Psykisk (o)hälsa

Midsommarblomster

Trådstartare
Har vi mer psykisk ohälsa i samhället idag, eller har den bara blivit synlig och behandlas? (utgår från västvärlden)

Vad tror ni är förutsättningarna för en psykiskt välmående befolkning, på ett generellt plan?

Väljer att inte skriva så mycket mer än så, är nyfiken på att höra era fria tankar kring det :)
 
Jag tror att det är blandning av att det syns mer och finns mer.

Framgångsrecept för mindre psykisk ohälsa vore att lyssna på dem "på golvet" på arbetsplatser t ex och inte bara se till vad som ser bra ut på papperet.
Liten uppskattning, liten möjlighet att själv påverka sin situation, för lite återhämtning = så bakar man en psykisk ohälsa-kaka.
 
Vad jag förstått så har vi mer psykisk ohälsa generellt än förut. Även om den syns mer och behandlas mer nu än förr. Det har krympit ner i åldrarna också en hel del.
 
Har vi mer psykisk ohälsa i samhället idag, eller har den bara blivit synlig och behandlas? (utgår från västvärlden)

Vad tror ni är förutsättningarna för en psykiskt välmående befolkning, på ett generellt plan?

Väljer att inte skriva så mycket mer än så, är nyfiken på att höra era fria tankar kring det :)

Det är väl fastslaget att iaf unga mår sämre nu än för säg 20 år sedan.
 
Det är nog att vi både mår sämre, och att vi är mer öppna med det. Tror det skulle behövas rätt rejäla förändringar av samhället för att vi ska må sämre, men exakt hur det ska gå till har jag ingen aning om
 
Jag jobbade en del med kyrkböcker ett tag, hyfsat vanliga dödsorsaker va

Alkoholförgiftning
Melankoli
Moderspassion
Självmord
Hysteri

Det är möjligt att vi mår sämre på vissa sätt men jag tror många har en tanke om att vissa psykiska sjukdomar va i princip icke existerande förr och i själva verket va det mest att dom kallades något annat, det va iaf något jag tog till mig när jag jobbade med det.

Just alkoholförgiftning va mycket vanligare än jag hade föreställt mig och man kan ju anta att det ändå ligger något dåligt mående i grunden om man dricker sig till döds
 
Har vi mer psykisk ohälsa i samhället idag, eller har den bara blivit synlig och behandlas? (utgår från västvärlden)

Vad tror ni är förutsättningarna för en psykiskt välmående befolkning, på ett generellt plan?

Väljer att inte skriva så mycket mer än så, är nyfiken på att höra era fria tankar kring det :)
Jag är ju långt ifrån proffs på ämnet så du kan nog jämföra mitt svar med killgissningar.

Jag tror personligen att den psykiska ohälsan dels är mer "okej" att gå ut med idag vilket såklart gör att den syns mer. Jag tyckte att jag såg en skillnad redan under min skoltid och så himla gammal är jag ju inte. Dessutom tror jag att ohälsan har ändrat karaktär lite. Som nämnt ovan med kyrkböckerna har vi t.ex alkoholförgiftning. Kanske självmedicinerade man mer förr?

Jag tror att vi behöver bli bättre på att lugna ner vårt tempo lite. Minska det där ständigt uppkopplade livet vi lever och befinna oss mer här och nu. Det kanske skulle kunna minska åtminstone utbrändheten.
 
Har vi mer psykisk ohälsa i samhället idag, eller har den bara blivit synlig och behandlas? (utgår från västvärlden)

Vad tror ni är förutsättningarna för en psykiskt välmående befolkning, på ett generellt plan?

Väljer att inte skriva så mycket mer än så, är nyfiken på att höra era fria tankar kring det :)
Tidningarna hävdar ju ofta, ngn gång var tredje/fjärde år att psykisk ohälsa ökar bland unga. Ingen aning om det minskar däremellan eller är konstant på ökande.

Men om den ökar bland unga så borde det ju i viss mån finnas kvar i äldre befolkningen också?

(Jag brukar ju då, såklart, tänka mig att skolan är lite mer av ett trassel o stress numera, jmf 80-tal. men jag kanske tänker fel.)

Eller så har det bara blivit mer accepterat att söka hjälp, vilket ju i så fall är positivt.
 
Jag jobbade en del med kyrkböcker ett tag, hyfsat vanliga dödsorsaker va

Alkoholförgiftning
Melankoli
Moderspassion
Självmord
Hysteri

Det är möjligt att vi mår sämre på vissa sätt men jag tror många har en tanke om att vissa psykiska sjukdomar va i princip icke existerande förr och i själva verket va det mest att dom kallades något annat, det va iaf något jag tog till mig när jag jobbade med det.

Just alkoholförgiftning va mycket vanligare än jag hade föreställt mig och man kan ju anta att det ändå ligger något dåligt mående i grunden om man dricker sig till döds

Jag tänker på tiden man tittade på avrättningar som underhållning. Blev man traumatiserad, på det sättet man hade blivit idag, men det var vad det var. Eller var det så normaliserat och vanligt att våra hjärnor helt enkelt tog emot informationen annorlunda. Jag vet inte.

Men visst måste det funnits mycket psykisk ohälsa i all fattigdom, maktlöshet, krig och död som mänskligheten har genomlevt.
 
Jag tänker på tiden man tittade på avrättningar som underhållning. Blev man traumatiserad, på det sättet man hade blivit idag, men det var vad det var. Eller var det så normaliserat och vanligt att våra hjärnor helt enkelt tog emot informationen annorlunda. Jag vet inte.

Men visst måste det funnits mycket psykisk ohälsa i all fattigdom, maktlöshet, krig och död som mänskligheten har genomlevt.

Jag vet inte med avrättningar men jag tror en sak som många nuförtiden verkar tro va normalt va att förlora sina barn. Alltså folk verkar tro att man liksom va van vid att barnen dog och gick vidare med livet, men så var det verkligen inte, tyvärr är det väl lite så att det finns få berättelser om fattiga människors liv men en hel del av rikas.

Om du va förmögen och kvinna fanns det ett visst mått av psykisk ohälsa som va ok i allmänhetens ögon, att va lite psykiskt "klen" va betydligt mer accepterat om du va kvinna än man, och så är det ju delvis även idag
 
Jag tänker på tiden man tittade på avrättningar som underhållning. Blev man traumatiserad, på det sättet man hade blivit idag, men det var vad det var. Eller var det så normaliserat och vanligt att våra hjärnor helt enkelt tog emot informationen annorlunda. Jag vet inte.

Men visst måste det funnits mycket psykisk ohälsa i all fattigdom, maktlöshet, krig och död som mänskligheten har genomlevt.
Jag har funderat över PTSD och att tex vara riddare eller soldat genom tiderna. Det måste ju ha varit massivt i alla fall. 1-världskriget hade ju sin shell chock som väl egentligen var PTSD?

Men jag misstänker att när det gäller avrättningar som underhållning så är det kanske inte alls speciellt traumatiserande? om det inte är en person man känner? Om det är ett konstant tryck av avrättningar i man upplever. Snarare än en plötslig chock av avrättningar? Dvs att ha upplevt Stockholms blodbad eller Franska revolutionen borde ju varit mer jobbigt än att sedan man var mini ha gått på en liten lördagsavrättning varje vecka?

Samtidigt är ju vårt samhälle tror jag betydligt mindre våldsamt än "förr" så avrättningar och dyl borde ju haft en förråande effekt? på behandling av barn och djur? Å andra sidan så avtog ju avrättningar av sig självt i de flesta Europeiska länder, det var väl i de flesta knappt någon som avrättades innan dödsstraffet togs bort.

https://www.nbcnews.com/id/wbna45739444
 

Liknande trådar

Hästvård Hej! Igår var vi med vår nyinköpta valack på Strömsholm för en TMS. Jag som inför det här besöket letade information om denna...
Svar
8
· Visningar
4 765
Senast: Jamtland
·
Relationer Varning för vääääldigt långt inlägg! Jag skriver sällan personliga saker här men nu känner jag att jag skulle behöva andras syn på...
2 3 4
Svar
74
· Visningar
26 035
Senast: alazzi
·
Relationer Van bukefalist som känner ett behov av att gömma sig bakom anonymt nick. En hel del personliga detaljer så den som eventuellt listar ut...
5 6 7
Svar
129
· Visningar
15 756
  • Låst
Kropp & Själ Gång på gång får jag höra hur fel det är att vara tjock. Att en dels skulle må bättre om en blev smal, men också att det är mycket...
44 45 46
Svar
914
· Visningar
44 560
Senast: Snurrfian
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp