Gah så frustrerad! Jussi var med kanonfint på uppvärmning men sen så fort vi går över banden så är han som förbytt. Tittig, skällig helt ofokuserad. Andra halvan gick kanonfint, men blev disk eftersom jag råkade peta till honom. Fattar inte varför det blir så här på tävling, vi har varit runt och tränat i andra miljöer, jag var inte så farligt nervös vad jag kände iaf men på ngt sätt måste det ligga hos mig. Ska vi harva runt i nybörjarklass för evigt?! Jag vet ju att jag har en kanonhund men det är så svårt att få det att klaffa på just tävling. Skita i allt och börja knyppla istället??
Ungefär så var det för mig med min förra hund. Hon "dog" när vi klev över banden, tappade fokus, blev loj, bara lunkade på. Under träningspassen och uppvärmningen gick hon dock som en dröm, alltid.
Jag upptäckte ganska snabbt vad jag hade gjort för fel, jag hade tränat helt galet. Det hade blivit träning med täta belöningar och tydliga kommandon, korta pass hela tiden. Sedan kom vi till tävling och då plötsligt försvann alla belöningar och jag tappade själv fokus när jag såg hur påverkad min tik blev, hon förstod så väl att i samma sekund som vi kom in på tävlingsbanan så skulle det bli tråkigt.
Lösningen var helt enkelt att träna mer tävlingslikt. Längre stunder utan belöning, sedan superbelöning, samma superbelöning när vi sedan tävlade igen osv. Bättre planering av träningen helt enkelt.
På något vis lyckades hon få 57p på första tävlingen, men det var helt utan glädje från hennes sida. 1½ månad senare så tävlade vi igen, då med 77p och betydligt gladare hund. Ytterligare någon vecka senare så tävlade vi igen, då dansade hon fram och kändes helt underbar. Efteråt kom folk fram och öste beröm över oss, just för att hon sett så pigg, glad och samarbetsvillig ut. Tyvärr så klantade jag mig då så att vi fick 10p avdrag för fel moment, så vi fick bara 65p. Men ja, det visade sig tydligt att det gick att vända trenden från att sluta fungera så fort vi klev in på banan till att faktiskt gilla tävlingarna.