- Svar: 391
- Visningar: 22 238
Fan vad jag saknar att ha en familj. Det har hunnit går 5 år nu. Jag fick ett julkort av mamma. Kanske vill hon att allt ska bli som vanligt igen. Det kan inte bli så. Jag kan inte ta den risken.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Förra gången jag ville byta blev jag utslängd från psykiatrin och fick vara utan hjälp i ett år. Så det är liksom inget jag vågar föreslå. Sen har den här psykologen nyligen utbildat sig i emdr så vi försöker med det, men jag känner tyvärr ingen förändring på något plan alls än så länge trots att jag ger 120% i terapin.Du kanske kan byta? Är ju ingen idé att få om man inte får hjälp?
Ja. För länge sen.Har du sagt det till hen?
Fast du har ju här hävdat de drog utan att meddela sig. Det är ju inte riktigt sant. Om du glömt det eller inte nämner det vet ju inte jag, men om du glömt kanske du även glömt hur den julen var? Du har själv då skrivit du på ett sätt förstår att de åkte för att du var så otrevlig och ilsken.Det är inget fel på mitt minne. Jag kommer ihåg precis vad som hände och behöver inte gå tillbaka och läsa.
Det är ditt minne det är fel på. Du var inte ens där.
Sätter P för den diskussionen nu.
Det kan också ta tid. Dels att lära känna varandra, dels att få till en trygghet, dels att börja 'jobba' osv. Det beror på vilka förutsättningar man har, vad man behöver jobba med, hur svåra saker man varit med om. Det kan också handla om vilket syfte behandlingen har, t ex hjälpa till att stabilisera eller göra djupare arbete. Det kanske inte är läge att göra mer än ha stödjande samtal i vissa perioder osv.Du kanske kan byta? Är ju ingen idé att få om man inte får hjälp?
Vad är du missnöjd med dåJa. För länge sen.
Jo, de drog utan att tala om att de skulle åka. Jag fick en fråga på morgonen hur länge jag skulle vara borta. Jag skulle till stallet och svarade att jag skulle komma tillbaka vid lunch. När jag kom tillbaka hade alla försvunnit. Jag har aldrig någonsin sagt till dem att dra. Det är ju helt koko att påstå att jag skulle sagt någon sådant eftersom det inte är sant.Fast du har ju här hävdat de drog utan att meddela sig. Det är ju inte riktigt sant. Om du glömt det eller inte nämner det vet ju inte jag, men om du glömt kanske du även glömt hur den julen var? Du har själv då skrivit du på ett sätt förstår att de åkte för att du var så otrevlig och ilsken.
Jag har haft nuvarande psykolog i kanske 2½ år nu. Så nånstans borde vi ha kommit.Det kan också ta tid. Dels att lära känna varandra, dels att få till en trygghet, dels att börja 'jobba' osv. Det beror på vilka förutsättningar man har, vad man behöver jobba med, hur svåra saker man varit med om. Det kan också handla om vilket syfte behandlingen har, t ex hjälpa till att stabilisera eller göra djupare arbete. Det kanske inte är läge att göra mer än ha stödjande samtal i vissa perioder osv.
Samma som nu. Psykologen är helt okej i sitt sätt. Haken är att jag inte blir bättre. Och jag vet inte var det brister.Vad är du missnöjd med då
Vad är ert förväntade behandlingsmål? Tänker du att du ska bli fri från depression, få bättre strategier att hantera vardagen eller vad?Jag har haft nuvarande psykolog i kanske 2½ år nu. Så nånstans borde vi ha kommit.
Samma som nu. Psykologen är helt okej i sitt sätt. Haken är att jag inte blir bättre. Och jag vet inte var det brister.
Jag vet inte vad psykologen förväntar sig. Själv vill jag kunna känna livsglädje och orka leva mitt liv.Vad är ert förväntade behandlingsmål? Tänker du att du ska bli fri från depression, få bättre strategier att hantera vardagen eller vad?
Vi jobbar med emdr nu. Planen är att försöka behandla min blodfobi. Tyvärr har vi inte kommit någon vart med det så vi ska försöka med ett annat mål för att se om jag ens är mottaglig för terapin. Hittills har jag inte varit det. Jag sitter bara där och försöker hårt men känner mig mest tom när hon frågar vad som kommer mig för. Så till slut krystar jag fram något.Kanske du kan ta upp vad ni har som behandlingsmål nästa gång ni ses?
Tror det blir lättare för er båda om ni har ett konkret mål.
Saker tar tid och ibland händer de fastän man inte märker det.Vi jobbar med emdr nu. Planen är att försöka behandla min blodfobi. Tyvärr har vi inte kommit någon vart med det så vi ska försöka med ett annat mål för att se om jag ens är mottaglig för terapin. Hittills har jag inte varit det. Jag sitter bara där och försöker hårt men känner mig mest tom när hon frågar vad som kommer mig för. Så till slut krystar jag fram något.
btw jag tycker du ska gå igenom hela behandlingen, så vården uppfattar att du är beredd att göra jobbet. Annars är risken att de anser att du bara hoppar av behandlingarna och därmed inte är medgörlig till vården de är villiga att ge.Vi jobbar med emdr nu. Planen är att försöka behandla min blodfobi. Tyvärr har vi inte kommit någon vart med det så vi ska försöka med ett annat mål för att se om jag ens är mottaglig för terapin. Hittills har jag inte varit det. Jag sitter bara där och försöker hårt men känner mig mest tom när hon frågar vad som kommer mig för. Så till slut krystar jag fram något.
Jo, trådarna är inte helt problemfria. Men alternativet är att sitta tyst och ensam. Jag känner att jag kvävs av det.Saker tar tid och ibland händer de fastän man inte märker det.
Men jag funderar på om de här trådarna hjälper dig, du måste så klart få skriva om det du behöver men de har en tendens att fastna i gamla händelser som ältas om och om igen och inte nödvändigtvis av dig. Du har din upplevelse av vad som hände och ingen annan sitter på någon sanning.
Det kan ju vara bra att veta att när det kommer till relationer finns det ingen sanning, det finns bara upplevelser och de är helt individuella. Det finns ju även ett före och ett efter, en problemfri relationer där det uppstår ett missförstånd bryter jo oftast inte ner helt och hållet. Men en problematisk relation kan ju komma till ett läge där något blir sista droppen och det skär sig helt, även om det för andra ter sig som något mindre problematiskt.
I dessa fall kanske man helt enkelt får acceptera att man inte sitter på hela sanningen.
Ja, jag har inte gett upp. Jag bara misströstar men tänker fortsätta ge 120%.btw jag tycker du ska gå igenom hela behandlingen, så vården uppfattar att du är beredd att göra jobbet. Annars är risken att de anser att du bara hoppar av behandlingarna och därmed inte är medgörlig till vården de är villiga att ge.
Det kanske är dags att fundera på de där andra medicinerna igen, och se om det blir någon bättring? Det kan ju vara den där extra lilla knuffen som får terapin att börja ta fäste.Jo, de drog utan att tala om att de skulle åka. Jag fick en fråga på morgonen hur länge jag skulle vara borta. Jag skulle till stallet och svarade att jag skulle komma tillbaka vid lunch. När jag kom tillbaka hade alla försvunnit. Jag har aldrig någonsin sagt till dem att dra. Det är ju helt koko att påstå att jag skulle sagt någon sådant eftersom det inte är sant.
Jag har haft nuvarande psykolog i kanske 2½ år nu. Så nånstans borde vi ha kommit.
Samma som nu. Psykologen är helt okej i sitt sätt. Haken är att jag inte blir bättre. Och jag vet inte var det brister.
Kanske du kan engagera dig i andras trådar men inte starta trådar som handlar om problem med dina relationer?Jo, trådarna är inte helt problemfria. Men alternativet är att sitta tyst och ensam. Jag känner att jag kvävs av det.
Ja, jag har inte gett upp. Jag bara misströstar men tänker fortsätta ge 120%.
Gör det ibland.Kanske du kan engagera dig i andras trådar men inte starta trådar som handlar om problem med dina relationer?
Och försök ge de där föreningarna för depression och ångest en chans! Kanske kan du få stöd och förståelse där.
Jag har gått tillbaka och läst inläggen nyss och hittar inget om att hon bett dem åka. Däremot så erkänner @Wille själv i inläggen att hon inte var så trevlig, men det är en annan sak än att be någon åka.Tänker inte rota i ditt gamla nick. Du kan själv gå tillbaka 5 år och läsa vad du skrev då.
Jag försökte hålla ihop så gott jag kunde, men misslyckades. Det fanns inte mycket marginaler kvar.Jag har gått tillbaka och läst inläggen nyss och hittar inget om att hon bett dem åka. Däremot så erkänner @Wille själv i inläggen att hon inte var så trevlig, men det är en annan sak än att be någon åka.
Om du säger det så.Hon är en bättre människa helt enkelt.
Jag är inte värd ett skit. Det har jag sett i så många år nu.
Det gick ganska hett till i just den tråden, då ts även gick hårt åt folk med bokstäver o andra diagnoser, tror hela tråden rökJag har gått tillbaka och läst inläggen nyss och hittar inget om att hon bett dem åka. Däremot så erkänner @Wille själv i inläggen att hon inte var så trevlig, men det är en annan sak än att be någon åka.