Lupin
Trådstartare
Hur och vad gör man med en hund som fått smak för att rymma? Hunden i fråga är en omplacering och hade väl iofs rymmartendenser redan från början, förra våren, men inhägnaden runt trädgården kompletterades nöjaktigt och hunden nöjde sig med att stanna kvar efter det och allt har varit frid och fröjd.
Nu har hund***
upptäckt att det funkar bra att hoppa över det höga staketet! Och inte bara hoppa högt, utan även att det går finfint att hoppa upp och sen snabbt krypa under det som är instoppat/monterat framför den relativt glesa oxelhäcken på ena tomtsidan. Inte bara det, minsta lilla öppning i grenverk - hur litet som helst - funkar numera bra som "dörr" ut ur trädgården. Man ser i ögonen på hunden att det enda som yr runt i hjärnan är "hur ska jag komma ut härifrån?", det syns på blicken.
Alla "hål" täpps till och det har ställts upp höga brädor med korta mellanrum mot staketet på framsidan, som nödlösning mitt i smällkalla vintern.
Hunden i fråga är smart och har minne som en elefant. Vinsten med rymningarna är att springa fritt och söka igenom närområdet och granntomterna efter sånt folk slängt ut till fåglarna och äta upp det. En granne hade tydligen slängt ut tillagade ben med köttrester på! Vilka j**a fåglar är de tänkt till då? Sånt drar ju bara råttor! Och hundfanskapet slök benen snabbt som attan för att inte ägaren skulle ta dem........vilket har resulterat i oro för stopp i tarmsystemet dessutom, förutom oron att hunden ska bli påkörd eller något annat hemskt ska hända lösspringande byracka.
Har diskuterat med ägaren och det befintliga staketet ska såklart byggas om, den glesa häcken ska kompletteras med högre nät + typ thujor framför = tätt och oigenomträngligt och fram tills dess ska det befintliga kompletteras med vad som finns tillhanda, exv lastpallar. Lite svårt att göra något vettigt mitt i vintern och tjäle i marken.
Hunden rastas numera för tillfället enbart i koppel, för att undvika fler rymningar.
Men vad kan man egentligen göra åt en rymmarhund? Går det att programmera om på något sätt? Problemet fanns nog eg från början, men då nöjde sig hunden med den befintliga inhängaden. Nu har vovven upptäckt att man faktiskt kan ta sig ut i alla fall. Hunden är väldigt duktig på lydnadsbiten i vanliga fall, dvs på klubben eller lös i skogen, inkl klockrena inkallningar med kontakt och fotsittning etc. Men vad hjälper det när hunden uppenbarligen blir akut döv vid rymning och självbelöningen är så mycket större än något annat i hela världen???
Går det som sagt att göra något åt skallen på hunden, eller kan man bara krasst konstatera att det är en rymmarhund och se till att tomten blir ointaglig fast tvärtom?
Nu har hund***
upptäckt att det funkar bra att hoppa över det höga staketet! Och inte bara hoppa högt, utan även att det går finfint att hoppa upp och sen snabbt krypa under det som är instoppat/monterat framför den relativt glesa oxelhäcken på ena tomtsidan. Inte bara det, minsta lilla öppning i grenverk - hur litet som helst - funkar numera bra som "dörr" ut ur trädgården. Man ser i ögonen på hunden att det enda som yr runt i hjärnan är "hur ska jag komma ut härifrån?", det syns på blicken. Alla "hål" täpps till och det har ställts upp höga brädor med korta mellanrum mot staketet på framsidan, som nödlösning mitt i smällkalla vintern.
Hunden i fråga är smart och har minne som en elefant. Vinsten med rymningarna är att springa fritt och söka igenom närområdet och granntomterna efter sånt folk slängt ut till fåglarna och äta upp det. En granne hade tydligen slängt ut tillagade ben med köttrester på! Vilka j**a fåglar är de tänkt till då? Sånt drar ju bara råttor!
Och hundfanskapet slök benen snabbt som attan för att inte ägaren skulle ta dem........vilket har resulterat i oro för stopp i tarmsystemet dessutom, förutom oron att hunden ska bli påkörd eller något annat hemskt ska hända lösspringande byracka. Har diskuterat med ägaren och det befintliga staketet ska såklart byggas om, den glesa häcken ska kompletteras med högre nät + typ thujor framför = tätt och oigenomträngligt och fram tills dess ska det befintliga kompletteras med vad som finns tillhanda, exv lastpallar. Lite svårt att göra något vettigt mitt i vintern och tjäle i marken.
Hunden rastas numera för tillfället enbart i koppel, för att undvika fler rymningar.
Men vad kan man egentligen göra åt en rymmarhund? Går det att programmera om på något sätt? Problemet fanns nog eg från början, men då nöjde sig hunden med den befintliga inhängaden. Nu har vovven upptäckt att man faktiskt kan ta sig ut i alla fall. Hunden är väldigt duktig på lydnadsbiten i vanliga fall, dvs på klubben eller lös i skogen, inkl klockrena inkallningar med kontakt och fotsittning etc. Men vad hjälper det när hunden uppenbarligen blir akut döv vid rymning och självbelöningen är så mycket större än något annat i hela världen???
Går det som sagt att göra något åt skallen på hunden, eller kan man bara krasst konstatera att det är en rymmarhund och se till att tomten blir ointaglig fast tvärtom?
