Så jobbigt!

[hillevie]

Sv: Så jobbigt!

jag har läst tråden och håller med dig .

genom att ta bort hästen så kan ju heller ingen annan klara av hästen ingen blir ju någonsin "fullärd", men där ödmjukheten tar slut....

sedan kan man ju undra om hästen har ont någonstans om det "bara" är problem vid ridningen (finns ju mkt. som endast kan visa sig genom röntgen/U.L vilket ju inte va gjort), dom "tokhästar" jag kommit ikontakt med både när jag växte upp och när jag jobbade som beridare, som blivit "förstörda" av sina erfarenheter av människor har samtliga haft även hanteringsproblem av olika art. därimot hästar som av någon anledning haft smärta har oftast "bara" visat detta när ridningen nått en viss punkt.

 

[buschiq]

Sv: Så jobbigt!

Jag har samma starka åsikt om det vore någon annan som vet vad det innebär att ha hand om "problemhästar"
Jag tog nu bara "bananen" som ex då h*n erbjudit sig här...

Det finns säkerligen andra som också kan hantera och hjälpa dessa hästar som har haft det svårt.

Alla dessa hästar som "svenska hästens värn" hittar, hur illa har inte dom haft det?
Går inte dom att rehabillitera till ett nytt liv?

Men om det nu är så lätt att omplacera dessa hästar, hur vet jag då som ägare/överlåtare att hästen verkligen hamnar i ett bra hem och inte hos någon som ser sin chans till en billig eller gratis häst. För att sälja går inte, det har jag försökt... Visst fanns det köpare, men inte av den kalibern som min häst krävde.

Jag hittade en tjej som skulle ha såå bra erfarenhet av knepiga varmblodstravare och nu står min häst bara i stallet och i hagen och får inte göra något mer vad jag vet. Det går direkt upp i huvudet på honom och ju längre han står desto svårare blir han. Min häst har inte ett ont ben i kroppen, men en så rädd häst som dessutom inte är tillriden är svår att hitta ett bra hem till.
Själv har jag blivit för för skrämd i hanteringen av honom, jag kan inte ge honom det han behöver...

Nu är min häst inte lika svår som TS häst är, vi letar fortfarande efter ett vettigt hem, men inte sjutton att jag släpper iväg honom igen bara för att någon säger att den är duktig och har erfarenhet. Inte ens om den rider min häst hyfsat bra här hemma på gården (där han känner sig åtminstonen lite säkrare) för han blir svårare och svårare för varje flytt.

Så, den som vet hur man hittar ett hem till en "gammal" travare där han får en ärlig chans får gärna tala om det, för jag vet inte längre. Att bara gå i hagen som sällskap är ett straff för en häst som egentligen bara vill ut och jobba, det är ju det som är hans liv.

 

[midnight Rags]

Sv: Så jobbigt!

här va vi trevliga ja. Tips är starta aldrig en tråd när man som du har attitydsproblem och inte vill höra på någon annans råd. Du vet ju bäst själv så varför fråga om nåt när du redan bestämt dig.

Kan man bli annat än otrevlig lr?
Förstår inte vad du fått det ifrån men har aldrgi påstått att jag vet eller kan bäst. Det får du stå för!

 

[midnight Rags]

Sv: Så jobbigt!

jag har läst tråden och håller med dig .

genom att ta bort hästen så kan ju heller ingen annan klara av hästen ingen blir ju någonsin "fullärd", men där ödmjukheten tar slut....

sedan kan man ju undra om hästen har ont någonstans om det "bara" är problem vid ridningen (finns ju mkt. som endast kan visa sig genom röntgen/U.L vilket ju inte va gjort), dom "tokhästar" jag kommit ikontakt med både när jag växte upp och när jag jobbade som beridare, som blivit "förstörda" av sina erfarenheter av människor har samtliga haft även hanteringsproblem av olika art. därimot hästar som av någon anledning haft smärta har oftast "bara" visat detta när ridningen nått en viss punkt.

Det är ju möjligt att han kan ha ont ngnstans. Frågan är ju bara var, har haft hit Vet X antal gånger men han ser inga fel fysiskt sett på hästen

 

[midnight Rags]

Sv: Så jobbigt!

Ok, jag förstår att det inte spelar någon roll vad vi skriver (trots erfarenheter av liknande hästar)

Jag hoppas du har tagit rätt beslut och det VERKLIGEN inte finns något annat val.

Som du säger, ingen av oss kan ju veta hur det ligger till.
Huvudsaken är ju att du kan leva med beslutet, och veta att du gjorde 100% rätt!

Hoppas han får ett värdigt slut och mycket morötter

Jag tror verkligen att detta blir det bästa för honom. Klart att man vacklar fram och tillbaka men till slut tar förnuftet överhand och det säger att han ej mår bra osv och ska därför behöva sluta sitt lilla liv.

Klart att han kommer få ett värdigt slut och massor med mat och morötter (som alltid fast ännu mer).

Ni ska alla veta att det gör mig väldigt ont i hjärtat att behöva ta bort det allra kärasta jag har men alternativen är få och inte något som intresserar mig. Jag ser till hästens bästa ingen annans. Han är så förstörd och det gör ont att se honom.
Kommer aldrig glömma denna hästen, han sitter i hela hjärtat.

Usch, detta är så jobbigt. Bara gråter.

Tack ni som stöttat mig!!

 

[hillevie]

Sv: Så jobbigt!

men det räcker inte alltid att ta ut vet. ofta behövs både röntgen och U.L. då bör man uppsöka en klinik.

jag vet hästar där det varit stora problem med ridningen när det kommit till en viss punkt. en gång hittade veterinären orsaken i käken. den hade varit bruten då hästen va ung, vilket inte hade gått att se utan röntgen (hästen va bes. på klinik u.a) detta i sin tur gav smärta för hästen när kraven steg. det resulterade i bla. kraftiga stegringar och bockningar. hästens eget försök att säga- tat lugnt, det gör ont..

har andra exempel där det krävts röntgen för att hitta pålagringar i skelletet tex. på halskotpelaren, i manken och i rygg, vilket oxå gjort hästarna "oridbara" eller "farliga" när ridningen nått en viss utbildningsstatus.

 

[midnight Rags]

Sv: Så jobbigt!

men det räcker inte alltid att ta ut vet. ofta behövs både röntgen och U.L.

jag vet hästar där det varit stora problem med ridningen när det kommit till en viss punkt. en gång hittade veterinären orsaken i käken. den hade varit bruten då hästen va ung, vilket inte hade gått att se utan röntgen (hästen va bes. på klinik u.a) detta i sin tur gav smärta för hästen när kraven steg. det resulterade i bla. kraftiga stegringar och bockningar. hästens eget försök att säga- tat lugnt, det gör ont..

har andra exempel där det krävts röntgen för att hitta pålagringar i skelletet tex. på halskotpelaren, i manken och i rygg, vilket oxå gjort hästarna "oridbara" eller "farliga" när ridningen nått en viss utbildningsstatus.

Nej visst det kanske inte alltid räcker, men om han sa att hästen var frisk och klarade böjprov mm så tror jag på det. Och även om hästen har ev fel som skulle kunna visa sig på röntgen så finns det ändå inget jag kan göra.

Så avlivning hade vi ju kommit till ändå, oavsett röntgen eller inte. Om det visar sig ngt på röngen iofs.

 

[Narcissa]

Sv: Så jobbigt!

Det är ju möjligt att han kan ha ont ngnstans. Frågan är ju bara var, har haft hit Vet X antal gånger men han ser inga fel fysiskt sett på hästen

Då är det ditt ansvar att åka in och röntga hästen. En gårdsbesiktning kan aldrig ersätta det och det är omdömeslöst att inte åka till klinik med den.

 

[hillevie]

Sv: Så jobbigt!

Nej visst det kanske inte alltid räcker, men om han sa att hästen var frisk och klarade böjprov mm så tror jag på det. Och även om hästen har ev fel som skulle kunna visa sig på röntgen så finns det ändå inget jag kan göra.

Så avlivning hade vi ju kommit till ändå, oavsett röntgen eller inte. Om det visar sig ngt på röngen iofs.

veterinären har ju inte röntgensyn så HELT säker på att hästen är helt frisk kan inte denne vara på endast en gårdsbes.

vissa saker går att åtgärda, om man vill. jag har oxå tagit bort hästar av olika anledningar, MEN jag vill veta vad som är fel. annars har man inte "gjort allt" och det är en konsekvens man sedan får leva med.

 

[Norrlänning]

Sv: Så jobbigt!

Du väljer tydligen vad du svarar på.
Det som vart svårt att förklara hoppar du lämpligt över...

Om hästen nu BARA är livsfarlig att rida så kan han ju kanske köras, longeras tömköras mm...
Men det låter väldigt konstigt att allt annat utom ridning funkar och att det är psykologiskt bara...

Frågar igen, nåt borde ju ha hänt under din tid när han blivit värre... vad?
Som någon annan skrev, 1 år är inte lång tid för att läka en "plågad själ"....

En sak hade väl varit om han var elak, aggresiv...

Så Maria hade inte tiden...?

 

[Norrlänning]

Sv: Så jobbigt!

Nu handlar ju mina inlägg om TS häst, vad jag förstått så har din häst ingen dödsdom över sej.

Men;
Man söker en som har referenser, erfarenhet mm - det självklara.
Sedan har man tät kontakt OM man tvivlar ändå.

Vill man ge sin häst en chans så kan man faktiskt leta upp olika personer som tar emot problemhästar.
Kolla vilka som har bäst referenser och se vad man tycker själv.
Dom brukar ju inte ha det som jobb om dom INTE kan...

 

[Norrlänning]

Sv: Så jobbigt!

Nej visst det kanske inte alltid räcker, men om han sa att hästen var frisk och klarade böjprov mm så tror jag på det.

Du säger dej var kunnig!
Hur kan du då tro att din häst är frisk för att vet varit HEM och tittat på hästen, gjort ett sketet böjprov och på det lilla säger att hästen är frisk!?

Du säger att du vill hans bästa

 

[M-Meduza]

Sv: Så jobbigt!

Tycker det är hemskt att du säger att hästen är fullt frisk.. o att du älskar denna hästen över allt annat.

o sen att du inte har ork bla bla...

Ja skulle ge den hästen alla chanser i världen att få leva.. 9 år på en häst är inte mycket

sen om människan och travet som du säger förstört han tycker jag det är människans skyldighet att ge han ett bra liv.

ett år är ingen tid på en häst som farit illa länge...

älskar man någon så mycket så gör man allt.. helt enkelt..

/startgrow som hade en häst sjuk i tre år och behandlade och behandlade och gjorde allt... O jag behöver aldrig tänka. tänk om jag hade gjort.....

det e bara du som kommer leva med minnet i resten av ditt liv...

Du lämnat ut den på foder på en månad i taget.. funkar det inte så är det ju bara ta hem honom.

men nu har du ju redan bestämt dig så.

 

[Spiggen]

Sv: Så jobbigt!

Kanske du kan hitta en medryttare? Då kan du ju se själv att det inte går åt skogen....

 

[Tail]

Sv: Så jobbigt!

Hästen är INTE 5 år gammal, han ska fylla 9 iår.
Har aldrig skrivit att han är 5, vad har du fått det ifrån?

Jag tänker inte skriva vad han heter!

Jag kan inte förstå att du inte klarar av hästen ifråga han har ju gått monte` alltså funkade det att rida på honom innan du fick tag på honom. tror det är så att du tröttnat på honom det är ditt beslut men då ska du inte skriva här å bli sur för att alla inte tycker som du ! tycker att du gott kan ge Maria en chans å framför allt hästen. det kan vara så att du inte fixar hästen å han fixar inte dig alla idevider går inte ihop AVBOKA veten på onsdag det du gör är inte humant fullt frisk häst ps vissa va dom som kört hästen är vänner till mig å dom kan man inte påstå att dom är elaka mot djuren har även hästar som gjort mer starter än din å han är lugnet själv kom med något som håller.
OCH du har redan skrivit namnet!

 

[Tail]

Sv: Så jobbigt!

Jag tror verkligen att detta blir det bästa för honom. Klart att man vacklar fram och tillbaka men till slut tar förnuftet överhand och det säger att han ej mår bra osv och ska därför behöva sluta sitt lilla liv.

Klart att han kommer få ett värdigt slut och massor med mat och morötter (som alltid fast ännu mer).

Ni ska alla veta att det gör mig väldigt ont i hjärtat att behöva ta bort det allra kärasta jag har men alternativen är få och inte något som intresserar mig. Jag ser till hästens bästa ingen annans. Han är så förstörd och det gör ont att se honom.
Kommer aldrig glömma denna hästen, han sitter i hela hjärtat.

Usch, detta är så jobbigt. Bara gråter.

Tack ni som stöttat mig!!

om det som du skriver här är sant det allra käraste,gör väldigt ont i hjärtat om du älskar hästen slår man inte ihjäl honom punkt SLUT!!

 

[hillevie]

Sv: Så jobbigt!

men det absolut lättaste argumentet är ju att säga att "andra misslyckats och förstört" och ger man heller ingen annan chansen så blir det ju oemotsagt, tyvärr.

det kan vara svårt att se sin egen del i ett "problem"

 

[moonlightjoy]

Sv: Så jobbigt!

Jag gjorde det stora misstaget att låna ut min ponny till en tjej som skulle tävla honom. Jag hälsa på dom ofta i börja och hade bra koll men efter ett tag så fick man ju försöka att släppa efter. Sedan var jag där ett par gånger om året. Allt verkade fungera bra och de fick bra resultat på tävlingar. När jag efter några år skulle hämta hem honom eftersom hon tröttnat och jag längtade efter min ponny hade han stått i ett halvår pga överben men var ok nu. Jag tog det lite försiktigt i början och började att skritta ut men han var helt galen. Sprang åt alla håll, bocka, stegrade, sprang ner i dikena etc. Totalt galen!!! Gick knappt att hålla honom.
Jag började helt om från början och bytte till pelhamstång. Det tog nästan ett år innan han gick att rida som förut. Han är fortfarande het och sprallig men han stegrar inte, försöker inte att sticka, inga frispel, inte ner i dikena etc. Men visst kommer små skutt och lätta bockningar ibland. Han travar ofta på tvären och slår lite med huvudet när det är för roligt . Men det har aldrig funnits någon illvilja i honom, han har aldrig försökt att skada mig eller slänga av mig med vilje. Han är helt fantastisk att greja med från marken, följer mig som en hund (i alla fall bättre än hunden ) Fick reda på efter mycket om och men att hon ryckt sönder honom i munnen när hon var ute och "rejsade" i skogen. Veterinären skrev en tävlingsdispans för hackamore

Det jag vill få fram är att jag tror att det som gjorde att jag stod ut var att jag inte vill ha en annan ponny/häst och att det var jag som lämnade bort honom - vilket gjorde att hon fick möjligheten att förstöra honom vilket jag aldrig kommer att förlåta mig för. Men jag vill bara säga att du kan ju ha turen att någon lyckas med honom. Alla hästar passar inte samma människa hur duktig man än är. Jag tycker att jag är ganska duktig men bara på ponny, har aldrig haft stor häst. Det är ju lite "olika lynne och temperament" på dom, behövs olika koder att för att knäcka problemet ibland.

Men jag hade aldrig lämnat bort min ponny igen om jag inte hade lyckats med honom. Det hade fått bli avlivning......

 

[Raderad medlem 6459]

Sv: Så jobbigt!

här va vi trevliga ja. Tips är starta aldrig en tråd när man som du har attitydsproblem och inte vill höra på någon annans råd. Du vet ju bäst själv så varför fråga om nåt när du redan bestämt dig.

Så är det ju tyvärr ibland; att folk ber om åsikter men om åsikterna inte passar så vill dom inte höra mer.

 

[Raderad medlem 6459]

Sv: Så jobbigt!

Visst får du skriva vad du vill, men räkna då med att jag reagerar. Om han är värre med andra, då kanske du kan föreställa dig hur farligt det är?

Han kommer inte att säljas/lämnas ut.

Han avlivas på Onsdag!

Jag kan acceptera att du reagerar men vil inte att du skriver att jag ska vara tyst bara för att jag har en annan åsikt än du. Var inte så oförskämd!

Jag har förstått att du inte vill ge hästen en chans till och självklart är det ditt beslut och ingen annans MEN jag tycker ändå att det är synd. Inte för att vara oförskämd, men det kan ju vara så att han inte funkar med dig helt enkelt. Med nån annan kanske han funkar bättre?

Dessutom kan du inte veta att han inte har ont endast genom att ha gårdsbesiktigat honom - det enda man kan lita på är att röntga hästen på en klinik. Det hade jag gjort innan jag bestämde mig för avlivning.