Ramdiskussion och GÄRNA annat med...

[flashlight]

Sv: Ramdiskussion och GÄRNA annat med...

Nu är jag på mycket lägre nivå än de allra flesta här i tåden, men jag är med ändå om det är OK?

Ha ha du har sett min nivå nu så klart det är ok!

Jacko: Ja jag funderar en del på det där med vad som är vad, men jag tror hästar är rätt smarta och helt enkelt utnyttjar våra svagheter också för att jobba lite lindrigare och även för att inte släppa kollen som de gör om de helt går in i ramen. Vi har ju helt klart mer koll då över hur de rör sig o arbetar.

 

[jacko]

Sv: Ramdiskussion och GÄRNA annat med...

Ja, visst känner en häst av ryttarens svagheter på 2 sekunder, hittar öppna dörrar och testar att öppna de få stängda den hittar! De är ju rörelsebegåvade, även de värsta öken. Deras hjärnor har mer kapacitet åt rörelse, då de inte är upptagna av att planera projekt, passa dagistider eller fundera över vad man ska bjuda på för mat i helgen... (Nej, jag fattar att våra hjärnor är uppbyggda på olika sätt, jag försökte skämta...)

Jag tror det är skillnad på skickliga och skickliga ryttare också. "Gräddan av ryttare" tror jag inte hamnar snett ens på "riktigt" sneda hästar. Men hur många är de? Om man ska sticka ut hakan, kanske de bara är en handfull i Sverige?

 

[flashlight]

Sv: Ramdiskussion och GÄRNA annat med...

Ja, visst känner en häst av ryttarens svagheter på 2 sekunder, hittar öppna dörrar och testar att öppna de få stängda den hittar! De är ju rörelsebegåvade, även de värsta öken. Deras hjärnor har mer kapacitet åt rörelse, då de inte är upptagna av att planera projekt, passa dagistider eller fundera över vad man ska bjuda på för mat i helgen... (Nej, jag fattar att våra hjärnor är uppbyggda på olika sätt, jag försökte skämta...)

Jag tror det är skillnad på skickliga och skickliga ryttare också. "Gräddan av ryttare" tror jag inte hamnar snett ens på "riktigt" sneda hästar. Men hur många är de? Om man ska sticka ut hakan, kanske de bara är en handfull i Sverige?

Jo precis, dom är här och nu och inte störda av andra tankar, och de är "fysiska" varelser, tror du menade det också

Sticker ut hakan jag också då och håller med ang de riktigt skickliga Jag tror du har rätt.
Alla vi andra är på olika skalor av samma problem, gissar jag.

 

[ginnies]

Sv: Ramdiskussion och GÄRNA annat med...

Kikar in i smyg och tittar på Ingela H´s knapp. Hon är inte här.

Jag passar på.

En väldigt medioker ryttare undrar som inte har så stor erfarenhet av många hästar, de jag har nu är lite olika varandra.

En är pigg, nästan ibland het, samt spänd....den andra är lite tvärtom.

Deras ramar skiljer sig åt, alltså deras ickeramar, den pigga går alltid bara ur uppåt, den andra blir som en orm och går aldrig ur på det sättet som ovan, vad har ni för erfarenheter om detta?

Väldigt bra jobbat med din häst, f.ö. Flash.*Skyndar bort.*

 

[IngelaH]

Sv: Ramdiskussion och GÄRNA annat med...

*Haha* Jag ser dig, men du ser inte mig... *Mohahaha*

Lägger en semla i smyg under Ginnies kudde... Den blev över vid fikat...

*Skäller oftast värre än jag bits*

 

[cristobal]

Sv: Ramdiskussion och GÄRNA annat med...

Ni är för roliga!
KL Men menar ni verkligen att hästarna har en dold agenda? Eller ingå det i deras natur att hela tiden försöka 'smita' från jobbet? Trodde inte att de var så lika oss mänskor...

 

[flashlight]

Sv: Ramdiskussion och GÄRNA annat med...

Åh, men hej ginnies och välkommen tillbaka Nu får du stanna!


Ja, min bästa gren är nog att låta dom komma ur ramen som det känns Så jag har erfarenhet av båda sätten du beskriver med andra ord...Min förra valack var nog ormarnas mästare för han var så lat när det gällde dressyr och hade precis som det här stoet så lätt att slinka iväg som en hal ål. (Jag kan glatt erkänna det eftersom tränare har bekräftat när de suttit på dem att det verkligen är hästar som med lätthet ormat åt alla håll, så....) Hon går ju uppåt också förstås.......

Ang hur dom väljer att främst gå ur så säger ju även det att det inte enbart handlar om vad ryttaren gör, utan vad hästen föredrar att utnyttja också (Sen ska en skicklig ryttare naturligtvis förebygga alla sätt, men som sagt, vem av oss är så skickliga att hästen inte ens kommer till att försöka) Och har man inte kontroll över sej så blir det ju inte lätt, så det är väl det som skiljer oss, vissa har mer kontroll och andra mindre och en del låter som dom har full kontroll

Så det här är saker alla sitter med, i olika grad, och nej Fredrik, jag säger inte att det handlar mest om hästen utan oss själva OCH hästen i samspel.
Det är väl det som gör en sån här diskussion intressant för alla har bekymren.

Jag tycker att uppåt med nacken är svårast, inte för att jag kommer åt ormandet, men för att jag har mer erf av det trots allt..

Ang hur hästen får ryttaren att sitta där den vill, är det någon som inte tycker att hästar vill "placera" ryttare?

Jag skrittade o travade lite igår efter att hon haft ngt kortvarigt virus och vilat lite, och då är hon ju som barn som just blivit friska (alla som har/haft småbarn vet det nog....), all uppdämd energi ska ut NU
Då är det väldigt väldigt tydligt att hästen försöker "forma" mej istället för jag henne......Jag registrerar just nu för att komma underfund med hur jag ska ligga före och klara av att inte tilllåta det. Det är min nivå fn

 

[flashlight]

Sv: Ramdiskussion och GÄRNA annat med...

Ja jag tror inte dom har en "dold agenda" men dom är levande varelser med vilja och önskemål och saker dom föredrar och inte föredrar, dom är inte maskiner som man kan tro ibland när man läser en del inlägg, helt enkelt.

Stoet tex älskar att jobba, men det är helst hon som ska ange HUR, Hon står på parad när man man hänger fram sadeln, trampar, slutar t o m äta och glittrar med ögonen och när man går ut är det med långa ivriga kliv.
Men sen har hon egna tankar om vad det här ska innebära nu, står ett hinder framme tänker hon tex HOPPNING det behöver man inte vara hästspykolog för att inse.... Då motarbetar hon allt som inte är hoppning, om man nu överdriver det hela lite för att göra det tydligt..
När man galopptränar är hon en häxa så länge det inte är det tempo hon tycker är nedre gränsen för acceptabelt men så fort vi når hennes gräns som är ganska fort, då handlar det om en lyhörd häst som lyssnar på minsta lilla signal, jag rider nästan bara med rösten i stort sett, behöver knappt förhålla ens, mer än balansera upp lite i svängar osv. Så visst har hästar egen vilja, önskemål och de vet vad de vill....

Min gamla valack var som en öppen bok, och otroligt lat så länge det inte var lustfyllt i hans ögon, det kunde vara helt olika hästar i stort sett, beroende på om han var intresserad eller inte. Faktiskt helt sant.

I en hubertusjakt tex la han ner sin själ och var helt samspelt med sin ryttare, lyssnade på minsta signal, tog egna (kloka) initiativ, tänkte och engagerade sej. Ett dressyrpass kunde han hoppa högt ibland om man styrde mot en bom på marken tex, för han var inte ens så uppmärksam att han såg att den låg där innan den dök upp framför hovarna............ Dressyr var inte hans stora intresse nånsin. (Men placerade sej bra t o m LA trots det, på något sätt, de dagar han hade lust att engagera sej Ja, jag raljerar lite, men det var han i ett nötskal) I terräng som vi också provade en del var han en klippa Snabb, klok, välbalanserad, engagerad, modig.

Mitt gamla sto var som folk brukar skriva här att alla hästar är, alltid villig att vara till lags (Utom i perioder efter vila, då bockade hon och hade synpunkter)

OSv osv. Hästar är helt olika personligheter, och det är självklart att det påverkar det här med ramen och hur väl vi lyckas (eller inte) hålla dem där

Kanske är OT men ändå inte.....Man får ju ta med psyket också i beräkningen, tycker jag i alla falll

 

[flashlight]

Sv: Ramdiskussion och GÄRNA annat med...

Kanske ska förklara var jag anser att personligheten kommer in. Kanske ser vi olika på det

Att hästen snällt går in i ramen innebär inte bara arbete, det innebär även att den tillåter ryttaren att ha mer kontroll, den släpper på den egna kontrollen.
Det är DÄR jag tror att det skiljer, kanske inte att de direkt smiter från arbete, men de vill ha kvar kontrollen i mer eller mindre grad, de vill göra det lättare för sej, (naturligt) när de tycker att det behövs osv. Det handlar alltså mycket om kontrollbehov och hästens egen vilja.

Därför är de olika svåra, även för en duktigare ryttare, därför är det inte "bara att". Om man som jag gillar hästar med hjärna och vilja så gör man det utan tvekan svårare för sej, även om det också är så att NÄR en sån häst arbetar så är det underbart När den är mindre i läget att vilja annat utan man hittar samarbetet, så! Där är det klart att en skicklig ryttare som kan ligga före, vara mjuk men tydlig, vältajmad och precis i sin ridning och inte tappar sin position utan kan vänligt men bestämt stå på sej, den kommer mycket lättare dit.

Säg gärna emot

 

[axel]

Sv: Ramdiskussion och GÄRNA annat med...

Det är ju därför som det är så viktigt att få dem MED oss när man jobbar.
Att man inte utsätter dem för övningar som de med stor sannolikhet inte kommer att klara av.
Något som man utför med lätthet är roligt

Hästar drivs oxå av självsäkerhetsboostar.
Spändhet är ju en signal på osäkerhet.

Detta är en anledning till att jag brukar träna intensivt på nya svårare saker- för att komma över tröskeln snabbare. Att polletten trillar ner.

De flesta hästarna är inga arbetsnarkomaner, utan spar gärna på kraften o smiter ut där det går- som vi

 

[buffy_]

Sv: Ramdiskussion och GÄRNA annat med...

Hästar är helt olika personligheter, och det är självklart att det påverkar det här med ramen och hur väl vi lyckas (eller inte) hålla dem där

Håller helt med!!
Tycker att de ryttare som rider bäst är de som också bevarar
hästens personlighet och rider med ett positivt uttryck. Att hästen är med på noterna liksom och inte bara gör som den blir tillsagd. Då blir det mer samarbete än att ta eller få kontroll. Alltså visst kan nått behövas ta igenom men överlag, så som axel skrev att

Att man inte utsätter dem för övningar som de med stor sannolikhet inte kommer att klara av.

Positivt tänk!

Tycker det e jätterviktigt att man tränar på det hästen faktiskt är bra på också och inte letar felen hela tiden. Tror det där är nått Kyra har sagt men hursom, jag håller med

 

[DressyrMupp]

Sv: Ramdiskussion och GÄRNA annat med...

Det är ju därför som det är så viktigt att få dem MED oss när man jobbar.
Att man inte utsätter dem för övningar som de med stor sannolikhet inte kommer att klara av.
Något som man utför med lätthet är roligt

Hästar drivs oxå av självsäkerhetsboostar.
Spändhet är ju en signal på osäkerhet.

Nu är du inne på något jätteviktigt

Spinner vidare...

Jag är tämligen säker på att vi kan forma hästarnas samarbetsvilja och motor. Om jag som ryttare=hästens tränare alltid har samma rutiner för framridning=lösgörande arbete och ger uppgifter som den alltid kan lösa=klarar med tillhörande beröm så bygger vi på dens *självsäkerhetsbooster* Tack Axel...nytt uttryck för mig

Tror oxå att det har med hästens förutsättning till arbete rent kroppsligt.
Extriören, rörligheten bidrar förstås och vidare låsningar, träningsvärk och utrustning.
Detta är jö inget som syns och kanske ens märks ridmässigt så därför är det så viktigt att ha proffs runt en.
Tränare som ger oss verktyg att rida och kan sitta upp ibland och lösgöra till max, känna låsning och sätta ramen mm. Kiro, massörer, hovslagar och sadelmakare....listan kan bli lång och det är bara vi ägare som kan ge förutsättningarna-lättheten. Andvänder vi oss av proffsen regelbundet så finns förutsättningarna...sen att hitta dessa kompetenta i dessa yrkesgrupperna är en helt annan historia. (den tråkiga baksidan av hästeriet)

När det gäller spändhet och kunna lösgöra mentalt tror jag att det är ännu viktigare att hitta en speciell och unik övning för den individen vi rider.
Då gäller det att systematiskt gå igenom och jämnföra svaren-feedbacken hästen ger för att lyckas.
Med dessa hästar får jag en känsla att man oxå ska välja en plats för träningen där de är som tryggast att befästa på och sedan kunna överföra detta med samma rutiner på andra ställen.
Att alltid ge beröm som faktist oxå är individanpassat men för de allra flesta räcker det med röst och släppa allt=tyglar helt direkt när det stämmer.

Nu ska jag sluta rabbla telekatalog...ni får slå mig på tangentfingrarna om jag tröttar ut er...eller låta bli att läsa

 

[ginnies]

Sv: Ramdiskussion och GÄRNA annat med...

Att man inte utsätter dem för övningar som de med stor sannolikhet inte kommer att klara av.
Något som man utför med lätthet är roligt

Hästar drivs oxå av självsäkerhetsboostar.
Spändhet är ju en signal på osäkerhet.

Det var intressant, jag har gnidit mina grå när det gäller denna hästen och spändheten.

Innan du skrev detta hade jag kommit fram till i den hästens fall att det är en kombination av kanske ibland (oärlig) framåtbjudning, pigghet samt en självklar och extremt kaxig dominans i hagen som ger sig i uttryck att hon aldrig vilar, alltid är vaken och därför uppmärksam på ljud och annat och inte heller alltid, självklart, släpper det i ridningen.
Jag upplever inte hästen som osäker, men nu blir jag osäker...Förklara mera.

 

[ginnies]

Sv: Ramdiskussion och GÄRNA annat med...

Säg gärna emot

Nej, jag håller med.

Och tycker också att det är svårare med en häst som går ur ramen uppåt. Som ni som kommer ihåg har jag av flera duktiga tränare blivit tillsagd att min har extriöra oförutsättningar, svårt för(nej, jag kan inte förklara precist)att bli lång, låg, näsan fram, utöver det oren grundgalopp, hon försvarar sig säkert mot det arbete det innebär att göra detta.

Därför ser jag det långsiktigt, flera års grundarbete enbart för att komma till enkla grejor.

Återkommer.

 

[flashlight]

Sv: Ramdiskussion och GÄRNA annat med...

Det var intressant, jag har gnidit mina grå när det gäller denna hästen och spändheten.

Innan du skrev detta hade jag kommit fram till i den hästens fall att det är en kombination av kanske ibland (oärlig) framåtbjudning, pigghet samt en självklar och extremt kaxig dominans i hagen som ger sig i uttryck att hon aldrig vilar, alltid är vaken och därför uppmärksam på ljud och annat och inte heller alltid, självklart, släpper det i ridningen.
Jag upplever inte hästen som osäker, men nu blir jag osäker...Förklara mera.

Jag tror din är som pållan jag skriver om. Det är olika vad som orsakar spändhet. Viljan att ha kontroll men inte få ha det, kan i of s blir osäkerhet, när man vill ha koll. Inte få titta upp för alla ljud när det är det "normala" för ens personlighet, s a s. Då kan DET bli en stress. Ju mer överflödsenergi ju ytligare ligger "nerverna". Varma dagar, efter mycket bus i en hage med bra underlag finns inte spändheten. "Arbetsuppgifterna" är samma.

Att vilja en sak, (som är den hästens natur), hålla koll, men ha en störande ryttare som säger något annat, DET orsakar spändhet på såna hästar.. (Jag tror det är som när vi själva lyssnar efter något, är lite vaksamma koncentrerar oss och VILL få göra det ifred, och störs av pladder från någon människa som inte kan hålla tyst tex.....vi blir irriterade och spända)

När de här kommer till ro och släpper sin vaksamhet släpper också spändheten. (Har just haft ett sånt träningspass Det började med tömkörning och explosioner på töm, för varje litet ljud. Men blev avspändhet.lösgjordhet och förnöjda frustanden med bra hjälp)

Här tycker jag det gäller att anpassa och avväga arbetet så det leder till att hästen blir intresserad, fokuserad, släpper kontrollen, blir helt fokuserad på ryttaren. Det är skitsvårt

Den här är alltså inte osäker i betydelsen inte förstår, det var däremot mitt förra sto mer i så fall. Det är såna hästar som vill göra rätt och blir stressade när dom inte fattar vad som förväntas, höga krav, pressad häst, som blir spänd. MEn det är annorllunda, De är likadana oavsett yttre "omständigheter". De är alltid lite mer osäkra och ängsligare att inte göra rätt. Oavsett väderlek, vila och annat. Man känner när det blir lite kortslutning, nu var det för knepigt....

Spändhet kan komma av olika orsaker, för olika hästar.

 

[DressyrMupp]

Sv: Ramdiskussion och GÄRNA annat med...

Ett tillägg till mitt senaste inlägg...jag är utb trafikskolelärare och där arbetas det mycket med *delmål* som jag tycker är andvändbart i många sitvationer.
Man kan inte öva motorvägskörning utan grunder...man kan inte heller låta eleven misslyckas i de övningar som ska leda till mototvägskörningen heller då körningen blir utan kunskap,pondus och självsäkerhet som man måste ha i trafiken (speciellt i sthlm..annars kommer man inte fram, djungelnslag gäller här )
Andvänder då *delmål* som eleven ska lyckas med som jag tycker att man lätt kan omställa till att utbilda och ö.h.t all träning av djur.

Får man va me´?

Ja Axel...hur blir det ?

CM Sätter en ram, och håller den. Han gör underverk. Men han har också lärt sig hundens sanna natur och jobbar utifrån det. Tyvärr har jag sett vissa metoder som ej är ok för mig men det kanske är så att när du pressas medialt så går man vidare i ytterligheter. (En parentes)

Måste spinna vidare på din parantes...
CM arbetar med de *s.k problemhundar* som ägarna har skapat iom avsaknad av ram och i hans arbete handlar det mest om att skapa de rätta förutsättningarna för ägarna att hanskas med hundarna med den djurkultur=koppelsamhälle de har.
Hundarna har oftast utvecklat *hundens sanna natur* som du uttycker det och därför måste man snabbt bryta ett oönskat beteende och sen ge ägarna verktygen att hanskas med hunden.

Jag håller med han andvänder diskutabla metoder men jag tycker hans sätt att prata om energier, balans och kroppsspråk är fantastiskt.
Att hunden skall vara i ett lugnt och balanserat tillstånd jämte sitvationen ger ägarna det rätta verktyget att hålla en ram utan våld.

Kommer osökt in på dominans...dominans för mig är när man totalt kväver, knäcker individen man arbetar med.
Tjafset att hästen alltid måste gå helt bakom när man leder är en sån dominanshandling.
Att alltid vara konsikvent, hålla ramen med en individ som inte kräver det är en annan.
I min värld måste man ge individen ett utrymme som föder lekfullhet, nyfikenhet, samarbetsvilja och naturligtvis en tillit till mig som ledare.
När det väl gäller söker min pålle min rygg som trygghet och min hund lyder min minsta vink när sitvationen kräver och jag visar att det är allvar.

Jag har själv en häst som lärt mig massor om just leda/bli ledd, han och jag har 50/50 och alla NH fanatiker skriker av förfasan. Men, för hans välmående och för den fantastiskt starka individ han är, så måste jag "bjuda" på det.

Ett ex: Igår, sitsträning med ny elev, han vägrade trava, hon var inte balanserad nog. Jag skulle kunna slått ihjäl skrället (Skämt) - han skulle inte tagit ett travsteg ändå, HAN bestämde att det inte var dax för trav, där ger jag mig. Det finns inbakat i hans och min gemensamma ram, i vår relation, han har 50% av rösterna, då blir det bäst, för jag har insett att han på vissa punkter vet bäst. Det får jag ta, eller ha en farlig häst.

När det gäller den sista meningen här så blir jag lite osäker.
Visst handlar det om personlighet men när det väl gäller måste vi vara ledare.
Men vad händer tex om vi plötsligt måste förflytta oss i trav för att undkomma att bli överkörda av en snabbt körande bil...vad händer om individen ö.h.t vill ha 50% av bestämmande rätten i olika sitvationer där vi som ledare måste handla snabbt ?
Säkerhetsaspekten i alla sitvationer ska för mig vara det som är avgörande...då finns det ingen som helst utrymme.

 

[flashlight]

Sv: Ramdiskussion och GÄRNA annat med...

Kanske har missat något i ditt långa inlägg!

Men håller med om detta

Kommer osökt in på dominans...dominans för mig är när man totalt kväver, knäcker individen man arbetar med.
Tjafset att hästen alltid måste gå helt bakom när man leder är en sån dominanshandling.
Att alltid vara konsikvent, hålla ramen med en individ som inte kräver det är en annan.
I min värld måste man ge individen ett utrymme som föder lekfullhet, nyfikenhet, samarbetsvilja och naturligtvis en tillit till mig som ledare.

Ja, och det gäller inte minst barn vad gäller relation om vi ska dra det vidare.
Men man får inte glömma att för att kunna ha det så måste "grundramen" vara klar och tydlig. Det är där bristerna ofta finns.


KL
Ang det jag själv skrev om att få en alert häst att fokusera och inte vara splittrad mellan att lyssna på ryttaren och det som händer omkring....

Det slog mej att hingstar och valacker är lättare där - om man generaliserar....
Dom har oftare sämre simultanförmåga än ston oftare, inte alltid, dock.

Min erfarenhet av hingstar är att dom oftare saknar simultanförmågan, har svårt att göra två saker samtidigt. därför när man får dem att fokusera gör dem det, tills man ger dem "ledigt" DÅ kommer de ihåg vad dom tänkte på innan.
Vet inte om det bara är jag som tycker, Inte för att jag har ridit så många hingstar men ett par har knappt kunnat gå och äta morot samtidigt vilket har varit en fördel på vissa sätt......koncentrationsmässigt, tex.

Ston kan göra flera saker samtidigt, gå, tugga morot, hota hingsten man just passerar, samt snäsa hunden som kom för nära, bara som exempel från idag....Det kan inte en hingst.

 

[DressyrMupp]

Sv: Ramdiskussion och GÄRNA annat med...

Ston kan göra flera saker samtidigt, gå, tugga morot, hota hingsten man just passerar, samt snäsa hunden som kom för nära, bara som exempel från idag....Det kan inte en hingst.

Då kommer man jö osökt in på likheterna mellan arterna
Sen att jag måste fokusera till 100 på en sak åt gången är en helt annan sak

 

[flashlight]

Sv: Ramdiskussion och GÄRNA annat med...

När det gäller den sista meningen här så blir jag lite osäker.
Visst handlar det om personlighet men när det väl gäller måste vi vara ledare.
Men vad händer tex om vi plötsligt måste förflytta oss i trav för att undkomma att bli överkörda av en snabbt körande bil...vad händer om individen ö.h.t vill ha 50% av bestämmande rätten i olika sitvationer där vi som ledare måste handla snabbt ?
Säkerhetsaspekten i alla sitvationer ska för mig vara det som är avgörande...då finns det ingen som helst utrymme.

Jag har haft en sån och förstår vad CL menar, är jag rätt säker på.

Såna hästar har förmågan att bedöma rätt och man måste ibland (som det hon beskrev) låta dem avgöra, för de har rätt. En sån häst väljer nästan alltid rätt i en krissituation, det är det som är det unika, i såna lägen samarbetar de, tappar aldrig huvudet, det handlar inte om att de inte skulle lyda när det gäller, för det gör de. I en sån situation är de helskärpta och vet på något sätt allltid när det är allvar. Kan inte förklara det. Jag har haft en sån i 18 år och det låter helflummigt, det inser jag, men jag lärde mej otroligt av den hästen vad det innebär med en sån relation och en sån otroligt klok häst.

 

[flashlight]

Sv: Ramdiskussion och GÄRNA annat med...

Då kommer man jö osökt in på likheterna mellan arterna

Eller hur Testosteronets inverkan, kanske