Så vad är den här nya stilen som alla talar om?

[Sundbro]

Sv: Så vad är den här nya stilen som alla talar om?

"Mina tränare kallar det kort och gott för dressyr. De känner inget behov av att ha något namn på det eller placeras i fack."


Inget riktat mot tuaphua men...

Är själv nybörjare på det som kallas AR men tycker citatet ovan beskriver AR och andra läror enkelt och bra. Sedan är det en helt annan fråga hur man rider hästen inom dressyr är inte så insatt ännu inom AR och integrerad ridning och diverse olika läror / utövare för jag har precis börjat min sökan efter "det där som alla söker efter, känslan, lättheten,energin" men själv kommer jag nog inte se mig tillhöra något särskilt fack. Varför ska man det? Det är naturligt att vilja lära sig mer, människan är skapt nyfiken.

Så din lärare i det här fallet uttryckte det bra Intressant tråd

 

[mackan]

Sv: Så vad är den här nya stilen som alla talar om?

Jag tror också du är unik i ditt slag gällande tillvägagångs sätt, resonemang och bild av vad det är du får fram, om vi pratar om någon sorts nivå övriga världen skulle hålla med om i fråga om detta.

 

[Djurjouren]

Sv: Så vad är den här nya stilen som alla talar om?

Jag vet Jag funderar på att skapa en sekt liksom AR
Nä, skämt åsido, det låter helknäppt när man ser det i skrift men resultatet är förbluffande och jag har lärt det genom att lyssna på hästarnas behov och fler och fler har börjat härma mig. Finns ju inte så mkt input och förebilder på en sån här liten ö.
Mitt mål är inte att skapa GP hästar utan att skapa trygga, lättridna läromästare av Doma Vaquero stil/enkel dressyr.

 

[mackan]

Sv: Så vad är den här nya stilen som alla talar om?

tyvärr kommer du inte få några hurrarop från mig, som du skriver så är det en liten ö och du får väl ånjuta hurraropen du lyckas skaffa dig, vilket för mig är en stor gåta i.o.f men världen är väl så stor eller liten man gör sig. Jag kan inte åberopa några av metoderna vare sig du eller andra kör med på denna ö och inte heller vad deras hästmaterial och deras skick förväntas utföra, så tyvärr från mig.

 

[Immer]

Sv: Så vad är den här nya stilen som alla talar om?

Jag har blandat allt och hittat en för mig optimal stil. Just nu rider jag för en cowboy med dressyrutbildning och senare DomaVaquero utbildning.
Men innan dess har jag avverkat allt från islandsridning, Ar ridning, ren sitsutbildning etc.

Jag använder Bents utbildningstrappa i princip,

Citerar bara en del av inlägget - men för tusan: tänk vad du skulle kunna lära Bent med flera att rida! Oj oj oj!
Nu får du ju genast ge dig ut och hålla clinics och sprida din revolutionerande lära!

 

[Immer]

Sv: Så vad är den här nya stilen som alla talar om?

Men det där med att kraven höjts undrar jag över - är det för att folk rider bättre än förr eller vad beror det på, vad används för måttstock liksom om det skiljer sig så mycket numera i fråga om krav?

Om jag fattat det hela rätt så fanns det inget fastställt riddarprogram från början, man skulle "bara" kunna utföra vissa rörelser. Och så klart även kunna teorin och filosofin bakom.
Numera rider man ett program, och dessutom ska man göra ett longerprov.

Min personliga reflektion är att Bent uppmärksammat hur beteckningen "AR-tränare" förlorat i kvalitet, hur 19-åringar brer på på sina hemsidor hur fantastiskt duktiga AR-tränare de är och kallar sig livsfilosofer osv och att de håller clinics för både nybörjare och vana AR-utövare...
Kvalitetssäkring är inte helt fel.

 

[mackan]

Sv: Så vad är den här nya stilen som alla talar om?

OK! Nej isåfall kan jag köpa det, självklart klokt val och insikt att ha snappat upp på detta.

 

[Djurjouren]

Sv: Så vad är den här nya stilen som alla talar om?

JA!! Och skriva några böcker och dubba riddare och tjäna massa kosing

 

[Djurjouren]

Sv: Så vad är den här nya stilen som alla talar om?

Oh nej...hur ska jag överleva utan Positiva Mackans hurra rop

 

[mackan]

Sv: Så vad är den här nya stilen som alla talar om?

aldeles utmärkt är min gissning vill man så går det. Övriga kvackare i världen och i hästbranshen överlever tack vare sin egen drivkraft och kreativitet, samt via en massa puckon i fråga om klientel som inte har vett eller sans att ifrågasätta däremot, så det är väl bara att hoppas på att det är en isolerad ö-händelse att de sväljer ditt hästmaterial och dina alternativmetoder för jag tycker det är tragiskt utiifrån det jag sett av dig och jag har svårt att tro att normal begåvat folk köper det, så jag hoppas jag har rätt utifrån det.

 

[Kookaburra]

Sv: Så vad är den här nya stilen som alla talar om?

Jag tänker så här. (Ta mig inte fel nu Djurjouren!)
Djurjourens "alternativa metoder" (som jag fö inte har en aning om vad de kan vara) kanske är ett stort alternativ till den gemene kanarieö-metoden (som jag förstår det inte är så snäll?) och bara det kan ge stort och mycket. Att våga gå emot hemska hästmetoder kan bli en vinnare! Man får ju se till vad som är normen just där man är och sen kan man bara casha in. (Och jag använder "man" - även fast jag själv hatar det ) "normalt begåvat folk" - ja du. Det är ju en härlig "floskel". Normalt utifrån vad? (retoriskt).

 

[Totola]

Sv: Så vad är den här nya stilen som alla talar om?

Som jag ser det och som en del redan varit inne på, så är det rätt naturligt att man vill "gå vidare" när man känner att man lärt sig så mycket man kan av en tränare. Hittar man inga fler alternativ inom samma inriktning blir det rätt naturligt att söka inom andra?

Personligen tycker jag det är jättebra att ridningen utvecklas, att det bildas olika inriktningar. Särskilt när det rör sig om ryttare som börjar bli skickliga nog själva både som ryttare/hästmänniskor/pedagoger att de kan uttrycka sin egen stil i högre grad. När däremot tränare eller ryttare på lägre nivå hittar på sina egna stilar, så känns det som större risk att man istället för att hittat trådarna ännu bättre har råkat tappa en del av helheten. Det kanske funkar för ryttaren själv, på den nivå man rider, men det krävs ju en del för att skapa ett helt fungerande koncept som man klarar av att lära ut till andra och som ska klara av att ta ekipage till en rimligt hög nivå. Med andra ord så kan uttryck som "en blandning av...och... och.... men jag kallar det helt enkelt dressyr" klinga väldigt olika beroende på vem som uttrycker det! I mina öron iallafall. För att liksom den blivande konstnären som först behöver vara lärling så kan det bli väldigt svårt att få ihop helheten om inte tränarna är inne på samma spår - är min upplevelse iallafall.

Däremot kan jag tycka att konceptet "AR" blir mer och mer förvirrande ju fler olika inriktningar eller avvikelser som uppstår, där man ändå haft AR i grunden. Å ena sidan tycker jag det blir fånigt om man ska behöva kalla det något annat så snart en tränare har lite egen stil och fler influenser. Å andra sidan så vart ska man dra gränsen?
Risken med att börja kalla det "helt enkelt dressyr" är ju att det ändå blir väldigt förvirrande när det är uppenbart att det är en ganska egen stil eller speciella metoder. Eller ska vi kanske lita på att alla skaffar sig bra allmänbildning och håller koll på tränarnas namn, så det räcker med att tala om vad det är för tränare man rider för? Eller vilken tränare ens tränare rider för? Inte "jag rider AR" utan: "Jag rider för Bent", eller "jag rider för *** som rider för Bent"?

 

[bigganl]

Sv: Så vad är den här nya stilen som alla talar om?

Lite ot, men ändå en tanke om detta med träning och inriktningar.
Det pratas mycket om vad som är AR eller en uppblandning mellan olika inriktningar. Jag undrar hur många av AR-tränande ryttare som egentligen rider strikt enligt AR? De allra flesta ryttare har en bakgrund som ryttare och har tränat dressyr i olika antal år. Om man som vuxen börjar träna enligt AR eller någon annan träningsinriktning har man ju ändå med sig sin "gamla" ridning. Tror det skulle vara svårt att sudda ut allt som denne lärt sig genom åren. Då blir det ju mer eller mindre en blandning. För att det ska bli väldigt strikt AR (eller något annat) tror jag ryttaren inte ska ha så mycket annan träning i sig. Kanske en som enbart "åkt häst"/ridit i skogen eller liknande. Då kan det nog bli mer strikt. Eller som en av de mer kända i Sverige som började rida AR när han började rida, men det tror jag är väldigt, väldigt sällsynt. Hur vi har tränat tidigare och hur länge påverkar självklart hur vi tränar och rider även om vi hittar till en annan inriktning.
Har träffat AR-tränare som själva säger att de nog inte är AR som BB menar utan har en egen syn på vad som är AR för dem. Det kan ju bli hur olika som helst egentligen. Nu för tiden säger jag bara att jag tränar dressyr, för det är ju det jag gör. Vill de veta hur så får de fråga.
När någon startade en tråd där vår bakgrund bland annat efterfrågades, så syndes det ju att de flesta skrev att de inte red strikt AR utan en mix av något slag, eller liknande.

 

[Totola]

Sv: Så vad är den här nya stilen som alla talar om?

Fast jag tror nog det finns en del tränare som visserligen kan ha lite egen "stil" men väldigt tydligt "AR" utifrån hur jag definerar det. Med stil menar jag t ex vilken pedagogik man använder och att det väl naturligt blir så att man kan tolka saker lite olika, och då förmedlar det annorlunda till sina elever, även om det bygger på exakt det man tycker sig ha lärt sig.
Sen är ju tränare olika öppna inför lite egna stilar och egna tankar hos sina elever. Vissa har inte erfarenheten nog att kunna anpassa träningen till varje elevs egen stil utan måste helrenovera och börja i den ände just den tränaren behärskar/tror är rätt. Vissa tränare är i allmänhet också mer krävande/petiga med att se till att deras instruktioner efterföljs medans andra kan tillåta lite andra hjälper om det blir det resultat man var ute efter.

Men det är lite klurigt det där som sagt. Vad "är" AR? Om det bara är det Bent lär ut så kan jag nog själv inte kalla mig AR-ryttare. Fast vi kallar det jag åker på AR-träningar... Själv tror jag nog mer på att det ska kunna gå att hitta likheter tränare emellan om man tittar på många olika. Är det någon som inte har minsta likhet med någon annan tränare i filosofier/pedagogik/metoder/hur det ser ut för eleverna, ja då kanske man ska börja fundera på om det borde kallas något annat eller bara klassas som dressyr.
Men även om det kan finnas stora olikheter inom en lära tycker jag ändå det kan vara praktiskt att inte stycka bort delar i onödan, större grupperingar är alltid lättsammare än många små. Blir omöjligt att hålla reda på allt annars och det sabbar ju lite trovärdigheten om det finns en lära som sägs vara jättebra men det bara finns en lite krets med 30 pers som pysslar med det.
Även om det uppenbarligen finns dom som ogillar "AR" så har det iallafall fått fäste tycker jag och börjar ses som en disciplin. Inte som "den där galne karln med mustach, konstiga kläder och hans elever".

Som det känns nu så finns det faktiskt inom vissa ställen olika läger beroende på vad man rider för för tränare. Kanske inte alltid med flit, men som att man skärmat av sig från det och "nej, det är inte det där jag pysslar med", trots att det är inom samma lära. Då blir man inte direkt tillsammans och starka.

 

[Hannapirat]

Sv: Så vad är den här nya stilen som alla talar om?

kl

Lite tankar om AR och dess utveckling...

Den Akademiska Ridkonsten är fortfarande bara nyfödd. Precis som Rom så byggs inte en ridlära på en dag, och självklart så förändras den innan den hittat sin "fasta form". Som jag har förstått det så vill Bent att AR ska ha en framtid och det förutsätter fler "mästare" som tar ridkonsten vidare. Dom "mästarna" kommer troligen tillföra nya saker till AR, det är så utvecklingar alltid sker.

Min teori om varför oenigheterna är stora om "Energin" i Bents undervisning är att eleverna på hans kurser är duktigare idag än dom var för tio år sedan. I och med det har han och hans elever(deras hästar) kunnat gå vidare från grunden i undervisningen.
(Det låter ofta som att det var flera år sedan vissa såg Bent undervisa.)

En av grunderna(kan ha missförstått här) är att hitta balans, både hos ryttare och häst, och att placera bakbenen i en bärande position. Helt klart kan det vara lättare att då rida i "undertempo" eller "utan energi", vad man nu vill kalla det. Det här gör man på ridbanan under sina korta pass, men som många redan har påpekat i tråd efter tråd så rider även AR ryttare ut i skogen och rejsar, eller tar sig ett hopp-pass m.m

Men jag har inte sett en enda AR lektion(flera olika tränare) där vikten av muskeltonus inte nämnts.

Sen kan vill jag bara tillägga att jag har sett "riddare" rejsa i galopp på ridbanan för att få upp energi i hästen!

 

[Totola]

Sv: Så vad är den här nya stilen som alla talar om?

Ja som sagt, jag tycker det vore trevligt om även andra bra delar (avarterna) fortsätter klassas som AR även om man har lite egen stil. Särskilt med tanke på det du säger, att det är ju inget hugget i sten utan bör kunna utvecklas med tiden. För om "alla" som rider lite annorlunda avsäger sig AR-läran blir det så splittrat. Kanske skulle fungera bättre om man hittade ett gemensamt samlingsnamn som inte BB så att säga äger?

 

[tuaphua]

Sv: Så vad är den här nya stilen som alla talar om?

Fast jag är den första att säga att långsamt tempo inte behöver vara dåligt. Men långsamt är inte detsamma som utan energi. Man kan ju trava på stället i energi = piaff (och då pratar jag riktig piaff i energi.. inte slapp jogg utan bärighet). Energi ska man kunna ha massor av tom på stället. Det behövs för att få lyftet uppåt i framdlen genom att kroppen då kan hålla ihopoch bakdelen då den sätter sig lyfter upp framdelen. Det pratar Bent också om. Men man ser det inte. Rimligtvis borde ju liksom riddarna och hans egen fru tom nått nivån då man får lägga in energi. Tycker jag iaf. Rimligtvis borde Bent himself nått den nivån. Men han rider också rätt slappt och slafsigt i mina ögon. Vi har helt enekelt olika bild av vad energi är.

För mig är spänning i fel muskulatur, mothållsmuskulaturen som trycker ned framdelen i bogarna, felfelfel. Men viss spänning behövs i andra muskler för att kroppen ska kunna lyfta. Det kan inte gunga, bölja, vicka och ha sig allt för mycket. Då är det för slappt. Bålen måste ha visst tonus för att framdelen ska lätta. Ryttaren måste ha viss båltonus för att sitta i balans och kunna hålla sig ostörande och släppa igenom hästens rörelser och still i förhållande till hästen.

Undertempo är ju då man ligger UNDER det tempo hästen förmår att jobba i. För är den för outbildad kommer man inte kunna rida i lika lågt tempo som på en mer skolad. Jag rider väl långsammare än många andra på träning. Men jag förstår att alla hästar har ett lägsta läge på sitt spann av hur mycket man kan reglera tempot. De har ett lägsta och ett högsta som man vill tänja på hela tiden. Man vill kunna komma ner till piaff i energi och ihophållen kropp. Och man vill kunna komma upp till ökad trav i balans och energi.
Övertempo är ju då man rider ÖVER det tempo hästen förmår att jobba ergonomiskt och bärigt i. Undertempo är då den bär mer än den klarar av att skjuta på/gå fram. Man rider helt enkelt för långsamt för hästens styrka och/eller utbildningsnivå.
Tempo och energi är INTE samma sak. Så att Bent förordar att man rider sakta är inget fel i sig. Det är energibristen det fallerar på. Många av hästarna skulle nog kunna gå så sakta i tempo om man lade in mer energi. Men en del av dem skulle behöva lära sig gå fram med. För de svarar inte fram genom kroppen. De måste fram till handen och gå i balans innan man börjar samla. Dock behöver man inte fräsa på i mellantrav direkt heller. Först får man hitta ett normalt arbetstempo där hästen går med långa kliv avspänt och i balans och kommer fram till handen. Sen kan man börja öka/minska tempo och steglängd. Och laborera med energin. Man behöver ju maximal bjudning i piaff tex. Trots att man då står still. Om man då inte lärt hästen gå fram så får man ingen riktig bjudning. Och piaffen blir då ett slafsigt larvande på stället med tappad rygg.

Jag har låtit en elev rida min unghäst lite nu. För henne blev det väldigt mycket mer tydligt på honom vikten av riktig bjudning genom kroppen. Hon hade en arab som gärna fräste på i tempo. Men inte gick fram till handen genom kroppen. Det blev inte lika tydligt på honom när bjudningen brast egentligen. Min unghäst reser sig ju om hon inte ser till att han går fram. Och han hotar att hoppa upp om det blir tveksamt. Där blir det tydligt hur mycket det betyder. Släpper hon bara fram honom så är han fin som smör. Släpper hon fram för mycket får han lite stressattacker och rusar lite alt hoppar uppåt för att rädda balansen. Äldre eller mer stabila hästar reagerar inte med att säga ifrån så tydligt. De knatar vidare och försöker balansera upp oss. En del går sönder i framvagnen. Andra håller trots det. En sån här häst borde fler få sitta på för att få känna hur mycket små förändringar i sits, balans, energi, tempo etc betyder. Det känns lika mycket för övriga hästar. Men de är vana vid skiten eller säger inte ifrån trots att de blir störda.

 

[tuaphua]

Sv: Så vad är den här nya stilen som alla talar om?

Måste man ha namn på allt?

 

[axel]

Sv: Så vad är den här nya stilen som alla talar om?

När man rider i undertempo är det enda som händer att hästen får en kortare understödsyta under själva bakdelen- inte långt bakom kroppen, men ej heller inunder buken.

För att det ska bli ngt av det så måste man variera tempo/ steglängd med energin kvar.

att kunna stå still 0 m/s- piaff funkar ju, men när man oxå måste få använda skjutkraft- som inte alls är av den ondo som sägs, för att överhuvudtaget ta sig framåt så ser man tydligt problemet- ingen timing. att få den att bära upp sig trots fart framåt.

Det svåra är ju just det o det ser man inte hos ngn- där hästen vinklar sina bakre leder o blir lätt fram- när även skjutkraften är med.

Jag ser det faktiskt som ganska illa att gå bakvägen- istället för att under många år vänja o skola hästen i varje halvhalt o övergång som är rätt uförd. För det krävs energi- för om hästen redan har en låg energi så kommer den inte att ta i mkt mer när det behövs- för den är redan bortskolad.

 

[Totola]

Sv: Så vad är den här nya stilen som alla talar om?

Måste och måste. Ta som exempel en ryttarförening. Ganska värdelöst att ha 10 pers som är med.
Det är på g att starta en ridkonstförening i länet där jag bor där det hade varit säg max 20-30 personer utspridda i länet om det bara vill vara med personer från en viss tränare/"gren" för att man börjar avskärma sig från varandra inom det som börjat som samma sak och ändå har liknande filosofier.
Nu vet jag ju inte hur många som kommer gå med, men säg att det går upp till det dubbla-tredubbla om fler "kretsar" (eller de som ännu inte ens hittat någon tränare) går med, då kan man ha så mycket roligare! Tänk för nya som är intresserade av AR, det blir mycket lättare att hitta träningar att titta på och särskilt om man vill se flera och kunna jämföra, om det inte är uppdelat i olika små kretsar där man i princip behöver ha kontakter i varje "krets" för att få information om träningar och arrangemang.

Skulle man kategorisera allt AR-liknande eller med likartade filosofier som t ex "ridkonst", ja då finns väl risken att utomstående ojar upp sig ännu mer över det pretentiösa namnet!