Sv: Så himmla trist
Oj, det är nästan som att du pratar om mig och min pålla.
Hela våren 2007 kändes min då 3-åring lite stel vid ridning åt höger. Jag tyckte ju det var märkligt att en så ung häst var stel men jag red inte alls hårt så jag tänkte att det kanske ger sig. Sen var vi med på en FT-träning och det gick verkligen skitkasst. Så jag ställde av hästen i 2 veckor och när vi var igång igen kom vi tillbaka till FT-träningen. Hästen ÄLSKADE det och hoppade som om hon aldrig gjort annat. Men sen gick det sakta utför igen och 1 juli vägrade hon hoppa över ett hinder på 40-50cm!!
Senare i juli var hon halt. En vet kom ut och såg inget på rakt spår men nånting på böjt. Jag fick Finadyne i 10dgr. En equiterapeut kom och kollade hur Ettan rörde sig och skickade mig direkt till en duktig vet. på ATG i E-stuna.
Vi var där över 7 timmar första dagen. Han gick igenom henne från topp till tå.
Hon hade kotledsinflammationer båda fram(1½-2 gradigt) och hade fått en spark på ringbandet ena bak. Förutom det var hon öm över ländryggen och ojämt musklad vid manke samt kruppa. Han var då orolig för muskelatrofi
Hon blev iaf sprutad i fram med cortison och tuppkam. Vi fick fenylbutazon vilket Ettan vägrade ta så jag fick Metacam(Ettan ÄLSKADE det, honungssmak
)
Efter 4 veckor med sjukhage, medicin och promenader 20-30min både morgon och kväll blev det återbesök. Ettan var helt ren och har musklat sig jämnt(vet. vart mkt lättad)
Jag skulle rida igång lite lugnt och släppa ut i rasthage när det gått några dagar.
Sagt och gjort...men vad gör hästen!?!?! Springer fram o tillbaka, fram o tillbaka gång på gång i sin rasthage. När jag skulle gå vidare till trav så upptäcker jag vid tömkörning att hon är halt
Åker in och konstaterar kotledsinflammation samt hälta ena fram- och ena bakknä.
Får åka hem utan spruta men med mera medicin, sjukhage samt promenader som tidigare med stretching efteråt.
Återbesök ca 3 veckor senare då är knähältorna helt borta och kotledsinflammationerna ligger på ½-1 grad, dvs en förbättring.
Hon sprutas igen med cortison och tuppkam och får mera Metacam. Jag får dessutom recept på lugnande för senare igångsättning.
Mera sjukhage, mera promenader samt stretching.
Återbesök visar en liiiten markering ena fram men i övrigt ohalt!!!
Enligt vet. ska jag skritta 3 veckor och därefter rida igång ordentligt.
Men det känns inte riktigt rätt så jag fortsätter 2 veckor till. Den här veckan skulle ha varit den sista men det blir inte så.
Ringde till min framtida dressyrinstruktör som själv har haft en utdömd häst(eller vet. ville det iaf) som hon nu i efterhand tävlat GP med!
Så vår plan nu är:
Jan-Feb: Skrittpromenad morgon 30 min, Ridtur barbacka på långa tyglar i terräng 1h på kvällen 5-6ggr/vecka.
I slutet av februari ska jag besikta henne hos vet. och då ringa instruktören igen.
Om allt är bra kommer vi att smyga igång med trav ca 2min uppdelat på intervaller, t ex 4x½min med skritt emellan i mars...
Jag litar på henne och min magkänsla säger att det här är det bästa sättet för oss iaf.
Ettan går fortfarande i sjukhage men planen är att kunna släppa ut henne lite i taget i större hage. Börjar nog med 5 min på lugnande och utökar tills hon kan komma ut utan att bralla järnet.
Det känns tungt men jag VET att det kommer att bli bra!
Glömde nästan, har även smörjt kotorna med Orudis/Zon(antiinflammatoriskt och smärtstillande)(under den akuta fasen ska jag tillägga, inte nu längre) och lindat dem varje pass för stöd samt värme så att jag inte stretchar kalla leder.
Så det finns hopp!
