Sv: Reumatism?
Jag fick en whiplashskada då jag var 15 år. Senare fick jag även Fibromyalgi och Hortons. Jag har rätt svåra nervskador i nacken som aldrig kommer bli bra. Jag kommer alltid ha ont. Men jag har lärt mig hantera smärtan på ett sätt som stjäl minimalt med energi genom psykologs hjälp.
Och genom rätt och regelbunden behandling hos en kille som är sjukgymnast/kiropraktor håller jag mig rörlig och fungerande.
Jag mår inte bra av smärtstillande. Och de hjälper knappt iaf. Så jag har tagit bort dem. Men jag får en antideppressiv medicin som först tagits fram som smärtlindrande till cancerpatienter med nervsmärtor. Idag används den som antidepp främst. Men också till folk med nervsmärtor. För mig har den helt tagit bort mina Hortons-anfall och jag tycker också den hjälpt mot övriga smärtor.
Jag fick då jag skadade mig höra att jag aldrig skulle kunna rida igen. Jag skulle kanske inte ens kunna springa. Och jag skulle aldrig få samma känsla och motorik i armarna. Jag fick jätteont då jag red och kunde absolut inte rida annat än en Islandskorsning jag hittade. Jag fick ont av honom med. Men det var värt det för det det gav mig psykiskt. Jag lade om min ridning lite med hjälp av nya instruktörer och en lite annan utbildningsskala och annat signalsystem. Jag lärde mig sitta bättre och släppa igenom rörelserna på rätt ställe i kroppen och kunde därför låta bli att spänna mig och få mer ont. Hästen fick också alltid gå lösgjord och i form för att vara behagligare att sitta på.
Jag har lärt mig otroligt mycket om min egen kropp under de 16 år jag varit skadad. Jag har gått på Feldenkrais, Kroppskunskapskurser, sjukgymnastik, akupunktur, akupressur, laser, homeopati, olika träningar, etc etc. Jag har samlat på mig en massa kunskap inom det medicinska och även inom ridningen, hästar, ryttarens kropp, utrustning, ridmedtoder etc.
Jag är väl medveten om de rörelser jag gör och hur de påverkar min kropp. Vissa rörelser får jag mer ont av. Vissa rörelser får jag först mer ont av men mår på sikt bättre av att träna.
Idag kan jag rida storgångade halvblod igen. Något jag fortfarande får ont av är dock varmblodstravare. Deras rörelsemönster är inte helt bekvämt för mig. Är de något så när skolade är de bättre. Men en oskolad varmblodstravare är snudd på döden för min kropp. Då är det fältsits eller lättridning som gäller.
Jag är verksam som dressyrtränare/ryttare idag och rider en hel del olika hästar av olika typ, ras och utbildningsnivå. Jag får sitta i olika typer av sadlar och ibland utan.
Man får hitta ridsätt som passar ens kropp och ens häst. Man får hitta hästar som har det rörelsemönster man klarar. För mig krävdes det först min Islandskorsning för att när jag sen blev bättre i kroppen och framför allt lärde mig rida bättre kunna gå vidare till araber och PREs och till slut nu alla raser. Jag upplever Islandshästar, araber och PRE/Lusitano som skonsammast mot min kropp. Och en häst som går lösgjort i trevlig form är betydligt bekvämare än någon som går i fri form, lite stelare i kroppen och då stötigare.
Det är svårt att lära sig sitta rätt och släppa igenom rörelser i kroppen då man har ont. Smärtan signalerar till kroppen att spänna sig för att skydda sig mot smärtan. Men lär man sig slappna av och släppa igenom hästarnas rörelser så får man mindre ont.
För mig funkar jag på sikt bäst i kroppen då jag tränar och rider mycket. Jag bör för min kropps skull rida runt 4-5 hästar om dagen för att må bäst. I början så kan jag stå och spy av smärtan, gråta etc.. Men tar jag mig igenom några sådanna veckor eller månader så avtar det gradvis och jag blir bättre i hela kroppen. Fibromyalgien mår bäst av träning. Och resten av min kropp håller sig mjukare och jag slipper då få lika ont.
Att hitta en bra sadel som passar just DIN kropp är också viktigt! Jag kan få så otroligt ont av vissa sadlar. Och att rida barbacka på vissa hästar med. En del ryttare har smala bäcken och får otroligt ont av sadlar som är breda i midjan.
Jag har en manlig elev som får så ont av de flesta sadlar att han knappt kan gå. Han testade min ena sadel som är rätt smal och upplevde den mycket bättre. Tyvärr delar han och flickvän häst och sadlar. Så att bara se till hans kropp går inte. Men i ditt fall kan du ju välja en som passar just dig.
Jag har också valt stigbyglar efter vilka som hjälper mig mest. Jag har Sprengers Bow Balance. De är ledade och sviktar och avlastar knäna. De har också någon form av gel i stigbygelplattan som ska hjälpa till att avlasta.
Jag får betydligt mer ont i knäna(lite knäskador med) om jag rider i andra stigbyglar då jag ska rida lätt eller stå.
Jag har också en Tempurmadrass och kudde och ser till att försöka hålla mig varm. Vintrarna är ett helvete. Men jag sover då med en elfilt för att iaf få upp värmen ordentligt under natten.
Viss mat märker jag ger mig mer smärta och mer inflammation i musklerna.
Jag har alltid någon form av liniment, antiinflammatorisk och smärtstillande gel och en ortbaserad muskelgel hemma.
Jag är noga med att stretcha, trycka på mina triggerpunkter och har försökt införa massage bland nära och kära. Det mår vi alla bra av!
Idag har jag kvar gamle Islandskorsningen mest av sentimentala skäl. Han är ju mitt hjärta!
Men jag har också köpt mig en unghäst som är halvblod och rör sig helt annat än jag fixat förr om åren.
Under många år trodde jag att jag aldrig skulle orka igenom det här. Jag låg ju sängliggande helt under långa perioder under många år. Jag hade medryttare och hyrde in andra som skötte min häst. Att sälja honom var inte att tänka på iom att han är utdömd för lynnesfel innan jag köpte. Så då hade det varit avlivning.
Vill du bollplanka med någon, skriva av dig eller ha ytterligare tips är det bara att höra av dig per PM.
Jag vet hur frustrerande det är att inte kunna när man så gärna vill.