Rädd för min valp

[Lillise]

Typ att hon backar o sedan biter igen, menar du så med "återkommer"?

Rekommenderar en instruktör, förstår att det är tufft! Haft två sådana där själv som sagt, de är skitjobbiga. En del kan man påverka själv men en del är också tid och mognad.

Hon backar knappa halvmetern och sedan kommer hon tillbaka för mera av det jag precis bannade henne för. Samma händelseförlopp när jag får henne att backa genom att gå emot henne. Vi kommer inte ur låsningen.

Tar jag några korvbitar och lägger snabbt spår så glömmer hon allt annat och spårar glatt upp korven. Problemet är att det ju händer så ofta, att jag inte alltid har godis och korvar till hands och att jag ibland undrar om hon på det här viset ber om korv...

Jag är tacksam för alla tips och råd. Jag kan inte sånt här beteende och för mig varierar det från dag till dag, att jag känner mig stark och kompetent till att jag för allas skull snarast behöver omplacera henne.

 

[Lillise]

Vill också passa på att rekommendera boken "bra relation" med Kenth Svartberg om du inte hunnit läsa den.

Tack. Den ska jag kolla upp.

 

[Sel]

Om någon annan finns i närheten och hon får upp ett sådant där il, kan ni ha koppel på och de helt enkelt leder bort henne från situationen/dig? Gå undan och ha tråkigt.

 

[Sel]

Sedan är det faktiskt inte alls fel om du vill kontakta instruktören i valpkursen redan nu. Skicka iväg ett mail och tala om att ni har det kämpigt så har hen kanske tips eller kan erbjuda ett par träffar one on one innan kursen.

 

[Amaranthe]

Hon backar knappa halvmetern och sedan kommer hon tillbaka för mera av det jag precis bannade henne för. Samma händelseförlopp när jag får henne att backa genom att gå emot henne. Vi kommer inte ur låsningen.

Tar jag några korvbitar och lägger snabbt spår så glömmer hon allt annat och spårar glatt upp korven. Problemet är att det ju händer så ofta, att jag inte alltid har godis och korvar till hands och att jag ibland undrar om hon på det här viset ber om korv...

Jag är tacksam för alla tips och råd. Jag kan inte sånt här beteende och för mig varierar det från dag till dag, att jag känner mig stark och kompetent till att jag för allas skull snarast behöver omplacera henne.

Vad händer om du håller i halsbandet (uppe på nacken, så hon inte kommer åt att bita). Varje gång hon blir stilla så släpper du, erbjuder något bra. Börjar hon bita igen startar du om med det tråkiga, håll i halsbandet så hon inte når att hugga i något osv? Med passiv så menar jag att det räcker att hunden slutar försöka bitas, så blir det kul igen. Blir hon stilla kan du variera mellan klappar/kamplek med leksak/lösspring/leta efter något kul tillsammans etc.

 

[Lillise]

Om någon annan finns i närheten och hon får upp ett sådant där il, kan ni ha koppel på och de helt enkelt leder bort henne från situationen/dig? Gå undan och ha tråkigt.

Koppel har fram tills idag verkat väldigt moralhöjande och det har gett lugn, till oss alla. Min man har gått in och försökt att på bästa vis "försvara" mig, det har fungerat riktigt dåligt, men med koppel så kanske. Du menar ta med henne till annat rum och där sitta ned och göra inget, ungefär?

 

[Sel]

Koppel har fram tills idag verkat väldigt moralhöjande och det har gett lugn, till oss alla. Min man har gått in och försökt att på bästa vis "försvara" mig, det har fungerat riktigt dåligt, men med koppel så kanske. Du menar ta med henne till annat rum och där sitta ned och göra inget, ungefär?

Precis! Gå undan, belöna lugn och sedan gå tillbaka. Det är kanske värt ett försök och kan om inte annat ge er en känsla av lite mer kontroll?

 

[Hellhound]

Jag undrar fortfarande vad som händer om du blir riktigt jäkla arg precis när valpen hugger som värst. Avledning i all ära som sagt, men man har rätt att freda både sin egen kropp och sina barn mot en hund tycker jag. Det är inte många valpar som glatt fortsätter hänga i en person som ändrar kroppsspråk, blir arg på rösten/går emot hunden snarare än att gå därifrån.

Det kanske funkar på individer som är någorlunda veka, vilket inte verkar vara fallet med TS valp. Jag testade verkligen allt med min när han var liten, inklusive att bli heligt förbannad. Den respons jag fick på det var att han blev ännu mer intensiv i bitandet, för mina känsloyttringar ledde till att han försökte avväpna genom att leka. Och är det en ung hund som redan gillar att använda munnen så blir det ju som det blir med de lekinviterna. Aj som fan.

Jag förstår att det ligger nära till hands att föreslå att man sätter hårt mot hårt med tuffare hundar, men min erfarenhet är att det lika gärna kan bli så att relationen får sig en törn och hunden blir än mer benägen att vara stökig och strunta i att man bönar, ber eller hotar för att få den att sluta.

@Lillise Om det funkar att avleda med godis så fortsätt med det. Koppel på är bra så att ni fysiskt kan leda bort henne från situationer hon inte klarar att hantera, kombinera gärna med passivitetsträning i samma veva. Det är lätt att hamna i "nej, sluta" men glömma bort att visa vad man vill att hunden ska göra istället för det som är dåligt. Jag provade att uppmuntra i stort sett alla lugnare beteenden och jag tycker att det har gjort stor skillnad.

Mest av allt så är det nog tid och mognad som behövs. Jag lider med dig, har tappat räkningen på gångerna jag tänkt att jag inte reder ut den här hunden och funderat på omplacering. Men det går åt rätt håll även med honom, sakta men säkert. Håll ut.

 

[hastflicka]

<snip>
Tar jag några korvbitar och lägger snabbt spår så glömmer hon allt annat och spårar glatt upp korven. Problemet är att det ju händer så ofta, att jag inte alltid har godis och korvar till hands och att jag ibland undrar om hon på det här viset ber om korv...
<snip>

Du behover ha sma, sma godisbitar overallt. verkligen overallt. I alla fickor, pa koksbanken, i hallen overallt dar du ar sa att du aldrig blir utan. En annan bra grej ar att ha dragkamps leksaker for henne's storlek utspridda precis overallt sa du snabbt kan ta en och lata henne bita i den i stallet for i dig.

Om det hander sa ofta kanske hon blir overtrott? Som en liten 2 arig mannisko baby, precis som med babyn kan det losa sig om du haller ett oga pa hur lange hon ar vaken och helt enkelt satter henne i en kompost hage, eller satter undan henne nar hon borjar bli hopplos, sa hon kan ga undan och sova.

Min Rottis skrapar pa sovrumsdorren nar hon ar trott och vill sova ordentligt en stund, Mallen vandrar fram och tillbaka framfor dorren och ger ett skall men ett par minuters mellanrum tills jag kommer och oppnar. Vissa hundar vill helt enkelt ha lugn och ro nar de ar trotta.

 

[Lingon]

Hon backar knappa halvmetern och sedan kommer hon tillbaka för mera av det jag precis bannade henne för. Samma händelseförlopp när jag får henne att backa genom att gå emot henne. Vi kommer inte ur låsningen.

Tar jag några korvbitar och lägger snabbt spår så glömmer hon allt annat och spårar glatt upp korven. Problemet är att det ju händer så ofta, att jag inte alltid har godis och korvar till hands och att jag ibland undrar om hon på det här viset ber om korv...

Jag är tacksam för alla tips och råd. Jag kan inte sånt här beteende och för mig varierar det från dag till dag, att jag känner mig stark och kompetent till att jag för allas skull snarast behöver omplacera henne.

Du ger henne väl inte godis i samband med att hon biter??!

Om hon håller på att bita så sätt henne hellre bakom galler tills hon lugnat ner sig och sen när hon lugnat ner sig då kan du gå ut och spåra med henne och belöna med godis.

 

[Amaranthe]

Det kanske funkar på individer som är någorlunda veka, vilket inte verkar vara fallet med TS valp. Jag testade verkligen allt med min när han var liten, inklusive att bli heligt förbannad. Den respons jag fick på det var att han blev ännu mer intensiv i bitandet, för mina känsloyttringar ledde till att han försökte avväpna genom att leka. Och är det en ung hund som redan gillar att använda munnen så blir det ju som det blir med de lekinviterna. Aj som fan.

Jag upplever att det väldigt ovanligt med så "hårda" (antar att du menar det som motsats till vek?) hundar att de inte alls reagerar om man blir skitarg nån gång (men absolut inte rör hunden, det blir nästan alltid dåligt enl min erfarenhet). Det räcker att den vrider ett öra eller tittar förvånat, så har man en halv sekund på sig där att belöna upp rätt beteende som tusan. Det handlar inte alls om att öka upp och sätta "hårt mot hårt", då har jag uttryckt mig riktigt illa. Det handlar för mig mer om att bryta en kaos-situation. Till och med våra tyskterriers reagerar på det, och det är då rakt inga mjuka valhundar.

 

[Amaranthe]

Jag upplever att det väldigt ovanligt med så "hårda" (antar att du menar det som motsats till vek?) hundar att de inte alls reagerar om man blir skitarg nån gång (men absolut inte rör hunden, det blir nästan alltid dåligt enl min erfarenhet). Det räcker att den vrider ett öra eller tittar förvånat, så har man en halv sekund på sig där att belöna upp rätt beteende som tusan. Det handlar inte alls om att öka upp och sätta "hårt mot hårt", då har jag uttryckt mig riktigt illa. Det handlar för mig mer om att bryta en kaos-situation. Till och med våra tyskterriers reagerar på det, och det är då rakt inga mjuka valhundar.

Tillägg: sen kanske det inte funkar för en själv, och då finns det andra alternativ. Som med allt annat krävs ju timing etc och att man själv trivs.

 

[Vassi]

Min aussie var nog liknande i den åldern, han bet definitivt så det blev blodvite, byxben revs sönder och att attackera skorna medan jag gick var populärt.
Det blir bättre! Jag tolkade mycket av hans attack-mode som överslag vid trötthet, och i de fallen åkte han in i en större kompostgaller-hage. Vi lärde in det från dag ett (hade en äldre som också behövde fredas), och oftast somnade han direkt där. Att fysiskt avgränsa gjorde att han kunde varva ner och dessutom att vi inte behövde gå in i konflikt. Så, absolut att ge hunden utlopp för energin med kamplek (min fick inte ha boll pga blev manisk), lydnad och spår, men också tydliga ramar kring vila.
Han kunde inte somna om vi gosade och det har suttit i länge, han har kunnat komma och gosa men när han ska sova flyttar han sig och vill inte bli rörd. Det börjar ändras lite nu när han närmar sig tre dock. Bild på det sällsynta med sovande hund och samtidigt kroppskontakt.

 

[Milosari]

Du ger henne väl inte godis i samband med att hon biter??!

Om hon håller på att bita så sätt henne hellre bakom galler tills hon lugnat ner sig och sen när hon lugnat ner sig då kan du gå ut och spåra med henne och belöna med godis.

Man kan INTE förstärka dumhetsbitande genom att ge godis. Så jag skulle säga att det är en god avledningsmanöver för att snabbt ta sig ur en kris. Min enda invändning hade varit att det blev för mycket godis om det är enda metoden som används.

 

[Lillise]

Precis! Gå undan, belöna lugn och sedan gå tillbaka. Det är kanske värt ett försök och kan om inte annat ge er en känsla av lite mer kontroll?

Tack. Det är nog känslan av kontroll och tillförsikt jag behöver.

Vi startade dagen med att gå ut, träna trix i korta intervaller och däremellan placerade jag henne på en filt för beröm och nedvarvning. Det fungerade utmärkt! Därefter tog vi skogspromenad och hon rusade vilt men höll ett öga på mig och kom till mig spontant och vid inkallning. Ett par gånger tog hon tag i mitt ben och gav ett rejält hårt hugg. Istället för att (bara) nonchalera med kroppen kopplade jag bort henne totalt och tittade efter fåglar högt upp i luften och funderade på deltagare i kvällens mello. Hon släppte snabbt, fick en godis kastad på marken och rusade vidare.

Det kommer gå upp och ned, men alla era fina svar och vilja att hjälpa har gett mig nycklar för att hitta rätt med just henne. Jag är SÅ jädra tacksam.

 

[Lillise]

Min aussie var nog liknande i den åldern, han bet definitivt så det blev blodvite, byxben revs sönder och att attackera skorna medan jag gick var populärt.
Det blir bättre! Jag tolkade mycket av hans attack-mode som överslag vid trötthet, och i de fallen åkte han in i en större kompostgaller-hage. Vi lärde in det från dag ett (hade en äldre som också behövde fredas), och oftast somnade han direkt där. Att fysiskt avgränsa gjorde att han kunde varva ner och dessutom att vi inte behövde gå in i konflikt. Så, absolut att ge hunden utlopp för energin med kamplek (min fick inte ha boll pga blev manisk), lydnad och spår, men också tydliga ramar kring vila.
Han kunde inte somna om vi gosade och det har suttit i länge, han har kunnat komma och gosa men när han ska sova flyttar han sig och vill inte bli rörd. Det börjar ändras lite nu när han närmar sig tre dock. Bild på det sällsynta med sovande hund och samtidigt kroppskontakt.
Visa bifogad fil 140243

Så vacker! Hur gulliga de än må vara som valpar är de allra finast som vuxna.

Min är lik din. Jag har försökt gosa henne till sömns med strykningar och röst. Snabbt hugger hon som en kobra.

Kompostgallret hoppar hon över. Det fungerar bra om jag sitter precis utanför men det tar tid som inte alltid finns. Det funkar allra bäst när jag är ensam hemma och går in i hemmakontoret, där är det dödstrist och hon somnar i samma stund jag sätter mig ned.

 

[Lillise]

Du ger henne väl inte godis i samband med att hon biter??!

Om hon håller på att bita så sätt henne hellre bakom galler tills hon lugnat ner sig och sen när hon lugnat ner sig då kan du gå ut och spåra med henne och belöna med godis.

Inte på det vis som jag ger godis vid beröm och belöning, mera strö godis för vinden och få henne att släppa taget och rikta uppmärksamheten mot doftspåret.

 

[Lillise]

Man kan INTE förstärka dumhetsbitande genom att ge godis. Så jag skulle säga att det är en god avledningsmanöver för att snabbt ta sig ur en kris. Min enda invändning hade varit att det blev för mycket godis om det är enda metoden som används.

Ja, det blir för mycket godis. Hon är ändå år det mera magra hållet och jag försöker balansera det, men jag ska fortsätta att testa med annat. Leksak, tuggis, boll i det här läget ger samma effekt som ett hårt nej. Eller så gör jag på fel sätt.

 

[Wingates]

Ja, det blir för mycket godis. Hon är ändå år det mera magra hållet och jag försöker balansera det, men jag ska fortsätta att testa med annat. Leksak, tuggis, boll i det här läget ger samma effekt som ett hårt nej. Eller så gör jag på fel sätt.

Du kan ju använda hennes mat med om hon gillar det? Så blir det inte bara godis tänker jag.

 

[Tonto]

Så vacker! Hur gulliga de än må vara som valpar är de allra finast som vuxna.

Min är lik din. Jag har försökt gosa henne till sömns med strykningar och röst. Snabbt hugger hon som en kobra.

Kompostgallret hoppar hon över. Det fungerar bra om jag sitter precis utanför men det tar tid som inte alltid finns. Det funkar allra bäst när jag är ensam hemma och går in i hemmakontoret, där är det dödstrist och hon somnar i samma stund jag sätter mig ned.

Tror jag skrev tidigare i tråden, men försök stå ut, det blir nog en snäll hund av henne med!

Min unghund (bc) som snart är 11 månader var också vidrig med huggandet och bitandet. Gick inte att gosa eller mysa och han högg allt. Det började lugna sig när han tappade valptänderna, bitandet blev mindre hårt och lite lugnare. Tror att det var vid runt 8-9 månader som han kunde slappna av och vara med oss utan att hela tiden vilja bitas. Han fick sitta i sin hage när han inte kunde sköta sig. Nu är han supergosig och bits ingenting längre, kommer gärna nära och bjuder in till gos och mys.

När det gäller godis så var att slicka på mjukost-tub det som lugnande honom bäst i träning.