Rimlig anledning?

Sv: Rimlig anledning?

Fast det där har ju mkt med uppfostran att göra med. Jag hade en häst som var stensäker ute, klarade allt, tittade inte på något. Jag sålde henne. Nuvarande ägare kunde inte rida ut överhuvudtaget om hon är ensam. :crazy:

Uppfostran i övrigt är det inga fel på. Hon följer mig som en hund i markhanteringen,lastning och i allt annat.Ridning i ridhus är hon gudomlig.
 
Sv: Rimlig anledning?

Jag tror inte att du riktigt förstår poängen här. Mitt svar grundar sig på TS inlägg, hästen inköpt för drygt ett halvår sedan, har redan från BÖRJAN betett sig vid uteritt. TS anser att det är ett reklamerbart fel, jag säger då att fel man vetat om i drygt ett halvår men avstått från att reklamera är för sent att reklamera nu..
Du pratar om att fel ska upptäckas inom ex 14 dgr..

Jag anser inte att det är ett reklamerbart fel,jag undrar om det är det i detta fall.
 
Sv: Rimlig anledning?

Alltså storyn går såhär...första gången som jag red ut på henne,själv,var det inga som helst problem. Men efter det så har hon visat lite humör,säkert testningar,till en början så tvärvände hon,men hon var lätt att vända tillbaka och fortsätta framåt.Detta gjorde hon till en början alltid i början av uteturen.Sen så var hon "normal". Den senaste tiden har hon även lagt till med studs,hopp,vänt.Det har inte varit några stora bravader,utan ganska små,och hon har fortsatt framåt som vanligt. Dock lite spänd i kroppen.Men tanken att hon gör det överhuvudtaget är lite skrämmande,att hon har fått det här i huvudet.

Hon är suverän i hanteringen för övrigt.Ridning i ridhus inga problem,lastning,ute på tävling,markhantering m.m.Älskar hästen för övrigt.
 
Sv: Rimlig anledning?

Det är den hästen jag sålde med.
Att det inte var några som helst problem första gångerna tyder ju ännu mer på att det är ett ledarskapsproblem.
 
Sv: Rimlig anledning?

Men varför funkar precis allt annat med henne då?
 
Sv: Rimlig anledning?

Frågan är om det verkligen gör det? Ägaren till hästen jag sålde säger precis samma sak, men det jag ser är en annan verklighet. Små små signaler som hästen sänder ut, små små grejjer där hästen gör som den vill, inga direkta problem i hanteringen, som hon ser iaf.

Alternativt så kan ditt förhållningssätt till hästen vara annorlunda när ni är på banan mot när ni rider ut, kan vara små små saker som har gjort att det börjar, sedan blir det värre o värre med tiden, precis som du upplever.
 
Sv: Rimlig anledning?

Jovisst,så kan det ju vara.Men i och med att hästen följer/lyder/gör det jag begär,så ser jag inga problem med övriga hanteringen,borde hon inte protestera då med?Kan tänka mig nu kanske att hon känner min osäkerhet när vi rider ut,i och med att jag vet vad hon kan göra,men innan så hade jag ingen alls nervositet i mig.

Men i alla fall...min nästa fråga är:
När hon gör detta,när vi rider ut,hur skulle ni göra när hästen beter sig så?
Vänta ut hästen,daska till med piska/tygel,skänkla på hästen,få in henne i en snurr så hon bryter mönstret?Tar gärna emot råd.
 
Sv: Rimlig anledning?

Har ett sto hemma som var gudasnäll när hon kom till mig i somras. Har haft en medryttare på henne, som hon antagligen började testa. När hon bockade så fick hon stanna. Hästen började också vägra i hoppningen. Efter ett tag började hon bocka med mig också, men hon har aldrig vägrat med mig. Nu har den medryttaren slutat, och hästen gör bara något enstaka luftsprång då o då, som jag absolut kan härleda till lycka! Känns superbra, att problemet i princip försvunnit, även om jag saknar medryttaren för hon var en underbar person. Jag har bara ridit framåt när hon har bockat och det verkar ju ha hjälpt.

Hade en tidigare som såldes pga att ägare och fodervärd båda var rädda för honom. Han skickade av mig en gång så det stänkte om det, men jag har hyfsad balans så det lyckades aldrig mer. ALLA an dra åkte dock av. Även när jag haft honom så länge som fem år... Men med mig gjorde han ingenting. Jag lärde mig känna när det var på gång och vände/snurrade honom då. Det höll jag väl på med några månader, men sen la han ner. Förutom när jag försökte låna ut honom...

Haft en konvalecent på igångsättning. Fick av ägaren höra att det inte gick att rida ut själv,men jag hade tillåtelse att försöka om jag ville. Tog sällkap de första tre gångerna, sen red jag själv. Han testade att resa sig, skava av mig mot träd, vända och kasta sig ner i diken de första gångerna. Jag höll i manen och red framåt, och han slutade med sina dumheter och knatade på med öronen framåt!

Pratade med en vän idag om just hästar som är lite knepiga. Det tycker jag är "kul", och blir sällan rädd. Bara tanken på rida ett dressyrprogram får mig dock nästan att börja gråta, då blir jag nervös o rädd o osäker, vilket i sin tur naturligtvis genererar ett uruselt resultat... Hur uppför hon sig om du rider ut i sällskap? Kan du undvika de ställen där det brukar köra ihop sig? Kan du rida ut några korta rundor innan du ska in i ridhuset, så ni gör det varje dag, men bara lite? Vad händer om du snurrar? Hur tar hon spöt? Kan ju vara så att hon bara behöver en rejäl dask i rumpan, att du markerar "nu går vi", eller blir den rabiat då? Finns ju de som blir värre... Om du känner dig osäker skulle jag undvika att rida ut själv ett tag, bara så att ni får lite mysigt, men du kanske inte är osäker? Bara trött på att det inte funkar?

Ang reklamation vet jag inte. Har varken sålt eller köpt någon som reklamerats. Men jag kan absolut tänka mig att det kan ha funkat med förra ägaren, de6t behöver inte vara nåt "skumt".

Lycka till iaf!
 
Sv: Rimlig anledning?

Jag skulle börja om från början, på marken. Sedan skulle jag vara noga med att jag bestämmer varje mm hästen rör sig. Hästen får med andra ord inte vika av för att nåt är läskigt vid sidan, utan då backar jag tillbaks och provar igen, och gör om ifall det behövs, tills hästen går EXAKT där jag har bett den att gå. Gäller även vattenpölar eller vad som helst. Så fort hästen tar minsta steg som man inte har bett om så korrigerar man, backar tillbaks och börjar om.

Detta kan man även öva i stallgången, så fort hästen flyttar sig så flyttar man tillbaks den till den platsen man ställde den, även om hästen bara flyttar hoven nån cm. Likadant när man sitter upp, hästen ska stå prickstilla, gör den inte det så ställer man tillbaks den exakt på den punkt där man ställde den.

Det kan vara så enkelt att hästen har lärt sig att inomhus, med släp och liknande så kommer hon inte undan, men utomhus gör hon det, och det är därför ledarskapsproblemet kommer fram där.

Jag skulle oavsett kontakta en tränare som är duktig på detta, innan hästen blir livsfarlig.
 
Sv: Rimlig anledning?

Har ett sto hemma som var gudasnäll när hon kom till mig i somras. Har haft en medryttare på henne, som hon antagligen började testa. När hon bockade så fick hon stanna. Hästen började också vägra i hoppningen. Efter ett tag började hon bocka med mig också, men hon har aldrig vägrat med mig. Nu har den medryttaren slutat, och hästen gör bara något enstaka luftsprång då o då, som jag absolut kan härleda till lycka! Känns superbra, att problemet i princip försvunnit, även om jag saknar medryttaren för hon var en underbar person. Jag har bara ridit framåt när hon har bockat och det verkar ju ha hjälpt.

Hade en tidigare som såldes pga att ägare och fodervärd båda var rädda för honom. Han skickade av mig en gång så det stänkte om det, men jag har hyfsad balans så det lyckades aldrig mer. ALLA an dra åkte dock av. Även när jag haft honom så länge som fem år... Men med mig gjorde han ingenting. Jag lärde mig känna när det var på gång och vände/snurrade honom då. Det höll jag väl på med några månader, men sen la han ner. Förutom när jag försökte låna ut honom...

Haft en konvalecent på igångsättning. Fick av ägaren höra att det inte gick att rida ut själv,men jag hade tillåtelse att försöka om jag ville. Tog sällkap de första tre gångerna, sen red jag själv. Han testade att resa sig, skava av mig mot träd, vända och kasta sig ner i diken de första gångerna. Jag höll i manen och red framåt, och han slutade med sina dumheter och knatade på med öronen framåt!

Pratade med en vän idag om just hästar som är lite knepiga. Det tycker jag är "kul", och blir sällan rädd. Bara tanken på rida ett dressyrprogram får mig dock nästan att börja gråta, då blir jag nervös o rädd o osäker, vilket i sin tur naturligtvis genererar ett uruselt resultat... Hur uppför hon sig om du rider ut i sällskap? Kan du undvika de ställen där det brukar köra ihop sig? Kan du rida ut några korta rundor innan du ska in i ridhuset, så ni gör det varje dag, men bara lite? Vad händer om du snurrar? Hur tar hon spöt? Kan ju vara så att hon bara behöver en rejäl dask i rumpan, att du markerar "nu går vi", eller blir den rabiat då? Finns ju de som blir värre... Om du känner dig osäker skulle jag undvika att rida ut själv ett tag, bara så att ni får lite mysigt, men du kanske inte är osäker? Bara trött på att det inte funkar?

Ang reklamation vet jag inte. Har varken sålt eller köpt någon som reklamerats. Men jag kan absolut tänka mig att det kan ha funkat med förra ägaren, de6t behöver inte vara nåt "skumt".

Lycka till iaf!

Här har du ett tips som jag skulle akta mig för jävligt noga. Visst, du kanske löser symptomet ett kort tag, men efter en tid så kommer hästen börja vara lika illa på nån annan runda.

Om du har problem med galoppfattningar, inte tusan undviker du det då? Nej man övar och övar tills det hela sitter!
Detta är precis samma sak!
 
Sv: Rimlig anledning?

Nu verkar ju de flesta överens att det är på tok för sent att reklamera efter ett halvår, och dessutom har det ju krupit fram att felet inte funnits vid riskens övergång utan uppstått efter en tid hos köparen vilket gör det svårt att hävda skulle ligga på säljarens ansvar.

Men om man läser den till konsumentens fördel strängare konsumentköplagen anger den följande:
---
23 § Köparen får inte åberopa att varan är felaktig, om han inte lämnar säljaren meddelande om felet inom skälig tid efter det att han märkt eller borde ha märkt felet (reklamation). Meddelande som lämnas inom två månader efter det att köparen märkt felet skall alltid anses ha lämnats i rätt tid.
---
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19900932.HTM

Köplagen har inte den skrivelsen om två månader, men jag kan aldrig tänka mig att det skulle vara rimligt med längre tid där än i konsmentköplagen.
 
Sv: Rimlig anledning?

Jag har haft en häst som betett sig som din. Jag bröt så att hästen bytte fokus. Att vänta ut funkade inte för då krånglade hästen likadant på samma ställe varje gång.
 
Sv: Rimlig anledning?

När hon gör detta,när vi rider ut,hur skulle ni göra när hästen beter sig så?

För det första så anser jag att det här är ett helt naturligt hästbeteende när hästen inte känner sig riktigt trygg i situationen men det går att lösa. Om hästen varit lugn och trygg att rida hos tidigare ägare så är det uppenbarligen inte omöjligt att få den sådan igen. Det är dock oftast ryttaren som behöver träna och inte hästen. :)

A och O är att ryttaren är lugn och avslappnad för det i sig har en lugnande inverkan på hästen för hur ska hästen kunna lita på en ryttare som är spänd som en fiolsträng och som med all tydlighet förmedlar att situationen är livsfarlig? Så frågan är hur du känner och beter dig i situationen?

Det funkar bra i ridhus säger du så vilken känsla förmedlar du till hästen där? Träna på att ta med dig den känslan vid uteritterna. Träna på att slappna av i kroppen. Träna på att tänka att du är lugn och avslappnad. Det är ju trots allt inget konstigt du begär av hästen. Den ska bara gå rakt fram och det bör den inte ha några som helst problem med om den har 4 fungerande ben. ;)

Sen kan man ha olika metoder beroende på hur hästen reagerar för olika saker. Min fd häst var lättskrämd och väldigt skvättig och hans reaktion var oftast att försöka vända och springa hem när han blev rädd. Det fick han aldrig så han lärde sig fort. Där var mitt första fokus att alltid rikta nosen åt det håll jag ville att vi skulle gå. Sen räckte det med att vara lugn och ha tålamod tills han hade tramsat färdigt och det kunde väl ta upp till 10 min att få honom att gå förbi den där livsfarliga soptunna som alltid stått på samma ställe. :rofl:

Nuvarande foderhäst är inte lättskrämd men kan ibland vara istadig. Händer dock enbart när vi rider i sällskap med andra och vi går först. Då kan han få för sig att stanna och när jag driver på så sparkar han bakut/viftar med baktassarna. Här gäller det mest att ha ridsällskap som håller avstånd och att vara enveten alternativt att rida själv för då går han som en klocka. Typiskt ponnykorsning! :D
 
Sv: Rimlig anledning?

Men efter det så har hon visat lite humör,säkert testningar,till en början så tvärvände hon,men hon var lätt att vända tillbaka och fortsätta framåt.Detta gjorde hon till en början alltid i början av uteturen.Sen så var hon "normal". Den senaste tiden har hon även lagt till med studs,hopp,vänt.Det har inte varit några stora bravader,utan ganska små,och hon har fortsatt framåt som vanligt.

Jag tycker att det låter som att hon testar dig, helt enkelt.
Min uppförde sig också felfritt i ridhuset (för det mesta); min dressyr/hopp-tränare blev väldigt förvånad när jag berättade att jag skulle ta ut en tränare för problemen vi hade ute - hon hade inte ens tänkt tanken att det skulle finnas några problem att reda ut.

När min häst vänder, eller drar iväg utan att lyssna, snurrar jag honom. (Notera; detta kräver att man ser till att bettet inte kan dras igenom munnen! Jag har en curbstrap.) Lägger tyngden inåt, kortar tygeln (samma som åt det håll jag lägger tyngden), och låser handen vid låret så att halsen böjs. Hästen snurrar/stannar, och när den ger efter i nacken släpper jag. Detta är en övning jag fick av problemlösaren jag hade ute, som bryter hästens fart.
Min häst var dock inte lätt att vända tillbaka när han väl vände, utan blev fruktansvärt stark.
 
Sv: Rimlig anledning?

Fast jag kan ju tillägga att jag undvek att just galoppera ett tag pga att hästen oftast tjurade ihop i fattningarna. Den som "lärde sig" att den kunde skrämma medryttaren. Galopperade henne bara i lina två veckor, för att bryta mönstret. När medryttaren nu inte längre är kvar finns heller inte problemet kvar. Jag tror på att undvika situationer som leder till bråk o tjafs. Varför tvinga fram något som man vet kommer?

Kanske var oklar med att jag menar att man undviker jobbiga ställen på egen hand ett tag (1-2 veckor). Rider trevliga rundor med sällskap för att få en trevlig upplevelse, som funkar för att sedan ta sig vidare till den jobbiga platsen, med sällskap till en början. Fungerar det då så vet man ju att det går o kan öka kraven.

Jag skulle inte nöta vidare på ditt exempel fattningar bara för att. Blir protesterna större blir det kanske rent av farligt? Min häst fick första gångerna
vi åter tog upp galoppen själv falls in i galopp efter hinder, därefter åter fatta,
utan problem. Spänning skapar spänning typ... Så tänker jag, o det har hittills
alltid funkat för mig. Om det sen är ren dumhet, som i mitt ex med hästen
som inte ville ridas ut själv, då tar jag igenom det på annat sätt.
Individanpassat. Man kanske måste backa många steg om det kört ihop sig. Förstår du hur jag menar?
 
Sv: Rimlig anledning?

Jag förstår nog hur du menar. Men jag tänker tvärtom.
Jag vill att något ska funka när jag har bestämt att vi ska göra en sak, och det är oavsett vad det handlar om. Sen får man ju känna sin häst så pass bra att man inte gör något som är helt utanför dess förmåga.


Om hästen reagerar som din verkade göra i just galoppfattningar (text är ju svårt, så jag kan ju ha fattat fel) så hade jag tagit den till veterinären faktiskt. Just galoppfattningar är en sådan sak som om de inte funkar ofta beror på smärta (dumt av mig att använda det som ex). Min egen dam har haft det problemet när vi inte hade sadlar som passade, hon blev galen när sadeln gled fram o la sig på manken, med all rätt.

Jag löser problemet direkt, så fort jag bara kan. Men det kräver ju oxå att man känner sin häst väl. Min 7 åring märker man väldigt väl om det gör ont eller om hon bara är grinig. Gör det ont så blir hon arg, jätte arg och fort går det med. Man får kanske 2 huvudskak från sida till sida, 1-2 svansviftningar, sedan hoppar hon upp i luften eller bockar, och emellanåt båda 2 :p
Så där är det extremt tydligt när jag har begärt för mkt.
 
Sv: Rimlig anledning?

För det första så anser jag att det här är ett helt naturligt hästbeteende när hästen inte känner sig riktigt trygg i situationen men det går att lösa. Om hästen varit lugn och trygg att rida hos tidigare ägare så är det uppenbarligen inte omöjligt att få den sådan igen. Det är dock oftast ryttaren som behöver träna och inte hästen. :)

A och O är att ryttaren är lugn och avslappnad för det i sig har en lugnande inverkan på hästen för hur ska hästen kunna lita på en ryttare som är spänd som en fiolsträng och som med all tydlighet förmedlar att situationen är livsfarlig? Så frågan är hur du känner och beter dig i situationen?

Det funkar bra i ridhus säger du så vilken känsla förmedlar du till hästen där? Träna på att ta med dig den känslan vid uteritterna. Träna på att slappna av i kroppen. Träna på att tänka att du är lugn och avslappnad. Det är ju trots allt inget konstigt du begär av hästen. Den ska bara gå rakt fram och det bör den inte ha några som helst problem med om den har 4 fungerande ben. ;)

Sen kan man ha olika metoder beroende på hur hästen reagerar för olika saker.

Instämmer till fullo :)
KL
Min ena häst är otroligt känslig för ryttarens sinnesstämning, vilket medför att det mestadels går uppåt eller bakåt vid uteritt om ryttaren är minsta nervös/spänd. På denna kuse räcker det faktiskt med att bara ta ett djupt andetag, andas ut och slappna av :) Min häst fungerar klockrent i sällskap med andra hästar, men inte ensam ute med en ängslig ryttare på ryggen..
 
Sv: Rimlig anledning?

Flera andra har redan sagt samma; min erfarenhet är också att sånt här kan komma fort.

Min häst hade jag ridit ut på utan problem (lite hopp och skutt för att hon är tittig men inget annat) i tre år, då en tjej skulle vakta henne medan jag var i Falsterbo. Dag 1 ringer hon och säger att de aldrig kom längre än ca 200 m innan hästen vände hem (alltså vände och gick hem och hon lät den:mad:), dag 2 samma och sen försökte hon inget mer för det var läskigt. När jag kom hem så hade jag sedan problem i cirka 1 år med att hästen ville stanna och vända och försökte skrämmas genom att resa sig lite. Sen dess har hon varit snäll i 3 år.

Så så lätt kan man skaffa problem, två ridturer och så var det kört när denna känsliga häst antagligen märkte att ryttaren var osäker.

Tror alltså inte heller att det skulle gå att lämna tillbaka hästen för sådant problem som enligt uppgift inte funnits förr.
 
Sv: Rimlig anledning?

*kl*

När jag får såna tendenser till "dumheter" så aktiverar jag. Flytta sidvärts, öka/minska tempot osv. Gör uteridningen till något där man faktiskt arbetar och inte bara strosar omkring liksom. En häst på tygeln är fysiskt och PSYKISKT avspänd, och det kan du faktiskt jobba med och kräva även vid uteritt.
 

Liknande trådar

Ridning Hej! Har fått ett problem med min medryttarhäst som jag skulle vilja reflektera lite om! Jag har ridit min medryttarhäst i 4 månader...
2
Svar
22
· Visningar
6 719
Senast: yamyam
·
Hästhantering Bakgrundsfakta häst: 17år, aktiv pensionär, f.d Grand Prix-pålle, snäll i all hantering och ridning men har lite spöken som jag...
Svar
13
· Visningar
2 136
Senast: fourlegs
·
M
Hästhantering Hej! Slänger ut det här på forumet mest för att se vad ni har för tankar, jag kommer givetvis att prata mer med förra ägarna och...
2
Svar
38
· Visningar
9 503
Senast: agtatoon
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp