Referenser vid nyanställning - ok att fråga nuvarande chef? (utbruten från Att reda upp livet)

Jag blir alltid så förvånad när referenstagande blir en så laddad fråga och undrande till hur arbetsmiljön är på andra ställen. Jag arbetar inom kommunen i snart 30 år och har under de sista 12 åren varit i arbetsledande position. Jag har under denna tid bytt arbete några gånger och har gett medarbetare referenser otaliga gånger. Det har väldigt sällan varit besvärligt. Jag jobbar så tätt med mina medarbetare att det ofta blir tydligt när någon önskar sig till något annat. Det är inte ett tabu att prata om det och ses som sunt att vädra sina funderingar. De har hänt otaliga gånger att jag suttit med medarbetare i samtal om vilka styrkor och svagheter de har och hur vi eller annan arbetsgivare passar bäst. Ibland har det inneburit att personen bytt jobb, ibland har vi kunnat anpassa tjänst eller lånat ut personen till annan verksamhet inom kommunen för att nå utveckling eller bara möjligheten att kunna slippa schema och gå dagtid för en period. Jag har en chef som är mycket seriös och krävande på många sätt men när det gäller att ta vara på människors resurser och utvecklingspotential så är hon väldigt generös och flexibel. Jag tror det smittat av sig på hela vår enhet. Arbetslivet är en stor del av livet och den måste bygga på lust och inte vantrivsel. Alla är inte gjorda för att jobba hos oss men kan vara en alldeles förträfflig socionom som kommer göra sig utmärkt på en annan arbetsplats. Det samma men en del väldigt skickliga medarbetare som gjort fantastiskt bra jobb men av olika skäl vill bort. Självklart vill jag hjälpa dem att få bästa förutsättningarna i sitt fortsatta arbetsliv.
Jag förstår nog inte vad du menar här, det är väll klart att det inte är besvärligt för dig som chef. Det är ju du som sitter i maktposition. Det som kan bli besvärligt är ju för arbetstagaren om den nu antingen inte får jobbet eller inte vill ha jobbet. Arbetsgivarens syn på arbetstagaren som sökt jobb på andra platser men arbetar kvar. Känslan av att arbetstagaren har en fot ut genom dörren kan ju visa sig tex genom att man inte är lika intresserad av att ge den personen mer ansvar, mer utbildning eller högre lön. Man kanske heller inte vill att ens arbetsgivare ska veta att man sökt andra jobb eftersom man själv ännu inte bestämt sig om man är intresserad av att byta jobb eller ej.
 
Jag förstår nog inte vad du menar här, det är väll klart att det inte är besvärligt för dig som chef. Det är ju du som sitter i maktposition. Det som kan bli besvärligt är ju för arbetstagaren om den nu antingen inte får jobbet eller inte vill ha jobbet. Arbetsgivarens syn på arbetstagaren som sökt jobb på andra platser men arbetar kvar. Känslan av att arbetstagaren har en fot ut genom dörren kan ju visa sig tex genom att man inte är lika intresserad av att ge den personen mer ansvar, mer utbildning eller högre lön. Man kanske heller inte vill att ens arbetsgivare ska veta att man sökt andra jobb eftersom man själv ännu inte bestämt sig om man är intresserad av att byta jobb eller ej.
Jag ser ju vad ni skriver och förstår att det är svårt för många. Jag kan ju inte vara säker på vad mina medarbetare skulle säga men jag tror inte det är en så laddad fråga hos oss. Jag har vetat om att personer sökt andra jobb och blivit erbjudna det men sen har de i alla fall stannat kvar och jag har varit glad för att de återigen har valt oss. Finns inte på kartan att de skulle blivit straffade för det. En hel del har fått tjänstledigt i 6 mån för att prova annat jobb. De flesta har kommit tillbaka men en del har valt att stanna på nya arbetet. Vid alla de tillfällen vi fått tillbaka medarbetare så har det varit positivt.

Jag har många år i yrket då jag inte suttit i ledningsfunktion och jag har inte blivit tilltryckt eller bortsedd från då heller. Men jag tror min nuvarande chef har haft ett stort inflytande på nivåerna över och att det präglat inställningen till hur lojalitet med arbetsplatsen kontra personlig utveckling och lust ses på. Strävan måste ju vara att ha medarbetare som vill vara på arbetet, att de trivs och ser det som meningsfullt.
 
Jag ser ju vad ni skriver och förstår att det är svårt för många. Jag kan ju inte vara säker på vad mina medarbetare skulle säga men jag tror inte det är en så laddad fråga hos oss. Jag har vetat om att personer sökt andra jobb och blivit erbjudna det men sen har de i alla fall stannat kvar och jag har varit glad för att de återigen har valt oss. Finns inte på kartan att de skulle blivit straffade för det. En hel del har fått tjänstledigt i 6 mån för att prova annat jobb. De flesta har kommit tillbaka men en del har valt att stanna på nya arbetet. Vid alla de tillfällen vi fått tillbaka medarbetare så har det varit positivt.

Jag har många år i yrket då jag inte suttit i ledningsfunktion och jag har inte blivit tilltryckt eller bortsedd från då heller. Men jag tror min nuvarande chef har haft ett stort inflytande på nivåerna över och att det präglat inställningen till hur lojalitet med arbetsplatsen kontra personlig utveckling och lust ses på. Strävan måste ju vara att ha medarbetare som vill vara på arbetet, att de trivs och ser det som meningsfullt.
Det är ju idealet men inte alltid verkligheten.
 
Jag ser ju vad ni skriver och förstår att det är svårt för många. Jag kan ju inte vara säker på vad mina medarbetare skulle säga men jag tror inte det är en så laddad fråga hos oss. Jag har vetat om att personer sökt andra jobb och blivit erbjudna det men sen har de i alla fall stannat kvar och jag har varit glad för att de återigen har valt oss. Finns inte på kartan att de skulle blivit straffade för det. En hel del har fått tjänstledigt i 6 mån för att prova annat jobb. De flesta har kommit tillbaka men en del har valt att stanna på nya arbetet. Vid alla de tillfällen vi fått tillbaka medarbetare så har det varit positivt.

Jag har många år i yrket då jag inte suttit i ledningsfunktion och jag har inte blivit tilltryckt eller bortsedd från då heller. Men jag tror min nuvarande chef har haft ett stort inflytande på nivåerna över och att det präglat inställningen till hur lojalitet med arbetsplatsen kontra personlig utveckling och lust ses på. Strävan måste ju vara att ha medarbetare som vill vara på arbetet, att de trivs och ser det som meningsfullt.
Det är jättebra och fint, jag har också haft chefer som jag har haft en öppen dialog med. Men på mitt förra jobb så vet jag att den chefen pratade skit om anställda som sökte andra jobb hen fick reda på, jag vet det eftersom chefen skröt inför mig att hen hade gjort det. Otroligt tacksam att jag kunde säga upp mig med ett nytt kontakt påskrivet och klart. Att jag sa upp mig innebar att jag aldrig fick ut all den övertid jag hade som jag hade blivit lovad att ta ut. Istället var det helt nödvändigt att jag möblerade om lokalerna. 🙄Jag var inte anställd för att göra sånt...
 
Det är jättebra och fint, jag har också haft chefer som jag har haft en öppen dialog med. Men på mitt förra jobb så vet jag att den chefen pratade skit om anställda som sökte andra jobb hen fick reda på, jag vet det eftersom chefen skröt inför mig att hen hade gjort det. Otroligt tacksam att jag kunde säga upp mig med ett nytt kontakt påskrivet och klart. Att jag sa upp mig innebar att jag aldrig fick ut all den övertid jag hade som jag hade blivit lovad att ta ut. Istället var det helt nödvändigt att jag möblerade om lokalerna. 🙄Jag var inte anställd för att göra sånt...
Det är ju supertrist och helt barockt att det är på det viset. Det som gör mig förvånad är att just denna fråga är så laddad och jag funderar på hur resten av arbetsmiljön är. Jag vill inte framhäva min arbetsplats som något litet paradis eller ideal för det är det inte. Vi har problem med kommunikation och kan gå åt varandra alldeles för hårt när det blir stressigt. Vi har dåliga dagar när samarbetet kraschar och ibland får någon jobba alldeles för mycket utan rimligt stöd. Jag gjorde mitt bästa men schemat efter 11 timmars vilan trädde i kraft är inte bra. Lista kan göras lång. Men trots det har aldrig anställningens vara eller icke vara varit laddad. Jag funderar på varför det är så olika :confused:
 
  • Gilla
Reactions: Sel
Det är ju supertrist och helt barockt att det är på det viset. Det som gör mig förvånad är att just denna fråga är så laddad och jag funderar på hur resten av arbetsmiljön är. Jag vill inte framhäva min arbetsplats som något litet paradis eller ideal för det är det inte. Vi har problem med kommunikation och kan gå åt varandra alldeles för hårt när det blir stressigt. Vi har dåliga dagar när samarbetet kraschar och ibland får någon jobba alldeles för mycket utan rimligt stöd. Jag gjorde mitt bästa men schemat efter 11 timmars vilan trädde i kraft är inte bra. Lista kan göras lång. Men trots det har aldrig anställningens vara eller icke vara varit laddad. Jag funderar på varför det är så olika :confused:
Arbetsmiljön var galen, vi överlevde på galghumor och extra tydligt när det enbart är några få som stannar och resten söker sig vidare. Sen är min bransch krävande på många sätt, de flesta söker nytt jobb under våren och kommer det ut då att man kanske letar sig vidare så riskerar man att få sämre schema om man blir kvar. Nuvarande arbetsplats är dock en fantastisk arbetsplats och det är ingen på de 30 år som arbetsplatsen har funnits som har sagt upp sig utan att ha riktigt bra anledningar, flytt, chefsjobb, forskare. :) Sen är det några som har sagt upp sig efter starka rekommendationer. Men de har bytt bransch helt.
 
Arbetsmiljön var galen, vi överlevde på galghumor och extra tydligt när det enbart är några få som stannar och resten söker sig vidare. Sen är min bransch krävande på många sätt, de flesta söker nytt jobb under våren och kommer det ut då att man kanske letar sig vidare så riskerar man att få sämre schema om man blir kvar. Nuvarande arbetsplats är dock en fantastisk arbetsplats och det är ingen på de 30 år som arbetsplatsen har funnits som har sagt upp sig utan att ha riktigt bra anledningar, flytt, chefsjobb, forskare. :) Sen är det några som har sagt upp sig efter starka rekommendationer. Men de har bytt bransch helt.
Toppen att du hittat rätt nu! Ska man hålla för ett arbetsliv i en tuff bransch krävs det rätt mycket och dessutom en god arbetsmiljö och att man har kul tillsammans. Gamla stället verkar vara en omöjlig arbetsplats. Hur tänker de att de någonsin ska kunna få behålla sin personal med de beter sig så där. Helt obegripligt!
 
Det är ju supertrist och helt barockt att det är på det viset. Det som gör mig förvånad är att just denna fråga är så laddad och jag funderar på hur resten av arbetsmiljön är. Jag vill inte framhäva min arbetsplats som något litet paradis eller ideal för det är det inte. Vi har problem med kommunikation och kan gå åt varandra alldeles för hårt när det blir stressigt. Vi har dåliga dagar när samarbetet kraschar och ibland får någon jobba alldeles för mycket utan rimligt stöd. Jag gjorde mitt bästa men schemat efter 11 timmars vilan trädde i kraft är inte bra. Lista kan göras lång. Men trots det har aldrig anställningens vara eller icke vara varit laddad. Jag funderar på varför det är så olika :confused:
Har man en arbetsledare som man saknar förtroende för och en ledning som inte agerar på de klagomål som inkommit på arbetsledaren så vill man ju inte ha någon av dem som referens, särskilt inte om hela arbetssituationen har fått en att må så dåligt att man inte kunnat prestera som man brukar.
 
Toppen att du hittat rätt nu! Ska man hålla för ett arbetsliv i en tuff bransch krävs det rätt mycket och dessutom en god arbetsmiljö och att man har kul tillsammans. Gamla stället verkar vara en omöjlig arbetsplats. Hur tänker de att de någonsin ska kunna få behålla sin personal med de beter sig så där. Helt obegripligt!
När pengar är viktigare än människor bildas sådana ställen, vissa stannar av lojalitet. Men jag gick även igenom tre chefer på ett år så det var inte bara vi under chefen som led. Min nuvarande arbetsplats bytte vi chef på under våren, vår förra chef hade jobbat i 20 år och konstatera att han inte hade något mer att ge nu men lämnade ett stabilt ställe som inte krävde några akutinsatser utan en ny chef skulle kunna sätta sig in i lugn och ro. Nya chefen har framförallt allt lagt tid på att sätta sig in i hur allt fungerar och pratar med varje enskild anställd.
 
Låter uselt, kräva nuvarande chef, som kanske, eller kanske inte, talar sanning, och varför inte godkänna andra referenser än chefer? Nej, jag skulle nog undvika jobb där det krävs nuvarande chef som referens.
På vilket sätt är det uselt ? jag skrev ju att det inte var avgörande med nuvarande chef... kan den sökande ordna en hyfsat motsvarande referens så är det inga problem. Frågar alltid om den sökandes chef vet om att hen sökt nytt jobb och varför hen har sökt sig till vår arbetsplats.
Har anställt många personer och en får oftast fram helt olika Information från kollega vs ngn i arbetsledande position. Båda perspektiven är viktiga! Trovärdigheten på referenserna behöver man alltid beakta oavsett vem som lämnar.

Vi har en lång och bitvis ganska avancerad introduktion (ca 1,5år) och det är helt enkelt för stora insatser både för arbetsgruppen (i form av handledning) och för ekonomin (skattepengar) men även för den nyanställda om det blir fel matchning.
Med det sagt så skulle jag aldrig välja bort en person pga att hen inte vill ange nuvarande chef om allt annat ser bra ut och känns bra.


Allmänt:
Jag är dock tacksam för denna tråden och förstår att det är en tudelad fråga för många. Jag blir både bedrövad och förvånad över en del av de erfarenheter som delas här.

Funderar lite om det är väldigt branschberoende. Både det här med att vara referens som chef och att önska en chefsreferens. Majoriteten av dem jag anställer eller som byter jobb är redan anställda av regionen i någon roll. Så om någon av mina medarbetare vill söka sig vidare så är det ofta för att de vill utvecklas vidare och lära sig mer eller gå någon utb. Det vill jag gärna uppmuntra. Ger alltid tjänstledigt 6 månader tex för att de ska får prova. Även om det är en förlust för min egen verksamhet just då. För helheten och för samhället så är det viktigaste att medarbetaren med sin viktiga kompetens fortsätter inom yrket och helst inom samhällsviktig verksamhet. Varje person som väljer att lämna yrket för gott är ett stort misslyckande.
En privat arbetsgivare är ju de facto konkurrensutsatt på ett helt annat sätt både gällande att generera vinst och att hitta rätt kompetens. Där förstår jag att man som chef är tudelad till att vara referens.
 
En mycket stor närliggande kommun har börjat med detta i min bransch, och jag tycker det är ett djäkla oskick. Jag har oftast använt mig av en någon f.d chef som referent, men att använda mig av en nuvarande känns faktiskt bakvänt. Speciellt om man inte vill bränna sin nuvarande anställning om man inte får det nya jobbet. Eller om man har nån rövhatt till chef som ger en dåliga referenser för att få behålla personen. Det har inte hänt mig, men jag vet i alla fall ett fall där jag väldigt starkt misstänker att det var vad som skedde i den situationen.
 
Vem vill du ha som referens om inte nuvarande chef är lämplig och enbart kollegor inte räcker? 🤔

Om man haft samma jobb (chef) i 10+år så är knappast en fd chef en aktuell referens tänker jag 🤷‍♀️

Jag är ganska ofta chefsreferens åt medarbetare och skulle aldrig dölja eller försköna något. Det är tråkigt när bra medarbetare slutar men samtidigt måste en få gå vidare. Bättre att hälsa dem välkomna tillbaka om de ångrar sig. ( ganska många har gjort det)
Jag vill gärna ha nuvarande chef som referens när jag rekryterar men det är inte avgörande om man kan uppge goda skäl eller kan lämna andra aktuella referenser. Enbart kollegor räcker dock inte.
Fy vad elakt att kräva från nuvarande jobb.
 
Själv har jag varit med om en gång att företaget jag sökt jobb hos ringde mitt jobb och efterfrågade referens från min dåvarande chef två dagar  innan intervjun utan att meddela mig. Var ju jättekul att komma till jobbet nästa morgon och min chef lite surt sa att hon vill iallafall bli tillfrågad innan jag lämnar henne som referens. Brukar aldrig tillfråga referens förrän efter intervjun kan ju vara så att jag inte är intresserad efter en intervju och tycker inte det finns någon anledning att berätta förrän efter intervjun.

Kan ju säga att jag gav de som jag skulle på intervjun hos en rejäl utskällning och talade om hur otroligt oproffsigt jag tyckte de hade betett sig. Tackade också nej till intervjun ville inte jobba för ett företag som beter sig så oseriöst. Aldrig varit med om något värre faktiskt.
 
Vem vill du ha som referens om inte nuvarande chef är lämplig och enbart kollegor inte räcker? 🤔

Om man haft samma jobb (chef) i 10+år så är knappast en fd chef en aktuell referens tänker jag 🤷‍♀️
Det kan vara en teamledare, koordinator, driftsledare, schemaläggare, men även tex ordförande i en förening man är engagerad i hade varit en spännande referens. Är hen relativt nyexad kan ens handledare från ev VFU också vara ett alternativ. Någon har även angett sitt befäl eller gruppchef från värnplikten.

Kollegor ringar ofta in yrkeskicklighet, social kompetens, omtänksam, hur man är i gruppen osv. Men mer sällan hur man tacklar förändringar, närvaro, flexibel, punktlighet, kan ha ett helhetsperspektiv mm.

I en rekryteringsprocess finns det som mycket som kommer fram mellan raderna, vilket jag tror är lätt att glömma bort som sökande.
Är man i ditt exempel ovan med 10 + år på samma arbetsplats men det har skurit sig totalt i tillit med chefen (vilket inte är så ovanligt) så hade jag verkligen sett det som meriterande att på egen hand komma på en alternativ referens istället för att bara dissa arbetsgivaren som elak eller usel. Det tyder både på förmåga att tänka utanför boxen och förståelse för vad arbetsgivaren söker.
Just föreningsengagemang värderar jag ganska högt utöver den faktiska kompetensen då det säger en hel del om personen ifråga.

Detta gäller för min bransch och min arbetsplats ska jag väl tillägga. Säkert olika beroende på yrke och arbetsgivare.
 
Senast ändrad:
Vet en av Sveriges största myndigheter där det också är krav på nuvarande chef som referens vid anställning.

Jag tycker det är lite märkligt att ha det på rutin. Däremot kan det ju vara så i en rekryteringsprocess att det blir helt nödvändigt att ha nuvarande chefs referens om det inte finns några vi andra motsvarande.

Den här bilden av att chefen skulle ljuga eller förvrida sanningen beroende på om man vill ha kvar medarbetaren eller inte begriper jag mig inte på alls. Vad är det för märkliga chefer som vill skapa ett sånt rykte om sig själva?
 
I många fall är det inte chefen som ser ens kompetens (mer än i andra hand eller i senare led), utan arbetsledare osv. som man arbetar betydligt närmare.
Verkligen! Tror jag pratat med min chef (som i och för sig också ska vara min arbetsledare) kanske 2-3 gånger den senaste 1.5 månaderna. Skulle lätt kunna vara frånvarande en vecka utan att hon märkte något 😅 vi arbetar så självständigt och tar konstant egna beslut. Rådfrågar bara henne när jag verkligen känner att mitt mandat inte räcker längre.
 
Beror nog på arbetsplats vad det finns för möjligheter till referens, har bara jobbat i en bransch senaste många åren och där har jag haft chef och kollegor, punkt ungefär, och inte så mycket andra alternativ på andra referenser på arbetsplatsen 😅

Föreningsengagemang hade jag dock inte tänkt på kan bidra med referens!

Med chef behöver det ju inte vara att man har det otalt med chefen utan bara att man kanske inte vill berätta om planer på arbetsplatsbyte av andra orsaker. Inte ovanligt (i min bransch iaf) att man ex hamnar långt ner i priolistan för fortbildning om det blir nys om att man kanske eventuellt har planer på att byta arbetsplats.


Det kan vara en teamledare, koordinator, driftsledare, schemaläggare, men även tex ordförande i en förening man är engagerad i hade varit en spännande referens. Är hen relativt nyexad kan ens handledare från ev VFU också vara ett alternativ. Någon har även angett sitt befäl eller gruppchef från värnplikten.

Kollegor ringar ofta in yrkeskicklighet, social kompetens, omtänksam, hur man är i gruppen osv. Men mer sällan hur man tacklar förändringar, närvaro, flexibel, punktlighet, kan ha ett helhetsperspektiv mm.

I en rekryteringsprocess finns det som mycket som kommer fram mellan raderna, vilket jag tror är lätt att glömma bort som sökande.
Är man i ditt exempel ovan med 10 + år på samma arbetsplats men det har skurit sig totalt i tillit med chefen (vilket inte är så ovanligt) så hade jag verkligen sett det som meriterande att på egen hand komma på en alternativ referens istället för att bara dissa arbetsgivaren som elak eller usel. Det tyder både på förmåga att tänka utanför boxen och förståelse för vad arbetsgivaren söker.
Just föreningsengagemang värderar jag ganska högt utöver den faktiska kompetensen då det säger en hel del om personen ifråga.

Detta gäller för min bransch och min arbetsplats ska jag väl tillägga. Säkert olika beroende på yrke och arbetsgivare.

I många fall är det inte chefen som ser ens kompetens (mer än i andra hand eller i senare led), utan arbetsledare osv. som man arbetar betydligt närmare.
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Hej! Här på Buke verkar det finnas kloka och hjälpsamma människor, postar nu min fråga efter att ha läst på forumet i flera veckor. Jag...
2 3
Svar
56
· Visningar
5 211
Senast: Mabuse
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
166
· Visningar
23 972
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
33 851
Senast: Snurrfian
·
Övr. Barn ”Hoppas” det är fler som känner igen sig. Som går och lägger sig på kvällen med dåligt samvete att man inte räcker till. För visst är...
2
Svar
27
· Visningar
5 727
Senast: Cocos
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Valp 2025
  • Avels fråga
  • Hur är processen

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp