Ryttarkänsla/ självkänsla

[skjona]

Sv: Ryttarkänsla/ självkänsla

Fast det där beror nog på vem dommaren är, jag har alltid fått positiva kommentarer på hästen och inverkan jag haft.

Det kommer ju alltid finnas dom här lite tråkiga dommarna som glömmer bort att kommentera nåt positiva.

Det kan ju vara så ,har som sagt bara erfarenhet av just den domaren som dömde den enda gången vi tävlade då och han anses nog som lite sträng.
Enda positiva kommentaren var "trevlig ponny."trots det så fick hon ju ganska höga poäng så något måste ju uppenbarligen varit bra......förutom att ponnyn var trevlig.

 

[Lager]

Sv: Ryttarkänsla/ självkänsla

knapplån


...och jag som tycker det är så roligt att träna! Jag får alltid en stor självförtroende puff framåt vid träningarna.

Även mitt stall är jättetrevligt nu, inga surpuppor som ska mästra alls. Så det där med tråkigt och negativt bemötande känns väldigt olika. Precis som i alla situationer finns det grupper som är negativa och nedbrytande - men då får man lämna den gruppen och hitta en annan där man mår bra och blir stärkt.

Har varit i stall som inte fungerat, med otydlig ledning, tjafs, och dålig stämning. Men har också varit i enormt trevliga och positiva stall, med högt i tak och glada människor som hjälps åt och stödjer varandra! Detsamma med tränare, båda mina nuvarande stärker mig i både ridning och självkänsla, de ger konstruktiv kritik och konstruktivt beröm. Men visst har jag träffat tränare som bara brutit ned - och dem rider jag inte längre för heller.

Ridning är min hobby, och då vill jag ha trevligt, bli glad och stärkt. Det är ju hela poängen.

Detsamma gäller ju hästen - han ska bli stolt och kaxig av ridningen, känna att han är duktig och stark! När vi skrittar ut från ridbanan ska han tänka "oh shit va jag e braaa!"
Då har jag som ryttare gjort rätt.

 

[tuaphua]

Sv: Ryttarkänsla/ självkänsla

Om mina tränare fått mig att känna mig sämre efter varje pass hade jag bytt tränare. Ridningen och hästarna har stärkt min självkänsla och lärt mig väldigt mycket om mig själv. Jag har 3 tränare idag. De har alla lite olika metod att undervisa. Men ingen använder sig av någon metod som trycker ner folk. Alla är de hårda, absolut. Är det skit får man höra att det är skit. Just för att vi inom ridsporten har någon annan att ta hänsyn till än bara oss själva - hästen. Den kan bli lidande om vi rider för illa, psykiskt eller i längden fysiskt.

Ser man till inlärningen så lär ingen in ultimat under förnedring/nedbrytning etc. Det är inte pedagogiskt. Och då gör man hästen en otjänst om man levererar kritiken på fel sätt.

Jag jobbar själv som dressyrtränare. Och man måste lära sig läsa av människor väl för att bli en bra tränare. Vissa människor vill att man ska vara tuff och pressa dem på ett rätt militant sätt. Medans andra mer behöver uppmuntran och få upp sitt självförtroende. Vissa behöver en lagom balans av negativ och positiv kritik.
En tränares yrke är ju att lära folk att rida. Ingen lär sig på bästa sätt om den känner sig förnedrad.
Man kan pressa och driva på folk till viss del. Så de når mål de inte skulle gjort själva. Men man måste vara bra på att läsa av hur mycket man kan pressa folk. Så de når målen och blir stärkta av det och känner sig duktiga.
Man får inte pressa dem på fel sätt så de känner sig kränkta. Och inte heller sätta målen för högt.

Det är för de flesta en hobby och något man gör för att det är kul.
Man kan leverera samma info på så många olika sätt. Man måste välja det som passar individen. Är det så att man är osäker bör man välja ett lättsamt sätt.