Ridlärare tvingar en att använda ridspö

[Badger]

Förlåt mig om jag gissar fel nu ditt inlägg är lite kryptiskt.

Du skrev uttryckligen att problemet berodde på dålig sits så nog påstod det .

Jag har sett många ridskolehästar som inte går fram oavsett vem som sitter på dem under lektionerna. Visst alla eleverna kan ha usel sits men jag ser det som troligare att hästen är svår att få att gå fram.

Jo exakt det kan ju vara endera med helt olika lösningar .

Dvs är det en häst som normalt utan problem går framåt med lite uppmuntran, men här är skänklandet så ineffektivt att hästen bara slingrar sig och eleven behöver peta till med spöt en gång också så kommer det att lösa sig. Rumpan är mindre finlir än skänkelläget.

Eller är det en häst som helt enkelt inte går framåt utan ett till tre rejäla spöslag på rumpan för alla, nybörjare till medelgoda.

I första fallet så får man ju försöka lyda ridläraren och i det andra byta ridskola.

Ts kanske rider olika hästar och i en ridgrupp och i så fall borde det gå att gissa vilket det är beroende på hur ponnyn beter sig när en annan ryttare rider den och hur andra ponnys beter sig när ts rider dem. Är ponnyn någons favorit? Går den super på en annan lektion osv.

Fast om ts alltid får rida samma ponny som inte vill trava är det nog läge att byta ändå? För det är nog fel ponny för ts att lära sig på oavsett.

 

[purity_666]

Jag tänker också så att ridläraren nog tycker det är bättre att ge en "ordentlig" tillsägelse istället för 100 halvhjärtade.
Jag känner en tjej som har en egen ponny, kanonfin. Ponnyn är nu i 20-års åldern och kan alla trick. Hon är jäkligt bekväm ibland. Hon är utbildad och kan gå som en stjärna när hon är på rätt humör eller om ryttaren inte låter henne komma undan. Tjejen rider bra, men är lite liten ännu för att komma åt ponnyn ordentligt de dagar då ponnyn är bekväm.
Jag har följt med på privatlektion några gånger och de gånger då hästen är bekväm har ryttaren fått ett spö för att säga till hästen att det duger inte att lata sig den dagen. Tjejen är dock en mjuk och försiktig ryttare så hon på sin höjd duttar lite med spöt, vilket ju inte ger någon effekt alls. Där slutar det med att instruktören får uppmana henne, rätt ordentligt, att korrigera hästen i rätt tillfälle och då inte bara dutta lite.

Det är som sagt en jättefin ponny, utbildad och har tävlat högt med tidigare ryttare. Men hon är jäkligt bekväm ibland och vet att hon kommer undan när tjejen rider. Ska man då bara låta dom såsa runt, tjejen som gör sitt bästa för att med sits och skänklar få fram hästen och hästen som totalt skiter i henne?

 

[Badger]

Jag har dock sett många ridskolehästar ( och en del andra) som är svåra att få att gå framåt för alla. De som är trötta på det livet och lösningen är att hitta en annan plats för hästen.

För övrigt, är det sitsen som är problemet och endast den som är problemet, är instruktionen att rappa till hästen på baken högst märklig. Hur ska det förbättra sitsen?

Det är svårt och långsamt att lära sig rida på en häst som inte svarar för hjälperna.

Jag har ju också sett ponnies som är ganska underbara men antagligen också ganska förfärliga. Rider ju själv på ridskola och fick som förra "häst" en ponny att rida (där ridläraren innan kontrollerade att jag hade spö och var beredd att rulla i spånet...). Gud vilket surkart öronen slickade bakåt, inget framåttänk, lustigt nog blev den gladare och gladare och hela underbara envisa ponnyn framstod i all sin glans. Spöet blev inte "använt", jag blev inte avbockad, men vi var svettiga båda. Efter fyra gånger en klar favvis. Nu är det en annan 40+ dam som sitter på den och vi har två ponnies till från ponnysidan som gäster på lektionerna.

Men jag håller med om att det är svårt och långsamt att lära sig rida på en häst som inte svarar för hjälperna. (Själv var jag sur och envis och stod i mitten med Vaquero hela lektionen när jag var 10, vi kom inte ut på spåret. Han var en go ponny med någon annan och en favvis med ett par. Jag skulle definitivt inte fortsatt om ridläraren hade gett honom till mig mer än två gånger på två år.)

Vad jag ville ha sagt med det är att det behöver inte alls vara något "fel" på ponnyn för att den inte fungerar med en viss ryttare. Den behöver inte vara trött, dålig, misslyckad, vara halt på alla fyra, avsky ridskola eller vad som. Det kanske bara inte fungerar för just de två tillsammans. Och ibland är det även för en ponny roligare att jobba än att slingra sig. Och ridläraren kanske menar visa och säg till även lite för hästens skull.

 

[ptr]

Det kan vara för att komma åt det mentala med. Oavsett vad man tycker om det.

Hade en ridlärare som sa åt mig att tänka mig att jag gav hästen en jävelusisk tjotablängare med spöt när hästen visade tendenser till att vägra. Men jag var inte utrustad med spö alls. På något sätt fungerade det och vi kom över det stora otäcka hindret. Var säkert hela 30 cm eller hemska tanke 40 eller så.
Har många gånger använt det på det sättet att jag lurar mig själv genom att ta en fånig pinne eller kvist i handen, behövs bara några meter sen släpper jag den. Just vid de där tillfällena när en behöver lite extra mental övertalningsförmåga. Rätt eller fel, men det har fungerat för mig att ta till när det annars hade kunnat bli en situation som kunnat hamna i ett tillbud.
Spö eller bestraffning överhuvudtaget är inte positivt, men att säga ifrån när det är saker som inte är okej. Gränsen däremellan går och bör diskuteras.

 

[susanne]

Det låter som om det skulle kunna vara en miss i kommunikationen mellan ridlärare och elev.
Hur många har testat hur det känns att få ett "slag" med ett ridspö? Det krävs rejäla slagit för att det ska göra det minsta ont. Och ofta går spöet först emot ryttarens ben som tar den mesta kraften.
Jag tycker att det är bra mycket värre med en ständigt bankande skänkel än en spöförstärkning. Jag tycker att man ska använda skänkeln som en kort lätt signal som man ska få svar på direkt, vid uteblivet svar kommer en förstärkning, först starkare skänkel och sen spö om det inte hjälper.
En förutsättning är att man har en någorlunda stadig skänkel. Det har ju tyvärr inte många som går på ridskola av naturliga skäl. Resultatet blir mer eller mindre skänkeldöva hästar. Då kan spö vara bra, göra det tydligt för hästen.

 

[MiniLi]

Jag tolkar inte alls TS som att ridläraren uppmanar till misshandel.

TS - Jag tycker att du ska prova på ridlärarens sätt och se vad som händer. Ofta är det mer skonsam ridning att vara tydlig mot hästen direkt än att hela tiden sitta och segdriva.
Jag rider på ridskola och får ofta börja framskrittningen med att kolla om hästen svarar för en lätt skänkelhjälp (vilket de ofta inte gör eftersom de är vana vid diffus ridning) och använder då pisken för att väcka upp. Det krävs bara ett eller två rapp, självklart följt av beröm när hästen svarar korrekt.
Mkt bättre eftersom jag sen kan rida med mjuka och fina skänkelhjälper resten av lektionen istället för att få skänkla hårt hela tiden.

 

[Lobelia]

Jag tolkar inte alls TS som att ridläraren uppmanar till misshandel.

Hur ska ridlärare uttrycka sig för att uppmana till att misshandel? Det räcker uppenbarligen inte att skrika åt eleven att slå så hårt de kan så vad behövs i dina ögon?

Sen tror jag i och för sig inte ridlärare skulle tillstå att denne uppmanar till misshandel i sina ögon. I mina ögon är det inte okej att slå hästar på det här viset och inte heller okej att använda hästar som inte vill gå framåt till den grad att det behövs våld från eleverna för att gå framåt ordentligt. Det är inhumant mot hästarna, ger en dålig ridutbildning och lär ut en attityd om hur man ska behandla hästar som inte är okej.

Jag blir bekymrad över alla som tycker det är okej både att skrika till sina elever och tycker det är okej att lära ut att man ska slå ovilliga hästar så hårt man kan i baken.

 

[Lobelia]

Det låter som om det skulle kunna vara en miss i kommunikationen mellan ridlärare och elev.
Hur många har testat hur det känns att få ett "slag" med ett ridspö? Det krävs rejäla slagit för att det ska göra det minsta ont. Och ofta går spöet först emot ryttarens ben som tar den mesta kraften.

Hur ska spöet träffa ryttarens ben först när man slår hästen i baken?
Vad använder du för spö?

Jag har personligen inte känt hur det känns på bara skinnet när någon slår så hårt de kan och det är jag glad för. Det gör ont nog med ganska måttlig kraft och blir röda märken. Vill du så kan jag demonstrera, jag lovar att du kommer att ändra uppfattning.

Jag har sett hästar som har märken efter spörapp, och hur hästem få det utan smärta är mer än jag begriper?

 

[Ray]

Hur ska spöet träffa ryttarens ben först när man slår hästen i baken?
Vad använder du för spö?

Jag har personligen inte känt hur det känns på bara skinnet när någon slår så hårt de kan och det är jag glad för. Det gör ont nog med ganska måttlig kraft och blir röda märken. Vill du så kan jag demonstrera, jag lovar att du kommer att ändra uppfattning.

Jag har sett hästar som har märken efter spörapp, och hur hästem få det utan smärta är mer än jag begriper?

Vi ser på inlägget utifrån en typisk ridskolesituation där eleven inte någonsin kommer slå hårt på hästen...
Så hårt du kan betyder sällan så hårt du kan utan är då ett försök att få någon slags reaktion från eleven. Läraren börjar med att fråga om eleven inte ska ha spö. När det inte fungerar uppmanar instruktören eleven att ta ett spö. När eleven inte använder det försöker instruktören överdriva sina instruktioner i hopp om att något ska hända.

Har ALDRIG sett en ridskolehäst med märken efter spö! Gnatskav i pälsen av klämmande skänkel är väldigt vanligt dock.

 

[Lobelia]

Vi ser på inlägget utifrån en typisk ridskolesituation där eleven inte någonsin kommer slå hårt på hästen...
Så hårt du kan betyder sällan så hårt du kan utan är då ett försök att få någon slags reaktion från eleven. Läraren börjar med att fråga om eleven inte ska ha spö. När det inte fungerar uppmanar instruktören eleven att ta ett spö. När eleven inte använder det försöker instruktören överdriva sina instruktioner i hopp om att något ska hända.

Har ALDRIG sett en ridskolehäst med märken efter spö! Gnatskav i pälsen av klämmande skänkel är väldigt vanligt dock.

Jag har befunnit mig i typiska ridskolesituationer och jag har personligen slagit hårt som fan och givit hästen regelrätt stryk på uppmaning från ridläraren och ja jag har sett hästar med märke också. Det är inte bara blyga viljesvaga barn som rider på ridskolorna. Jag har sett andra slå hästarna också, och under en period samma häststackare var lektion han var med. Jag existerar alltså inte enligt dig?

 

[TinyWiny]

Det man säger som instruktör kommer fastna hos eleven. Många har vittnat om att de hörde instruktörens röst i huvudet vid olika tillfällen trots att instruktören inte ens är närvarande och att då säga sådant som slå så hårt du kan, eller sparka på nu, kan ge ödesdigra konsekvenser. Säger instruktören att jag ska slå så hårt jag kan vid ett tillfälle, vad är det då som hindrar att jag inte kan/ska/bör göra det även vid andra tillfällen? Hur många har inte sett ryttare spöa upp sina hästar efter en tävling som gått dåligt? Hur många har inte sett fula sparkar, så kallade skänklar?

Jag blir helt ledsen över vissas inställning till hästarna. Att vara med, få umgås och få rida på dessa fantastiska djur är en ynnest. Vi har ingen rätt att behandla dem illa. En häst känner såklart även ett mycket lätt spörapp. De känner en fluga som kryper på dem så hur någon ens kan tro att de inte känner ett spörapp är totalt obegripligt för mig.

En häst "behöver väckas" skriver flera. Vad behöver den väckas ifrån? Från tristessen människan har skapat? Ingen häst som trivs behöver någonsin väckas. Många har en så märklig inställning, de förstör först hästens naturliga känslighet och rörelseglädje genom att vara otydliga i sina hjälper och traggla en massa urtråkiga saker till leda och sedan tar de till sporrar och spö, hårda händer och skarpa bett för att väcka hästen? Varför inte låta hästen behålla sin naturliga känslighet och vakenhet? Varför först tjata med otydliga hjälper och en massa blurr tills hästen tröttnar för att sedan ta till storsläggan?

Även nybörjare lär sig snabbt att förfina sina hjälper och vara tydliga så att de varken tjatar eller förstör hästens rörelseglädje. Det tar dock lite mer tid från instruktörens håll. Det kräver en tydlighet från instruktörens håll. Det krävs mer än att stå och skrika i mitten att eleven ska slå hästen så hårt hen kan eller att hen ska sparka på med skänklarna och "väcka" hästen så att hästen går fram.

Det gör seriöst ont i hjärtat på mig att tänka på alla dessa hästar som får ta emot en massa tvetydiga och otydliga hjälper och när de har tröttnat precis på tjatet och blurret och stängt av mentalt för att överleva så får de stryk

 

[Ray]

Jag har befunnit mig i typiska ridskolesituationer och jag har personligen slagit hårt som fan och givit hästen regelrätt stryk på uppmaning från ridläraren och ja jag har sett hästar med märke också. Det är inte bara blyga viljesvaga barn som rider på ridskolorna. Jag har sett andra slå hästarna också, och under en period samma häststackare var lektion han var med. Jag existerar alltså inte enligt dig?

Jo det gör du säkert. Men jag ser en annan sida och den finns oxå. Och är lika verklig.

 

[Lobelia]

Jo det gör du säkert. Men jag ser en annan sida och den finns oxå. Och är lika verklig.

Nej sidan där ingen behandlar lektionshästar illa existerar inte. Det finns de som gör det och varför då utgå från att det är så och att det inte existerar dålig behandling?

Sidan där det är vettig pedagogik att skrika åt eleverna finns inte i min värld heller, om man nu inte i panik skriker åt en elev när det håller på att gå riktigt snett (eller möjligen att ridläraren måste skrika konstant för att göra sig hörd och då bör man ta upp problemet med det lokala skyddsombudet då det är ett arbetsmiljöproblem).
I min värld finns det heller ingen hjälpgivning som går ut på att slå hästen i baken så hårt man kan under ridning, eller ens att slå/peta hästen alls någon stans utan att förklara om timing och syfte för eleven.

Hela situationen är såpass dålig även om ridläraren egentligen menar peta lite hårdare och hästen egentligen är en helt okej ridskolehäst för elevens nivå. Pedagogiken är kass alldeles oavsett.

Om nu allt är perfekt i övrigt med allt och allting annat och det är en engångsföreteelse och man känner att man kan tala med ridläraren så kan man visst stanna kvar, men varför ta upp det som problem i så fall.

 

[spinxx]

Då försöker jag använda det så lite som möjligt, men då skriker ridläraren såklart gång på gång "använd spöt då!!" Och "slå till henne ordentligt på rumpan, det där känner hon ju inte!!".
Så, vad är er åsikt i det här, och vad tycker ni jag borde göra?

Min åsikt är att det är bättre att lägga an pisken än att gnugga med skänklarna om man är ute efter att ha en lyhörd häst och ett trevligt ridpass.
Hur man håller i, hur man använder och när man använder spö är inte något man lär sig över ett par terminer. Det kräver känsla, balans och kontroll på resten av kroppen så som sits, händer och skänklar.

Vi har en tjej i stallet som resonerar som du. Hon vill inte använda spö och hon rider en häst som går allra bäst med ett dressyrspö. Han är känslig för spöt vilken gör att man alltid använder det ljudlöst (rapp och slag hörs tydligt med dressyrpisk)
Det är frustrerande att se henne rida när hon inte kan sitta still med skänklarna för att få fram hästen ordentligt, hon sitter och gnuggar och han såsar runt med bakbenen efter sig. När hon bett om råd har jag försökt förklara vikten av att vara med med spöt. Inte för att jag tycker att det är en rolig lösning, utan för att det är den lösningen som passar bra på just den hästen.

Därför tycker jag att du skall byta häst. Om du inte vill använda spö så skall du inte göra det, utan enbart rida hästar som tar dina andra hjälper ordentligt.

Jag kommer inte att kommentera din ridskola eller din ridlärares beteende utifrån det du skriver eftersom texten lämnar för många punkter öppna för tolkning.

 

[susanne]

Hur ska spöet träffa ryttarens ben först när man slår hästen i baken?
Vad använder du för spö?

Jag har personligen inte känt hur det känns på bara skinnet när någon slår så hårt de kan och det är jag glad för. Det gör ont nog med ganska måttlig kraft och blir röda märken. Vill du så kan jag demonstrera, jag lovar att du kommer att ändra uppfattning.

Jag har sett hästar som har märken efter spörapp, och hur hästem få det utan smärta är mer än jag begriper?

Jag utgår ifrån mina spön, de är kanske är mjukare än andra, jag bara antog att det var så alla spön var. Det gör inte ont att bli slagen med mina spön.

Ett lite längre spö där man inte flyttar sin hand bakom sig träffar gärna ryttarens lår vid användning på bakdelen.

Dessutom tror och hoppas jag verkligen inte att ridläraren menade så hårt det gick. Utan att det var ett sätt att få eleven att ta lite hårdare än den gjorde.

Nu kanske det låter som att jag förespråkar våldsam ridning, men så är det inte alls. Jag strävar mot så lätta hjälper det bara går. Man ska sträva mot att aldrig använda kraft i ridningen.

 

[Ray]

Nej sidan där ingen behandlar lektionshästar illa existerar inte. Det finns de som gör det och varför då utgå från att det är så och att det inte existerar dålig behandling?

Sidan där det är vettig pedagogik att skrika åt eleverna finns inte i min värld heller, om man nu inte i panik skriker åt en elev när det håller på att gå riktigt snett (eller möjligen att ridläraren måste skrika konstant för att göra sig hörd och då bör man ta upp problemet med det lokala skyddsombudet då det är ett arbetsmiljöproblem).
I min värld finns det heller ingen hjälpgivning som går ut på att slå hästen i baken så hårt man kan under ridning, eller ens att slå/peta hästen alls någon stans utan att förklara om timing och syfte för eleven.

Hela situationen är såpass dålig även om ridläraren egentligen menar peta lite hårdare och hästen egentligen är en helt okej ridskolehäst för elevens nivå. Pedagogiken är kass alldeles oavsett.

Om nu allt är perfekt i övrigt med allt och allting annat och det är en engångsföreteelse och man känner att man kan tala med ridläraren så kan man visst stanna kvar, men varför ta upp det som problem i så fall.

Pedagogiken är absolut kass. Det har jag inte argumenterat mot alls.

 

[Lobelia]

Pedagogiken är absolut kass. Det har jag inte argumenterat mot alls.

Det är hela paketet som gör att jag anser att TS bör söka sig bort från instruktören.

 

[Linnpan]

Vi ser på inlägget utifrån en typisk ridskolesituation där eleven inte någonsin kommer slå hårt på hästen...
Så hårt du kan betyder sällan så hårt du kan utan är då ett försök att få någon slags reaktion från eleven. Läraren börjar med att fråga om eleven inte ska ha spö. När det inte fungerar uppmanar instruktören eleven att ta ett spö. När eleven inte använder det försöker instruktören överdriva sina instruktioner i hopp om att något ska hända.

Har ALDRIG sett en ridskolehäst med märken efter spö! Gnatskav i pälsen av klämmande skänkel är väldigt vanligt dock.

Men så lär man inte någon att rida? Det verkar jätte konstigt att lära en elev att slå så hårt de orkar för att få en halvdan reaktion, vad har hästen lärt sig? Och framför allt vad har eleven lärt sig?
Jag tycker det verkar lättare att sätta eleven på en villig häst och lära hen korrekta hjälper.........

 

[LadyCovergirl]

Men så lär man inte någon att rida? Det verkar jätte konstigt att lära en elev att slå så hårt de orkar för att få en halvdan reaktion, vad har hästen lärt sig? Och framför allt vad har eleven lärt sig?
Jag tycker det verkar lättare att sätta eleven på en villig häst och lära hen korrekta hjälper.........

Därför att det som ett barn på ridskolan tolkar som "det hårdaste du orkar" är ungefär jämförbart med att dutta med spöet?

 

[Ray]

Men så lär man inte någon att rida? Det verkar jätte konstigt att lära en elev att slå så hårt de orkar för att få en halvdan reaktion, vad har hästen lärt sig? Och framför allt vad har eleven lärt sig?
Jag tycker det verkar lättare att sätta eleven på en villig häst och lära hen korrekta hjälper.........

Poängen är att jag tror inte ridläraren menar slå så hårt du kan utan det är något som slinker ut i frustration. Sen är det ett riktigt dåligt ordval.

Jag såg ju en clinic med Kyra för några år sedan där en äldre kvinna var med på en äldre häst, typ LA nivå. Ryttaren skänklade sig blå och hästen masade sig runt. Köras lösning blev ett dressyrspö och så fick ryttaren glömma allt vad skänkeln hette ett tag. Bara använda spöet som drivning och sitta stilla och med hästen. Mycket nöjdare ekipage!
Alla hästar är inte ett under av framåtbjudning och visst hade man önskat att klona de som är det. Men ibland får man ju gilla läget och lösa den häst man rider?

Men som sagt- ingen i denna tråden har menat att någon ska slå så hårt man kan.