Sv: Ramdiskussion och GÄRNA annat med...
Delvis KL
Nu ska man kanske inte fastna i det för jag tror alla som deltar i tråden och läser med intresse vet att man måste tänka utifrån varje häst.
Men som jag sagt nån gång innan, i nån diskussion, även de allra mest skickliga rider inte exakt likadant på alla sina hästar, utan även om målet är samma och den röda tråden samma så gör varje hästs personlighet och förutsättningar att man får tänka ut vad som kommer att fungera för just den hästen för att nå dit man vill just då med varje häst.
Det är ingen som helst motsättning i det till att ryttaren arbetar med sina egna brister och försöker få en bättre kroppskontroll, utifrån var man befinner sej.
Det är ju det som är intressant i tråden att det blir konkret och man generöst kan dela med av hur man tänker oavsett nivå och utan prestige och pekpinnar, för det upplever jag i tråden i alla fall.
Så det hoppas jag får fortsätta.
Jag menar tex så här:
att om jag uppnår att få bogarna mer lösgjorda och där de ska vara....hästen inte längre tar mer i högertygeln (vilket var problemet igår bla) så om jag får göra bla sk vikn mot väggen några gånger så samtidigt som det visar hästen vägen ang att vänta och arbeta rakare med bogarna så tvingas ju jag att rätta till mina hjälper för annars kan jag rida 200 gånger i något slags sk vikn och det blir ändå inte resultat utan hästen hänger kvar i högertygeln i alla fall. Så är det ju. Man slutar inte rida för att man väljer en övning som passar hästen.
Rörelserna ger inte heller automatiskt en skillnad utan det är ju också hur de utförs och där behöver man ev hjälp för att få det rätt. Men då blir rörelsen en väg till förbättring av helheten,
På en annan häst kanske en sån övning bromsar bort den sista energin
och passar inte alls. För att få den hästen rakare och få med bogarna får man göra ngt annat. Men syftet är samma.(Samma att börja som någon annan skrev, med mkt övergångar så fungerar det fokuserande på en häst, men kanske uppphetsande på en annan. )
Efter det att man genom såna övningar fått bättre koll (jag pratar om mej själv då) så är det lättare att gå vidare som vi gjorde och över till att variera steglängd, tempo och samling med häst som helst ska fortsätta vara rak, (och inte återigen börja sladda ut någon del..vilken kan kännas som en utopi ibland förstås,)
Genom att hästen då förhoppningsvis arbetar rakare så kan jag sitta i bättre balans och inverka bättre därfrån och med sätet försöka hålla det kvar, än att försöka "fånga" in en häst med sätet som springer undan och trycker ut en bog lägger sig på ena tygeln, sätter mej snett, osv med ganska stor kraft..
Övningarna blir en hjälp att få kontroll och "få tag" på det hela och jag tror nog att få ryttare i välrden om ens någon rider utan den typen av "hjälp".
Sen är det naturligtvis utifrån den nivå varje ryttare är på.
Om nån hänger med i DET svamlet
