Relationen till din mamma....

T

twinstar

Nån mer än jag som totalt gått i klinch med sin mamma efter att ni fått barn? Vi kan knappt prata fem minuter utan att vi blir osams.

Jag vet ju att det är omtanke säkert och att hon bryr sig om sitt barnbarn men det blir så fel och konstigt och jag känner mig enormt överkörd.

Hon säger saker som:
- Det är bra att hon skriker, det är motion....
- Låt henne inte ligga och sova i famnen, då blir hon bortskämd....
- Om hon inte kan amma utan ammningnappen - ge flaskan då...
- Nu är hon för varmt klädd...
- Låt henne inte ligga på fleece då får hon utslag (!?)
- Nu är hon för kall...
- Det är bra att hon får ligga och sprattla (och slå ut med armarna) då har hon rörelsefrihet....

När jag försöker tala om för henne att i den moderna världen gör man i princip helt tvärtom mot hennes åsikter - blir hon sur...

Hon köper också saker fast jag ber henne låta bli. Hon ringer när hon står i affären och säger att hon hittat ditten och datten. Ibland går jag med på det om jag verkligen behöver något men försöker också säga ifrån. T ex bråkar vi jättemycket om att hon köper allt allt i rosa och vi inte vill att hon bara ska ha det.

Vi har bråkat om vilket täcke hon ska ha i sin spjälsäng....jag har täcken men hon envisas med att hon MÅSTE ha ett påslakan med täcke och fast jag sagt att vi inte använder det för hon sover med oss i sängen och har en tunnare filt för att inte bli för varm - ringde hon igår och sa att hon ändå köpt ett täcke med påslakan nu för det MÅSTE man ju ha (vi funderar starkt på att sälja det på Blocket på pin kiv).

Droppen var igår då hon ringde och frågade vad jag satt på bäbisen eftersom det var minusgrader ute.
- Kläder, svarade jag och sen var bråket i full gång!

Vad fan gör man?
Nån mer som har det så här?
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Relationen till din mamma....

Åh, vad jobbigt! Jag hade liknande med svärmor, men som tur var tog hon upp det med sin son (min sambo) och han struntade i att säga något till mig trots att jag ibland hörde samtalen. Och han struntade i hennes "goda råd".

Min mamma var däremot ett stort stöd inget "jag vet bättre än du" tjat. Hon fanns (och finns fortfarande) alltid där för mina funderingar och larviga frågor.
Hon skulle aldrig lägga sig i utan att bli tillfrågad, men har alltid kloka svar när man frågar! Min mamma är bäst!
 
Sv: Relationen till din mamma....

Jag ahr inte haft några som helst problem med varken mamma eller svärmor. svärmor tyckte dock att det var synd om barnen som inte fick mjölk till gröten (järnberikad) men slutade när jag förklarade att mjölken hindrar barnen från att ta upp järnet (mina barn var prematurer och hade därför lågt jänvärde ganska länge.

Din mamma måste lära sig att backa. Du får lugnt förklara att det är ert barn och ni som bestämmer.
Sedan ser jag inget problem med att få grejer, bara att sälja7skänka vidare om det inte passar. Kanske du skulle ge henne den här broschyren;
http://www.helsingborgslasarett.se/...arnbarnet.4.2ac9829d108e7756ad5800011183.html



Vi gratulerar till barnbarnet!
En mormor och morfar, farmor och farfar, kan få stor betydelse för sitt barnbarn hela livet. Det finns också en stor möjlighet att amningen ska fungera bra om er dotter/svärdotter får ett bra stöd av er. Det är därför vi har skrivit detta för att berätta för er hur vi ser på mor och barn nu för tiden på dagens "BB-avdelningar".
För bara 30 år sedan gällde följande:

Amningen var fastlagd efter ett schema, där barnet skulle ammas var fjärde timme.
För att barnet skulle bli harmoniskt ansåg man att det skulle ha lugn och ro, vara rent och ha regelbundna vanor.
Barnet blev lagt i sin säng efter amningen och man var rädd för att förkyla eller skämma bort om man bar omkring babyn.
I dag vet vi att:

Det tar tid att lära sig amma sitt barn.
Amningen hjälper mor och barn att få ett nära förhållande till varandra.
Modersmjölken är den bästa näringen för barnet de första 6 månaderna.
Bröstens storlek och utseende har inte någon betydelse för hur amningen ska lyckas. Så gott som alla mödrar kan amma oavsett bröstens storlek och form.
Ju oftare barnet ammas desto mer mjölk bildas det.
Barnet får inte ont i magen av att äta ofta. Magsäcken är liten och rymmer inte så mycket till att börja med, vilket gör att barnet i stället äter ofta. Dessutom är bröstmjölken anpassad till barnet och belastar inte barnets mage, tarmar eller njurar utan passerar snabbt, varför ett ammande barn äter oftare än ett barn som får tillägg.
Det är stor skillnad på hur länge och hur ofta barnet suger på bröstet vid varje amning. Barnet äter tills det är mätt.
Alla barn äter i sin egen takt, precis som vi vuxna gör.
De flesta barn behöver äta på natten det första halvåret.
Bäst produceras bröstmjölken under natten.
En praktisk hjälpande hand är guld värd för en nybliven familj.
Ett barn blir inte bortskämt för att man tar upp det när det gråter. Det ger kärlek, trygghet och tröst.
Man sover gott ihop med sitt barn.
Barnet behöver tid på sig att vänja sig vid livet utanför livmodern.
En av de viktigaste betingelserna för att den nyförlösta modern ska få ett bra och långt amningsförlopp är att hon får samma information från personal, familj och vänner. Synen på den första tiden efer förlossning och amning har förändrats i takt med nya forskningsrön, men många myter lever tyvärr vidare.

Vi känner igen följande:

"Är du säker på att du har nog med mjölk?"
"Ska du amma nu igen?"
"Blir du inte trött av att amma så länge?"
"Du behöver få sova en hel natt!"
"Peter sov hela natten redan vid fem veckor"
"Du var ett snällt barn - du åt bara var fjärde timme."
"När hon skriker så mycket kan det vara för att det är dålig näring i din mjölk."
"Du gör honom beroende av dig. Hur ska det gå när du ska tillbaka till ditt arbete?"
"Ska du ta upp honom nu igen? Han kommer att bli bortskämd"
"Du kan bli fri från din amning på natten om du ger honom flaska."
"Efter fyra månader räcker det inte att bara amma honom."
"Eftersom du har så små bröst är det inte säkert att du har tillräckligt med mjölk."
"Jag kunde inte amma mer än fyra veckor, så det kan nog inte du heller."
En nybliven mor har stor nytta av att vi visar henne att hon är den som bäst vet vad som är bra för hennes barn. En nybliven mor är mycket lyhörd och känslig.

Njut nu av ert nya barnbarn - det är livets efterrätt!
 
Sv: Relationen till din mamma....

Acceptera inte hennes beteende utan säg ifrån, sedan får hon bli hur sur hon vill, det är ju erat barn & inte hennes.
Tycker det låter som hon omyndigförklarar dig & du är ju vuxen!

Visst är det snällt med släktingar som kommer med råd & sina erfarenheter men det är just råd & inte order man ska följa.

Min mamma kommer bara med råd om jag frågar henne, jag känner ju trots allt mitt barn bäst & det som funkade på mej som bebis behöver inte funka på en annan bebis.

Ngt man känner igen från äldre enerationer är just detta med kläderna!de vill verkligen bylsa på barnen & tror att de fryser fast det snarare blir för varmt för dem.
När man har dem i åkpåse så läste jag att amn ska välja bort vinterkläderna & sätta mindre kläder, & har amn vinteroverallen ska man inte ha åkpåse, det blir för varmt & att barnet blir för varmt ökar även risken för psd, vilket äldre generationen inte verkar känna till.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Relationen till din mamma....

Tack!!!
Jag ska skicka den länken till henne!
 
Sv: Relationen till din mamma....

Vet inte alls vad du kan göra, jag har det nämligen tvärt om.

Jag tycker jag kommit ännu närmare min mamma nu när hon blivit mormor och det är jag som ringer/sms:ar henne för att få tips och råd.
 
Sv: Relationen till din mamma....

Jag tror det är rätt vanligt med mammor/svärmödrar som blir sådana när de får barnbarn. Jag tror dessvärre att jag själv när den tiden kommer har allt för stor sannolikhet att bli just en sådan... *hemska tanke*

Däremot har min mamma och barnets farmor varit underbara klippor båda två under småbarnsåren. Båda rutinerade fyr-barnsmammor och de har funnits där och kunnat svara på allt men inte gett allt för många oönskade tips.
 
Sv: Relationen till din mamma....

Min mamma är raka motsattsen! Och jag har vart rädd efter alla skräckhistorier att mamma skulle spåra ur och vara "behjälplig". Tvärt om så har hon vart väldigt intresserad av att veta vad de nya rönen om babyskötsel är, första veckan var hon hemma med mig och följde med överallt och frågade barnmorskor och läkare om saker som var sanning på "hennes tid" men som kanske är nobbat idag.

Fast mamma har väl sett hur trenderna förändrats själv, eftersom hon fött 5 barn utspridda på ca 20 år. Med fem år emellan varje unge så hinner det hända endel.

Nog för att hon kan ge mig råd, men hon är finkännslig och väntar tills jag frågar. :bow:
 
Sv: Relationen till din mamma....

Inte med min mamma, den relationen är som den är och lär aldrig förändras (min mamma är...nja...komplicerad). Däremot skar det sig totalt med svärmor ca 5 veckor efter förlossningen. Hon verkligen sökte krig med mig och har burit sig helt psykopatiskt åt sedan dess. :crazy:
 
Sv: Relationen till din mamma....

Vet inte alls vad du kan göra, jag har det nämligen tvärt om.

Jag tycker jag kommit ännu närmare min mamma nu när hon blivit mormor och det är jag som ringer/sms:ar henne för att få tips och råd.

Precis det här upplevde jag när jag fick barn. Det var lite som att mamma slappnade av också och liksom lämnade stafettpinnen viadre till mig.

Nu kan vi ha tvärtomdiskussioner (med en stor glimt i ögat!), som att hon lät sonen titta på en film själv, eller att barnen är fladdriga när de kommer från henne.

Min svärmor vågar nog inte komma med så mycket råd, om inte annat så tar jag dem med en jättenypa salt (två av hennes barn har varit fosterhemsplacerade större delen av livet och den ende som inte varit det har bara bott hos sin pappa, inte med henne).
 
Sv: Relationen till din mamma....

Usch vad jobbigt, lider med dig. :(

Jag har fått en mkt bättre relation med min mamma sedan jag fick barn och ringer henne ständigt om råd. :D

Visst kan hon kläcka ur sig dumma & självklara saker ibland, men det tar jag med en nypa salt bara. ;)
 
Sv: Relationen till din mamma....

Min svärmor är dagbarnvårdare ;)

När min mamma (och pappa) är här på besök lagar de e massa god mat å städar :D Super bra.
 
Sv: Relationen till din mamma....

Inte min mamma, hon håller sig på sin kant..

Min svärmor däremot :mad:
Hon gick och ändrade om i Sagas garderob en gång.. För "kläderna kan ju inte ligga i den ordningen".
 
Sv: Relationen till din mamma....

Min mamma är helt tvärtom. Hon kan säga saker som. Åh vad bra det är nuförtiden. När jag fick barn fick vi rådet att göra si eller så.

Jag tycker mest att det är roligt att höra hur det var när jag var liten och vilka råd nyblivna mammor fick då.
 
Sv: Relationen till din mamma....

Urk vad jobbigt.... här är det tvärt om min relation till min mor har blivit mkt bättre sedan Lova föddes :)
Men jag har iofs varken en mamma eller svärmor som lagt sig i :bow: Och även om dom gjort det så har jag varit så himla förberedd teoretiskt och full med argument mot gamla förlegade metoder....
 
Sv: Relationen till din mamma....

Vad fan gör man?

Bra att du skickat länken.

Sedan spärrar du hennes telefonnummer.

Meddela coolt att du har en bebis att ta hand om och knyta an till och inte vill bli förbannad hela tiden.

Vill hon umgås med barnbarnet är det på DINA villkor. Helt utan ett enda råd om DU vill ha det så!

Innan hon accepterar det får hon hålla sig utanför helt enkelt.

Sätter du inte ner foten nu blir det ohållbart.
 
Sv: Relationen till din mamma....

Jag vet att jag kommer att få det så här, fast med min svärmor:cry:

Redan nu backar hon aldrig av och är på mig hela tiden. Ibland vågar jag knappt tänka på hur det kommer att bli när barnet är fött!

Jag försöker att säga ifrån, men pengen verkar inte trilla ner...

Nummerpresentatör och porttelefon kommer att bli min räddning:banana:
 
Sv: Relationen till din mamma....

Fniss, både min mamma och mormor är sådana. I deras ögon måste jag vara barnmisshandlare, MINST ;). Jag har löst det så att jag låtsas lyssna för husfridens skull, men egentligen struntar jag i dem :angel:. Egentligen är det ju av ren omtanke dom anmärker..
 
Sv: Relationen till din mamma....

Hade inte tolererat ett sånt beteende.........

Jag har dessvärre ingen relation till min mamma, hon vet inte ens om att hon är mormor, men jag hade inte accepterat att någon annan hade försökt bestämma så över mitt barn.
 
Sv: Relationen till din mamma....

KL

Har inte haft några som helst problem, snarare tvärtom. Sen hade jag väl kanske svalt tex rosa kläder även om jag hade påpekat att jag hellre tar även andra färger.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 972
Senast: Anonymisten
·
Kropp & Själ Vill börja med att säga att den som vet eller har en aning vem jag är får gärna behålla det för sig själv.:) Ska försöka skriva så...
2
Svar
31
· Visningar
4 937
Övr. Hund INFÖR VALPKÖPET Häll ut pölar av kall äpplejuice på golvet och mattorna och gå sedan runt barfota med ljuset släckt Gå till...
Svar
3
· Visningar
1 146
Senast: Cezzan
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp