många.. Det framgick ganska tydligt att jag är hundintresserad när vi träffades, om han nu har problem med det så skulle han ha tänkt på det då. ;)

Mvh

Kan bara instämma i ovanstående och tillägga att min kommande valp klurade jag mellan två raser, pratat med olika uppfödare av båda raserna, bestämde ras, uppfödare och satt upp mig på en intresselista för att därefter meddela maken att till sommaren kommer det en x hit :D

Kontringen: Då vill han att jakthundsantalet ökar med två nya raser.. Sagt med ;) i ögat

Han är den som jagar mest med hundarna och jag är den som mest sköter allt övrigt som har med hundarna att göra, han lägger sig inte i aveln öht, eller har några större synpunkter på val av nya hundar, linjer osv.

Självklart håller han också på med hundarna, ger mat och rastar ibland, men eftersom det är jag som är hemma mest och han som jobbar nära nog 7 dagar i veckan periodvis så har det blivit som det blivit och lika nöjda är vi ändå..
 
Sv: Sambo+hund=BIG NO NO!

Fast här handlar det ju om en hund som TS kommer få "gratis" och sambon är dessutom OK med att skaffa en hund till. Det han lägger sig i är ju VILKEN hund TS ska få köpa :crazy:. Om jag hade en sambo som ställde såna krav skulle jag bli fly förbannad! Visst kan (och bör) man diskutera om man ska skaffa en ny hund, men när det gäller ras, kön osv så är det helt och hållet mitt beslut.

Förstår inte ens hur man kan fundera över det hela, jag tycker att min hund= mitt beslut.
 
Sv: Sambo+hund=BIG NO NO!

Fast vem säger att ens sambo ska betala för hunden? Och vad har Lyxfällan med ett personligt inköp att göra?

Självklart diskuterar man igenom saker, men om det är något jag verkligen vill och kan betala för så har min sambo inget att säga till om. Han kan få tycka, men det är JAG som bestämmer vad jag ska köpa för mina pengar. Likaså gäller hans inköp, jag kan tycka att ännu en plattv är jätteonödigt. Men för honom är det viktigt. Då får jag backa undan, han betalar med sina egna pengar.

För mig är hundarna ett intresse och dessutom en livsstil. Nästan allt jag gör andas hund. Skulle han då säga nej till något jag brinner för så är det en inte karl jag vill ha i mitt liv.
 
Sv: Sambo+hund=BIG NO NO!

Fast här handlar det ju om en hund som TS kommer få "gratis" och sambon är dessutom OK med att skaffa en hund till. Det han lägger sig i är ju VILKEN hund TS ska få köpa :crazy:. Om jag hade en sambo som ställde såna krav skulle jag bli fly förbannad! Visst kan (och bör) man diskutera om man ska skaffa en ny hund, men när det gäller ras, kön osv så är det helt och hållet mitt beslut.

Förstår inte ens hur man kan fundera över det hela, jag tycker att min hund= mitt beslut.
Du skrev precis det jag tänkte skriva!:D
 
Sv: Sambo+hund=BIG NO NO!

Ja, hela situationen är absurd. Att inte TS pojkvän köper sig en egen hund så hon får den hon vill ha då. Om nu rasen är så viktigt.

Vi har pratat lite om vilken hund det blir när den gamla dör. Jag vill nämligen ha två hundar. Självklart är han delaktig och tycker till. Men det är jag som är hundnörden i huset. Det är jag som lägger tid och engagemang på allt rörande hundarna.
 
Sv: Sambo+hund=BIG NO NO!

En platt-tv är ju inte riktigt samma sak som en hund. En platt-tv är ett engångsutlägg av pengar. En hund kräver pengar hela tiden. Vilket i sin tur kan röra sambon.
Visst, Ts pokjvän är med på att skaffa hund. Men skaffar hon den hunden hon vill så kan hon ju inte räkna med någon hjälp alls. Och jag tror fortfarande att såna beslut påverkar förhållandet.
Sen vill han ha en rottis och då är det självklart att om dom skaffar en sån så måste han vara mer delaktig. Men vad skulle TS säga om hennes pojkvän kom hem med en rottis en dag utan att prata med henne först? Skulle hon bli arg då eller skulle hon gilla läget?

Och sen det här med ekonomin. Är man sambo med någon så påverkar ens egna inköp även sambon. Så är det. Och om man nu gör egna inköp och har verkligen separat ekonomi och inte är delaktig i vad den andre gör eller något sånt, vad är det för förhållande då? Är inte meningen med ett sambo-förhållande att man delar på allt?
Sen har man ju dom andra aspekterna också. Det tar tid och engagemang. Är det säkert att ens sambo tycker att det finns det över? Man ska ju ha tid till förhållandet också.
Min sambo hade helt klart sagt totalt nej till en häst till just nu. Även om jag gärna skulle vilja köpa ett sto att avla på. Men jag respekterar honom och bidar min tid tills det blir den rätta.

Och nu pratar jag inte om att helt skita i ens hobby och vad man älskar. Men jag har två hästar och en hund. Och jag får hålla på med det jag älskar. Hade varit skillnad om jag inte hade haft någon häst och han hade sagt nej. Det är stor skillnad.
 
Sv: Sambo+hund=BIG NO NO!

Ja, en hund kostar varje dag. Men låt säga en ny bil? En fyrhjuling eller annat "manligt" som kostar pengar varje månad? Sen kostar en hund ett par hundra kronor i månaden (om inget drastiskt händer). Det kostar inte 10 000:- i månaden. Det är några fjuttiga hundra. Som uppenbart TS pojkvän kan tänkas lägga på en rottis. Som han förmodligen inte kommer ta hand om heller. Det är TS som tar hand om nuvarande hunden fullt ut. Och det kommer hon nog göra med nästa med.

Om min sambo hade kommit hem med en rottis så hade jag inte blivit arg. För här hemma pratar vi om saker. Men om han prombt bestämt sig att han ska ha en så skulle han också få gå sina promenader och aktivera hunden. Och inte kräva att jag ska sköta hunden 7 dagar i veckan året om.

Jag tror att vi alla lever i olika förhållande helt enkelt. Min sambo och jag är väldigt fria i vår relation. Jag har lovat mig själv att en karl aldrig ska få stoppa upp mina intressen eller hindra mina drömmar. Då är det så. Det innebär inte att jag tar SMS-lån för att uppnå allt detta såklart. Det innebär däremot att jag pratar med min sambo som får säga vad han tycker och inflika med idéer och argument. Men det är fortfarande jag som bestämmer vad jag ska lägga MIN tid och MINA pengar på. Jag skulle aldrig accepterat att min karl vägrade skaffa en Malinois till. Utan ISTÄLLET ville ha en dobermann. För att jag vet att min karl inte kommer aktivera sin bruksras, utan låta skithunden läggas på mig. Om min man däremot hade ett brinnande intresse så hade vi köpt en varsin!

Vi har "gemensam" ekonomi. Den som har pengar betalar. Men det betyder inte att min karl betalar mina hundläger. Däremot skulle han med all säkerhet ställa upp ekonomiskt för mig och mitt intresse. Och jag skulle göra det samma för honom! Låt säga att hans bilskatt (på sin bil) kommer och han glömt av den utgiften. Självklart betalar jag den. Utan att "låna". Han gör likadant för mina hundar.
 
Sv: Sambo+hund=BIG NO NO!

?

Och sen det här med ekonomin. Är man sambo med någon så påverkar ens egna inköp även sambon. Så är det. Och om man nu gör egna inköp och har verkligen separat ekonomi och inte är delaktig i vad den andre gör eller något sånt, vad är det för förhållande då? Är inte meningen med ett sambo-förhållande att man delar på allt?

Varför skulle man inte kunna ha separerade ekonomier när man är sambo? Det har jag haft och det fungerade utmärkt.
 
Sv: Sambo+hund=BIG NO NO!

Klart att man kan ha delat ekonomi men jag har aldrig förstått idén med det. Jag ser ju att är man i ett sambo-förhållande så delar man på allt... Pengar, kärlek, svåra tider och allt vad det kan vara. :P Men det är ju upp till var och en...

Och jag tror att jag och Aliide är ganska så överens egentligen.
Är väl bara det att jag aldrig skulle vilja gå emot min sambo om han säger nej OCH HAR EN BRA ORSAK.
Men om det är så TS sambo helt enkelt vill ha en annan ras än henne så är det kanske lite skillnad. Speciellt om han inte tänker ta hand om den.
Jag hade nog helt enkelt sagt nej om han inte sköt rottisen själv. Men om han säger att han ska det så måste ju han få köpa sig en hund också.
Och sen om hon nu tänker göra som hon vill vad han än säger så förstår jag inte riktigt varför tråden skapades.
Hon gör ju som hon vill oavsett vad han säger och tycker.

Men som sagt... Vill hon ha en hund och tänker göra vad hon vill oavsett vad han tycker, så tycker jag att han gott kan skaffa en rottis utan att hon tycker det. Bara han tar hand om den själv... Men då får hon aldrig begära att han ska ta hand om hennes hundar. Och ta med dom när han ändå ska ut med sin osv...
 
Sv: Sambo+hund=BIG NO NO!

Fast vad är en "bra orsak" att neka sin sambo till att köpa hund? Om man nu betalar för sin hund själv och lägger ner tiden själv.

Jag skulle aldrig neka min sambo något som jag vet att han verkligen vill. Vi kan prata om saker och ting, men vill han verkligen så är det jag som backar undan. I vårt förhållande stöttar och hjälper man varandra. Om det nu innebär att jag får betala hans bilskatt och köra bilen till verkstaden (för att han jobbar) ett par gånger så gnälls det inte över det. Lika lite som om att han gnäller om han får lägga ut 200:- för mat en månad eller rasta hundarna då och då.

Kanske har vi tur som har varandra :love:
 
Sv: Sambo+hund=BIG NO NO!

Till TS:

Ska gubben vara vrång så säg åt honom att han får köpa en rottis. För sina egna pengar. Som han får ta hand om. Så får du hem din.

Kan man ha 2 kan man ha 3. Dessutom har ni bara ansvar för 1½ var :D
 
Sv: Sambo+hund=BIG NO NO!

Jag hade nog sagt att bra skäl är till exempel pengar eller att det inte finns plats. Vi hade ju själva fått väldigt trångt med en hund till. Bor inte så stort.
Sen finns det ju det att det tar mer tid. Tid som man kan lägga till att umgås med varandra vilket jag ser som väldigt viktigt.
Jag har ju två hästar med som tar väldigt mycket tid. Så ska jag ha tid att lägga på förhållandet och min sambo så räcker inte tiden om jag skaffar fler just nu. Men det är ju inte lika för alla.
Men sen finns det ju också att alla raser passar inte alla människor. Sambon har ju med hunden att göra även om dom säger att det inte blir så. Bor man med hunden så blir det ju ändå att man måste ha med hunden att göra. Man måste säga till när hunden gör fel och städa och kanske mata och sånt. Och då kanske det inte är en hundras som passar ihop med sambon.
Till exempel så hade min sambo absolut inte passat med en liten chiuaua (vet inte hur det stavas. :S ). Han hade fått psykbryt efter en dag. Nu är vi som tur är överens om vad vi vill ha och inte ha. Men som sagt... Säger han nej och ger mig en anledning så respekterar jag honom.
 
Sv: Sambo+hund=BIG NO NO!

...men problemet är ju det att även om vi mot förmodan köper en rottweiler så kommer han inte engagera sig i hunden.
Visst, han kan väl tänka sig att träna skydd med den, men sin förra rottweiler hade han i 3 år tills den blev fick alldeles för lite psykisk och fysisk stimulans och smet och bet i hjäl en annan hund och rottweilern blev avlivad. Vilket inte ger mig sådär jättemycket förtroende för att jag kommer få hjälp med nästa hund heller - vilket jag då anser att det borde vara MITT val, eller tänker jag fel?

Just den här biten gör ju att jag funderar lite varför han vill ha en rottweiler igen? :confused: Alla hundar är ju individer såklart, men om han inte hade tänkt engagera sig mer i den här hunden...

Ska du ta hand om hunden i stort sett själv ska ju du välja ras kan man tycka. Bättre att inte skaffa någon mer hund alls i så fall, än att han ska ha en hund i hushållet för att... ja, jag vet inte varför.

Mitt ex ville ha en jack russel, men då satte JAG ner foten eftersom jag visste att jag skulle få ta hand om den i stort sett själv och det inte var en ras jag ville ge mig på. Exet ville ha en för att de "är häftiga", men visste inget om dem egentligen. Ingen parallell till erat dilemma egentligen, men ändå.
 
Sv: Sambo+hund=BIG NO NO!

Men han ska gå "emot" dig med att säga nej? Vart ser du din sambos respekt gentemot dig själv?

Är man kär i sin partner så tar man sig tid mellan sina intressen. Är det så att all ledig tid går till hästar/hundar/dans och man skaffar ännu en grej som tar tid ifrån varandra så kanske man ska fundera på hur mycket förhållandet är värt? Det kan ju inte min sambo avgöra åt mig. Hurvida jag vill lägga tid på dittan eller datten. Det ska jag ju känna efter själv.

Nu tror jag knappast att TS försvinner mer eller spenderar många tusen i månaden för att hon skaffar en hund till. Och att karln ens har mage att sätta ner foten för att det är "fel" ras enligt honom gör mig rosenrasande.

Hade min karl "vägrat" passa en enkel chihuahua åt mig så hade han åkt ut med huvudet före. Att han inte "kan med" en Chihuahua är ju bara pinsamt. Det vore väl en sak om han fick passa min Ovtjarka som kan äta upp honom i ett nafs, är stor, klumpig, kanske drar i kopplet. Men en chihuahua? Tänk om jag skulle vägra använda tv:n för att den inte är i rätt färg. Sitta och sura för att dosan till den är i fel form osv.
 
Sv: Sambo+hund=BIG NO NO!

Jag tror att det handlar lite om en fix idé hos min käre sambo. Han gillar rottweiler, visst. Det är häftiga och bra hundar i rätt händer. Men inte i mina händer och definitivt inte i hans. Han kontrar med att han vill ha en hund som kan skydda mig (?) när vi är ute och går i och med att vi bor mitt emellan två "farliga" områden men då tycker jag allt att han kan följa med på kvällspromenaderna om han har problem med att jag går själv på kvällarna, det är definitivt inget argument för att skaffa en rottis.

Nej, det lutar åt att jag kommer skaffa en PON i alla fall. Han har blivit mer och mer vimsig i diskutionerna och har liksom inget att komma mer - som att det bara inte ska bli pon bara för att.

Men nu kommer min kompis och tar med tiken som blir det tilltänkta valpens mamma hit och hälsar på onsdag-lördag, så då tänkte jag "mjuka upp" honom lite. Det är en trevlig tik med bra linjer och dessutom Sveriges snyggaste pon :-)) pappan är en utbildad räddningshund från finland. Jag hoppas på en snygg tik med mycket arbetsvilja i sig.

Men, tiken är inte parad än och man vet ju inte hur det går då hon gick tom i höstas. Så om inte annat så kanske jag får ett halvår till på mig att diskutera detta med karln. Han är dock lite löjlig måste jag säga, det enda han ska göra med hunden är ju att titta på den, så det borde ju inte vara något problem för ponarna är ju bildsköna ;)

Men tack för alla svar! Man blir lite mer säker på sin sak när man får lite backup!
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Jag har alltid älskat hundar och är uppvuxen med labradorer i kärnfamiljen. Har från det jag var barn gått ut med hundar, genomgående...
2 3
Svar
50
· Visningar
3 441
Senast: Cissi_ma
·
  • Låst
Hundavel & Ras Vi har ett läge där släktskapsgraden ökar i våra raser vilket ger ännu mer anledning att selektera hår vilket i sin tur, överlag, ger...
13 14 15
Svar
292
· Visningar
22 818
Senast: Hedinn
·
  • Låst
Hundavel & Ras Hej...Ja vad skulle ni säga till någon som "bestämt" sig att hon vill ha sin 1a hund och det ska vara en Dobbis helst eller en...
13 14 15
Svar
298
· Visningar
23 606
Senast: Brie
·
Hundhälsa Jag har lessnat på mina svärföräldrars hund och dennes totala oförmåga att läsa andra hundar. Hon är en tik, jämnårig med vår tik (det...
2 3
Svar
41
· Visningar
5 201
Senast: em-pirre
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Tångbett dåligt?
  • Målbilder för trubbnosar.
  • Uppdateringstråd 30

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp