Sv: Rädda/rehabilitera hästar verksamhet
Tanken är god men dina inlägg är naiva.
Vad har ni för foderhantering ex, där fodret nu ruttnar?
Om du har hållt på med travare och aldrig sett baksidan av faktiskt "dessa avdankade travare" som faktiskt finns, ja då har du inte sett tillräckligt enligt mig, alla är långt ifrån friska.
1. Till o börja med är det så att vi lägger in balarna på höskullen. De balarna vi tar är alltid de yttersta. När året är över, står fortfarande högar av balar längst in som inte blev förbrukade innan vi tog in det nya höet och eftersom vi vägrar ge ofräscht hö som stått kanske ett halvår år till våra hästar, blir vi ibland tvungna att kasta det. Då ligger det och ruttnar sen tills vi tar ut vår gödselstack och sprider på åkrarna. Vi ahr även ett överskott av havre som vi blir tvungna att elda för att bli av med det, men sen ligger en hel del kvar när året är över och nästa skörd kommer. Den havren får vi också då slänga bort.
2. Naiva - ja kanske men hur skulle världen se ut om alla tänkte bara på pengar? Seriöst, för många tycker pengar är livet - jag gör det inte, jag ger gladeligen upp mitt liv för att kunan arbeta in pengar bara att kunna hjälpa dessa hästar. Naivt? Ja, men det har jag all rätt att vara och hoppas kunna vara en inspiration för mina barn den dagen jag hoppas de tar över. Vi har så vi kan hålla en eller två hästar till med mat (läs ovan) varför slänga bort när nu den nyttan kan gå till en annan häst istället? Varför slakta när jag och familjen har både kunskapen, platsen då och viljan att hjälpa? Ok, så om hästen är i smärta och inte kan leva ett normalt liv ska vi iaf se till att den får somna in i en varm famn med en helt NORMAL avlivning. Men detta är endast om hästen inte kan få vara häst för att den är för skadad och inte går att bli bättre. Ett hästliv är guld värt, men ur hästens ögon... att lida varje dag och inte kunna vara häst, då mår den bättre i hsäthimmelen men får somna in i en trygg famn och inte den stressen slakt medför av transport och sen hanteringen på slakteriet.
3. Jag har arbetat med varmblod hela livet, vännen. Jag har sett hur travtränare behandlar hästarna, jag har sett blodiga hästhuvuden, jag har sett kala fläckar av ärr efter piskor och slag med grimskaft, jag har sett skräcken i en hästs ögon. Jag vet att travarnas ben kan stryka med i travvärlden och jag vet att alla hästar kan få skador. Men att då slakta dem bara för att de inte springer in tillräckligt med pengar längre... när de kan få en chans att kanske få stanna som sällskapshäst hos en kärleksfull familj eller hos ngn som bara vill ha en bästa vän... helt sjukt att man inte ger dem en riktig chans. Och ang. "problem" hästar så har vi all tid i världen att rehabilitera dem så de kan bli någons bästa vän. Men de hästar (åter igen) som har skador som förhindrar dem att få vara häst och leva livet som en häst ska få göra och det inte finns något veterinären kan göra, ska då få somna in i en varm famn. Tänk vilken skillnad mot slakt.
4. Pris? Vi talar om 1000-5000 max som symbloisk summa, ev. ge bort hästen. För mig, för oss är inte tanken att tjäna pengar (det har vi jobb till
) utan att ge en häst en andra chans. Inget annat. Sen får ni andra tänka på pengar bäst ni vill. Vissa har ett hjärta och vill dela det.