Gynekologisk problem

[Rosett]

Tyvärr funkar inte antidepressiva på mig. Har provat det förut av andra orsaker än pms. Har provat flera olika typer men det gör mig helt ur funktion. Även där med symptom behandling, skulle ju gärna få reda på varför jag mår såhär nu. Har ju inte haft besvär tidigare.

Låter ju bra med bra bemötande. Jag är bara så himla orolig, tycker inte om när okända folk rör mig och att det kommer göra ont om jag blir nervös och spänner mig

När man tar antidep för pmds så tar man inte tabletter varje dag utan bara under perioden man har pmds. Då är det escitalopram man tar och den fungerar snabbare vid pmds än vid depression.

 

[tanten]

Ja, om dom bedömer det som kraftiga blödningar, och om man lyckas övertyga dom om att det är ovanligt starka smärtor.

Det är åtminstone min upplevelse av all vård här i Norrbotten, är du inte "sjuk på riktigt" så blir du omedelbart bortprioriterad. Mindre hälsotweaks för bättre mående får man ta via andra instanser.

All vård i din region?

Nä, du är den enda i tråden som fått dåligt bemötande vid precis alla vårdkontakter.

Själv har jag omfattande erfarenheter av olika former av vård i två olika regioner och har bara gott att säga. Blivit tagen på allvar och lyssnad på.

TS - läs vad resten av oss skriver. Vi som inte upplevt obehag vid gynundersökningar och andra undersökningar.

 

[skiesabove]

All vård i din region?

Nä, du är den enda i tråden som fått dåligt bemötande vid precis alla vårdkontakter.

Själv har jag omfattande erfarenheter av olika former av vård i två olika regioner och har bara gott att säga. Blivit tagen på allvar och lyssnad på.

TS - läs vad resten av oss skriver. Vi som inte upplevt obehag vid gynundersökningar och andra undersökningar.

Nej, jag sa inte dåligt bemötande.

Bemötandet har varit bra. Jag har inte upplevt obehag vid gynkontakt och jag uppmuntrar absolut henne att ta kontakt. Det är viktigt att utesluta allvarligare åkommor.

Jag har blivit tagen på allvar och lyssnad på - men det betyder inte att dom kan hjälpa ändå.

Det jag sa är att sånt som inte kan få en diagnoskod, blir bortprioriterat/anses inte vara deras ansvar. Och det är väl egentligen rimligt, att skattepengarna går dit dom behövs som mest.

 

[Motacilla]

Jag har sökt hjälp för mensvärk och 1. Jag blev tagen på allvar och 2. Jag fick hjälp.
Har även fått hjälp mot kraftiga blödningar.
ALDRIG behövt argumentera eller övertyga!!

Har aldrig upplevt att kvinnovården inte tagit mig på allvar eller att jag inte fått hjälp.
Ibland har den första lösningen inte fungerat, men det är knappast läkarens fel eftersom alla kroppar fungerar olika. Då har det bara varit att testa följande förslag, som oftast fungerat mycket bra.

Har överhuvudtaget goda erfarenheter av vården, alla specialiteter jag kommit i kontakt med.

 

[Halfrek]

Håller med om att vården har varit kanon, iaf i mitt fall. Jag mår oerhört dåligt vid mens, har så ont att jag kräks, magen helt åt fanders etc. Nu äter jag ett mellanpiller som heter Slinda, funkar toppen. Inga biverkningar och jag har inga besvär av mensen överhuvudtaget. För mig är hormonerna en räddning, bilda dig en egen uppfattning och gå inte på all skräckpropaganda. Det är mitt tips.

 

[yamyam]

Jag har i perioder haft mycket problem med smärta, cystor/PCOS och pms/pmds. Har därför träffat en hel del olika gyn genom åren och kan inte minnas en gång med dåligt bemötande faktiskt. Inom annan vård (typ VC, psykiatri) har jag däremot stött på en del trista läkare, men inte inom gyn.
Och skulle det vara så att du får ett bemötande du inte tycker känns bra, eller vill ha en second opinion, så är det bara att boka ett nytt besök hos någon annan/annan klinik. Ibland kan det lindra oron lite att inte tänka att om ett besök inte känns toppen så är det ”kört”.

Jag kan garantera att en undersökning hos gyn kommer lugna dig mycket mer än vi här kan ang dina besvär. Just att få ultraljudat för att se vad som pågår/om nåt pågår tycker jag är det bästa om man är orolig. Då kan du också lyfta tex din mormors diagnos om du har frågor kring den och ev risk att det skulle kunna hända dig, om det är ett orosmoment. Eller andra frågor du kan ha kring dina besvär och behandlingsalternativ.

Ang PMS/PMDS så behandlar man det med antidepressiva eller olika typer av p-piller. När du tog antidepressiva gissar jag att det inte var specifikt för din PMS/PMDS, så jag skulle inte avskriva en sån behandling via gyn innan du provat. Samma sak med de p-piller som finns mot det, det finns flera olika sorter. Såklart vill man att fördelarna överväger nackdelarna med råge, annars gör det ju ingen nytta. Men man behöver i regel ge det tid, ha tålamod och våga prova sig fram. I samråd med gyn.

 

[nullo-modo]

Ja, om dom bedömer det som kraftiga blödningar, och om man lyckas övertyga dom om att det är ovanligt starka smärtor.

Det är åtminstone min upplevelse av all vård här i Norrbotten, är du inte "sjuk på riktigt" så blir du omedelbart bortprioriterad. Mindre hälsotweaks för bättre mående får man ta via andra instanser.

Var inget svårt här om att övertyga eller behövde inte övertyga om kraftiga blödningar. Fick p-piller som 14åring (27 år sedan) för just det när det upptäcktes att jag hade 89 i hb värde.

Fick bara ett recept på p-piller dock men det berodde på sjukdomar i släkten som inte gjorde det lämpligt med p-piller till mig.

 

[Motacilla]

Nej, jag sa inte dåligt bemötande.

Bemötandet har varit bra. Jag har inte upplevt obehag vid gynkontakt och jag uppmuntrar absolut henne att ta kontakt. Det är viktigt att utesluta allvarligare åkommor.

Jag har blivit tagen på allvar och lyssnad på - men det betyder inte att dom kan hjälpa ändå.

Det jag sa är att sånt som inte kan få en diagnoskod, blir bortprioriterat/anses inte vara deras ansvar. Och det är väl egentligen rimligt, att skattepengarna går dit dom behövs som mest.

Men det finns ju både diagnoser och därtill hörande koder både för riklig mens och menssmärtor!

Att du uppenbarligen endera inte uppfyller diagnoskriterierna eller inte fått god vård betyder inte att resten av landets läkare beter sig på samma sätt.

Som sagt, jag har fått god hjälp med mina besvär, och likaså har de vänner som jag talat med som behövt hjälp.

Har extremt svårt att tro att man vill utbilda sig till en specialitet för att senare anse att patienterna får klara sig själva, eller inte behöver någon hjälp.
Tycker däremot att de flesta specialister är väldigt intresserade av sina patienter och att lösa det medicinska problem som framställs.

Har t.om fått god hjälp av en allmänläkare en gång då det var halvakut och hon blev tvungen att göra gynundersökningen själv.

 

[Ramona]

Jag är också HEMSKT rädd och orolig för att göra en gynekologisk undersökning, så jag drar mig ganska mycket för det. Är också orolig att inte få bra bemötande, hört så mycket dåligt om kvinnovården. De vill mest symptom behandla med diverse preventivmedel som man egentligen inte mår bra av, istället för att ta reda på orsak, är oempatiska och oförsiktiga vid undersökning osv.

Jag har haft aggressiva cellförändringar sedan jag var 18-19 år gammal, vilket innebär att jag varit på fler gynundersökningar än de flesta andra eftersom jag tar prover var 6:e månad. Jag är 45 år gammal nu. Jag har ärligt inte haft en enda gynundersökning som varit dålig. Nu är det ju inget man direkt längtar till, men jag har aldrig blivit dåligt bemött. Ibland har det hänt grejer i livet som gjort det jobbigare att gå, tex missfall, men då har jag bara sagt det innan att jag tycker att det är jobbigt och så har jag fått en mer "varsam" behandling.

Jag har också en del PMS och blir väldigt deppig och håglös. Men det kom efter att jag fyllde 40 år. Hormonerna svajar när man blir äldre, men där är ju inte du än.

Äter du hormonsmart? Det är ju väldigt i ropet just nu med att äta hormonsmart för att minimera sin pms, etc.

 

[Otherside]

Jag har haft aggressiva cellförändringar sedan jag var 18-19 år gammal, vilket innebär att jag varit på fler gynundersökningar än de flesta andra eftersom jag tar prover var 6:e månad. Jag är 45 år gammal nu. Jag har ärligt inte haft en enda gynundersökning som varit dålig. Nu är det ju inget man direkt längtar till, men jag har aldrig blivit dåligt bemött. Ibland har det hänt grejer i livet som gjort det jobbigare att gå, tex missfall, men då har jag bara sagt det innan att jag tycker att det är jobbigt och så har jag fått en mer "varsam" behandling.

Jag har också en del PMS och blir väldigt deppig och håglös. Men det kom efter att jag fyllde 40 år. Hormonerna svajar när man blir äldre, men där är ju inte du än.

Äter du hormonsmart? Det är ju väldigt i ropet just nu med att äta hormonsmart för att minimera sin pms, etc.

 

[Otherside]

Oj förlåt, jag ser att tråden är gammal. Ville bara fråga hur det gått då dottern har cellförändringar och ska göra en koloskopi och är lite orolig ….

 

[Ramona]

Oj förlåt, jag ser att tråden är gammal. Ville bara fråga hur det gått då dottern har cellförändringar och ska göra en koloskopi och är lite orolig ….

Koloskopi känns lite samma som ett vanligt cellprov. De kommer be henne att hosta och samtidigt som hon hostar knipsar de av en bit. Det känns typ inte. Ingen fara.

 

[cambodia]

Förstår att det är autocorrect, men vill bara förtydliga att det är kolposkopi det heter

 

[Tora]

Nej, jag sa inte dåligt bemötande.

Bemötandet har varit bra. Jag har inte upplevt obehag vid gynkontakt och jag uppmuntrar absolut henne att ta kontakt. Det är viktigt att utesluta allvarligare åkommor.

Jag har blivit tagen på allvar och lyssnad på - men det betyder inte att dom kan hjälpa ändå.

Det jag sa är att sånt som inte kan få en diagnoskod, blir bortprioriterat/anses inte vara deras ansvar. Och det är väl egentligen rimligt, att skattepengarna går dit dom behövs som mest.

Hur menar du inte kan få en diagnoskod?

 

[Gnist]

Koloskopi känns lite samma som ett vanligt cellprov. De kommer be henne att hosta och samtidigt som hon hostar knipsar de av en bit. Det känns typ inte. Ingen fara.

Definitivt inte min erfarenhet av kolposkopi.
Det kändes avsevärt mer än ett cellprov och gjorde riktigt ont varje gång det knipsades en bit.

 

[Tonto]

Definitivt inte min erfarenhet av kolposkopi.
Det kändes avsevärt mer än ett cellprov och gjorde riktigt ont varje gång det knipsades en bit.

Jag tyckte att det var ett mellanting mellan att det inte kändes så mycket vs gjorde riktigt ont när det utfördes. Jag blödde dock som en stucken gris och fick ont ett par timmar efteråt istället.

 

[SiZo]

Oj förlåt, jag ser att tråden är gammal. Ville bara fråga hur det gått då dottern har cellförändringar och ska göra en koloskopi och är lite orolig ….

Man kan kräva bedövning om man vill det. De kan knorra lite men man har rätt till bedövning.

 

[skiesabove]

Hur menar du inte kan få en diagnoskod?

Alla hälsoproblem man söker för passar inte alltid in på en enkel diagnoskod, eller snarare om man har otur så kan man behöva stå på sig i många omgångar för att läkaren ska förstå vad det rör sig om.

Det jag refererar till är alltså vårdens fortsatta tendens att klassa en del kvinnor som SVBK (sveda värk bränn kärringar) och inte ta deras problem på allvar.

 

[Tora]

Alla hälsoproblem man söker för passar inte alltid in på en enkel diagnoskod, eller snarare om man har otur så kan man behöva stå på sig i många omgångar för att läkaren ska förstå vad det rör sig om.

Det jag refererar till är alltså vårdens fortsatta tendens att klassa en del kvinnor som SVBK (sveda värk bränn kärringar) och inte ta deras problem på allvar.

Fast nej det har inget med diagnoskoden att göra. Så funkar inte diagnoskoder.

 

[skiesabove]

Fast nej det har inget med diagnoskoden att göra. Så funkar inte diagnoskoder.

Jag tror inte du förstår vad jag menar, men jag vet inte hur jag ska förklara det bättre. Att kvinnor behandlas sämre än män inom vården är liksom inget kontroversiellt? En del av det har att göra med att besvären som patienten beskriver ses som alltför luddig eller inte allvarliga.