Problemhäst, vad göra?

Sv: Problemhäst, vad göra?

Har inte läst alla inlägg men jag säger såhär:

För er egen skull åk in till klinik o kolla så han är fysiskt frisk. Det kan ju vara så att han har ont nånstans o då kan han ju kanske få hjälp. Hittar ni däremot inget låt honom somna in! Det finns hjänskadade människor, varför inte hästar? Han är farlig sådär o det finns massa andra hästar där ute ni slipper vara i sån fara med.

Sälj INTE! Då kommer ni inte kunna sova gott mer!
 
Sv: Problemhäst, vad göra?

I så fall har du nog inte läst alla inlägg. Många föreslår en KLINIK-undersökning i första hand. Jag gissar att du också tycker att det är en bra idé?

/V
 
Sv: Problemhäst, vad göra?

...Och ni skickar in en helt frisk häst i döden.

För det första är det INTE en frisk häst vi pratar om, det är något som är fel. Frågan är hur och om man kan rätta till det på något sätt. Det finns ju faktiskt en risk att man skickar en MÄNNISKA in i skada eller döden också. En häst med problem är faktiskt potentiellt farlig.

Ingen av oss kan veta hur TS tolkar situationen och därför tycker jag dte rä rent av bissart att anklaga TS att hon är dum i huvudet (i stort sett) som inte avlivar hästen.

VEM och VAR anklagas ts för att vara dum i huvudet?! Den tolkningen har jag verkligen inte gjort efter att ha läst tråden. Snarare tvärtom!


Ge f*n i att göra så. Måste jag få säga.
Har ni funderat igenom situationen och konsekvenserna ifall det, i detta fall eller i ett annat fall, är så att TS (denna eller annan) tolkat hästens reaktioner fel?

Åsiktsfrihet råder i det här landet. Självklart måste var och en få uttrycka en åsikt, och det kan du inte hindra ens genom att hävda att folk ska "ge fan i att göra så".

Har DU funderat över konsekvenserna? Oavsett tolkning av hästen är det farliga situationer som uppstår av ts beskrivning. Det är ingen tolkning. Det är fakta.

JAG har funderat igenom situation och konsekvenserna och tycker defintivt att det innebär risker för ts och omgivningen att handskas med en häst som bär sig åt som beskrivet. DESSUTOM har jag funderat över konsekvenserna i att låta en häst med de här problemen få vandra omkring hos olika "problemlösare" - något som är en stor och överhängande risk om man säljer/skänker/lämnar bort den här typen av hästar.
 
Sv: Problemhäst, vad göra?

Till alla som klagar...

Det är knappast vad TS behöver höra just nu... eller vad tror ni?

Det ändrar ju knappast faktum.


Till TS.
Vad skönt att dte löst sig för er. Hoppas allt nu går bra.


Vad exakt är det ts inte behöver höra? Att hon ska undersöka hästen grundligt och noga för att utesluta allvarliga fysiska fel?
Faktum är ju att hästen är halvgalen, och en undersökning kan ändra eller kasta ett annat ljus över detta faktum.

Jo, det har löst sig för ts, men inte för hästen och inte för den nya ägaren. :grin:

Har själv skickat bort en häst på samma grunder som ts i min ungdom och jag ångrar mig bittert än idag att jag inte undersökte varje millimeter av hästen eller helt enkelt bara lät den somna in. Det gör jag aldrig igen.
 
Sv: Problemhäst, vad göra?

Som jag skrivit i tidigare inlägg så känner jag lika dant för vår ponny som har fått vandra omkring. Bara Gudarna vet vad har har blivit utsatt för när "duktiga" hästmänniskor ska "göra" häst av den igen med mer eller mindre beprövade metoder. Jag tror att ts behöver höra just vad de flesta skriver här, inte för att ts är dum i huvudet, utan för att man fastnar i sina tankar och handlingar och ser inte alltid verkligheten som den är efter så lång tid som 4 år. Man flyttar sina gränser plötsligt är man långt ute och cyklar.
Och liksom Pansi ångrar jag mig att jag inte tog mitt ansvar med vår ponny och än idag undrar jag hur han har det och var han är. Det är mycket, mycket jobbigare än att fatta beslutet att sätta stopp här och nu och gå vidare med någon annan trevlig häst att ha roligt med i ställer för all denna sorg och oro.
 
Sv: Problemhäst, vad göra?

Ja, jag måste nog hålla med de flesta i den här tråden... Ett klinikbesök innan överlåtelse är nog på sin plats... Jag kan förstå om det bär TS imot att avliva pållen, men att skicka honom vidare nu är bara att skyffla över problem till nån annan som iof kan låta kunnig men i många fall är det krasst så att det "låter mkt när katten skiter"... jag är övertygad om att TS vill göra det som är absolut bäst ur alla synvinklar, men kan känna sig osäker att kanske fatta ett så stort EGET beslut som avlivning är... Låt en vett undersöka honom, berätta ALLT som finns att förtälja och bolla dina tankar med vetten, då kanske vissa bitar hamnar på plats och beslut blir lättare att fatta...

Kram från mig i norr...
 
Sv: Problemhäst, vad göra?

Vad tråkigt att höra!

Jag vill bara säga att jag hade en häst som betedde sig exakt likadant. Jag hade haft henne ända sedan hon föddes så jag vet att ingenting hade hänt henne, men när hon var ca 7 år började hon förändras och fick "anfall". Hon försvann verkligen in i sig egen värld och blev jätte stressad.

Det slutade med att jag tog bort henne pga hjärntumör..

Hon mådde inte speciellt bra under dessa "anfall" så jag är glad att jag tog bort henne även om det kändes otroligt tungt efter 9 år..

Hoppas det löser sig för Er men ha i åtanke att det kan vara något fysiskt som kanske bör utredas.

Lycka till!
 
Sv: Problemhäst, vad göra?

Uppenbarligen så är detta ingen frisk häst det rör sig om. Och att skicka vidare hästen till en annan människa kan jag tycka är rent av oansvarigt :crazy:

Jag tror faktiskt att detta rör sig om något fysiskt problem, och NH (som inte är en universallösning) eller någon som tagit på sig rollen som problemlösare kan nog inte hjälpa hästen.

Läste i tråden att du hittat en kvinna som vill ta sig an hästen.
Kolla då noga upp referenser!

Tyvärr är det väl så att många faktiskt gärna tar sig an problemhästar utan att veta vad dom ger sig in på. Farligt för både häst och människa.

Självklart är iaf att hästen såklart ska kollas upp ordentligt på klinik för att se så att det inte är några sjukdomar/skador som orsakar "anfallen".
Detta för hästens bästa och för människorna i dess omgivning.
 
Sv: Problemhäst, vad göra?

Bara en kommentar till dig.. NH är inget man tränar enstaka gånger, det är ett sätt att hantera hästen i alla situationer oavsett vad man gör..
 
Sv: Problemhäst, vad göra?

tror inte dina problem med hästen går att lösa med någon nh tränare som alla jämt ska tipsa om. Tycker inte det verkar vara något ledarskapsproblem. Antingen har hästen ont eller så har den så djupa problem att det inte går att lösa. Mitt råd är att kolla upp hästen på klinik om det inte visar någonting skulle jag nog avvägt en avlivning, den hästen kan inte ha ett bra liv om den får sådana attacker som du säger. Trots allt så finns det ingen häst som är värd att mista livet för.

Om hästen springer över en människa så handlar det om ledarskapsproblem i allra högsta grad! Se en hästflock i en hage, en ranglåg häst skulle aldrig någonsin drömma ens om att försöka flytta på en häst som är högre i rang. Det existerar inte ens! Så jag skulle säga att det största problemet här är ledarskapet.
 
Sv: Problemhäst, vad göra?

Du har problem med ledarskapet, annars skulle hästen aldrig någonsin springa över en människa. Visst, ni har försökt "träna" i fyra år, ni får fortfarande inget resultat. Hur gör ni? Bär ni er åt på rätt sätt? Hur kommunicerar ni med hästen? Jag är ganska säker på att erat problem är kommunikation. Det är inget personligt påhopp, absolut inte! jag talar ur erfarenhet. Det finns så mycket många vardagliga grejer där vi människor förmänskligar hästen och tillåter den att dominera oss. Vi tycker att det är mysigt när den kommer och bufflar på oss, när den lägger huvudet på våra axlar och blåser varm luft i nacken, vi tycker att det är mysigt när hästen trycker in huvudet under armen på oss och plockar med läpparna längs våra fickor i jakt på godsaker. Jag säger bara: FEL FEL FEL! Alla exempel är dominansbeteende som vi tillåter hästen utföra! Vi visar alltså klart och tydligt för hästen "Du är högre i rang än mig". Det är okej för hästen att flytta på oss, den kan springa över oss, det går sin egen väg när vi leder, den är svårriden för att den inte vill lyssna. Den skiter i oss. Varför? Jo, den har ingen anledning att lyssna på någon som är lägre i rang!
Om man har ledarskapet, om hästen har gett sin tillit och respekt till dig, Du som ägare och hanterare, så ökar säkerheten med 110%. I en flyktsituation skulle hästen välja en annan väg, den skulle aldrig springa över en människa eftersom människan då är högre i rang. I en hästflock skulle en ranglåg häst aldrig försöka flytta på en annan häst som är högre i rang. Hästen litar på dig, den blir säkrare och tryggare. Den behöver inget sällskap med på uteritten, den har ju dig med! du är hästens ledare som talar om för hästen om det kommer något farligt! Du skyddar hästen, den lyssnar på dig, den gör allt för att få vara dig till lags! När du är med, när ledaren är med, är hästen trygg. Trygg = säker.

Men. Nu står ni där ni står. Ni har en "galen" häst (som många här uttryckt sig) Varför är hästen galen? Den är felhanterad. Den är missförstådd, den har har befäst ledarskapet på sig själv. Det är mycket att jobba med, men jag tillhör den kategorin som fascineras av såkallade "problemhästar" (ett uttryck jag avstår från att använda då det beskyller hästen för att vara problemet då det i själva verket är människan som är problemet).

Såvida hästen är fullt frisk, så går problemet att häva, det vill jag lova.. Men det krävs mycket. Vad jag förstått har ni tänkt göra er av med hästen hur som helst. Avlivning anser inte jag vara utvägen, det finns garanterat många fler människor som jag som är villiga att jobba med hästen...
Skulle ni göra ett sista försök, ta kontakt med någon som förstår sig på hästar. Och då menar jag inte någon b-tränare i dressyr eller hoppning, då menar jag en hästmänniska som arbetar utifrån hästens syn på saker och ting, någon som talar samma språk...
 
Sv: Problemhäst, vad göra?

Skänk bort han till nån som vill ha en sällskapshäst , kanske till unghingstar på en lösdrift till exempel .

Den hästen hade inte jag heller försökt med o jag har ändå jobbat med nh i många år .
Så där kan en del hästar bli då hemska minnen triggas av olika anledningar.
En häst som blockar så totalt är livsfarlig.

Känner en tinker som klickade pga tidigare erfarenheter , hon går nu på en jätte stor lösdrift i avel ,, passar henne superbra!

Det ska vara kul att ha häst .

Du får gjärna pm:a mej om du vill ha råd o hjälp.
 
Sv: Problemhäst, vad göra?

jag säger bara nh!
Med nh så kan man få vilken vilken häst som helst att bli lugn tryg och respektera och lita på människor. Det spelar ingen ingen roll vad dem än varit med om, hur hemskt den än haft det, det funkar alltid! Men, det går inte på några veckor! Ligger porblemet riktigt långt inne i hästens själ så kan det ta flera år! Och då menar jag verkligen flera år! Man får bara inte ge upp! men man behöver hjälp, om man inte är duktig på nh så kan man inte klara av det själv! Ta hjälp av en erfaren nh tränare som du litar på och som kan hjälpa dig att träna både dig och själv och hästen. För det finns ingen häst som inte går att få ordning på! Men det är inte lätt och man får inte ge upp!

Ähum. Jag är ett stort fan av NH (eller snarare "sunt bonnförnuft" som jag kallar det) och Monty Roberts.:bow::bow::bow:

Även Monty Roberts säger i sin bok att inte alla hästar går att "bota". Det finns de som är hopplösa fall.

Så nej, mankan inte alls få "vilken häst som helst" lugn och trygg.
 
Sv: Problemhäst, vad göra?

Min gamla hest var såher, jobbade med han i nestan år, då gav jag upp, for han blev for farlig att rida och handtera.
Jag ba dom obdusera honom och då hittade dom en tumør i skallen på honom, så jag vill på det starkasta annmoda er at ta honom til klinik for en utredning!!!!
Selj INTE hesten innan ni har hittat felet på honom!!!!då er det heller betre at ta bort honom...

Det är inte första gången jag hör något sådant. En kompis red en häst som ägaren inte vågade sitta på. Ena dagen var den hur bra som helst, andra kunde man inte ens leda i grimma utan att den fick panik attacker. Ägaren försökte få hästen utdömd men vet och försäkringsbolag vägrade. Den kollades däremot igenom ordentligt. Röntgades i rygg och leder och inga fel hittades.

Trots en del starter i dressyr med MYCKET bra resultat (vinster och placeringar i MSV) så gav ägaren till sist upp. Tog bort hästen och obducerade den på egen begäran.

Hästen hade en gammal skallfraktur som den troligtvis hade fått som åring på lösdrift. En tumör i nacken (precis där nackstycke på grimma/träns ligger) vilket förklarade varför den gick i taket så fort man tog i den för mycket i grimma eller stångtygel. Och värre blev det ju om man blev ängande när den fick panik. Dessutom visade det sig att den hade scolios. Scoliosen hade de inte sett på röntgen.

Gissa att försäkringsbolaget gav sig och betalade ut försökringen trots allt.
 
Sv: Problemhäst, vad göra?

Har du VERKLIGEN LÄST beskrivningen av hur hästen beter sig! Detta handlar inte om ledarskapsproblem utan det är en självmordskandidat. Jag har haft unghästar som behöver uppfostras och som går på en och visar tänderna när man närmar sig deras mat o s v och där man får markera sin status och rang. Men aldrig att de springer FRÅN stallet och kompisarna, över någon människa och vidare ut på en väg. Ägarna beskriver det som "anfall" som utlöses av okänd anledning. Acceptera att en del hästar mår bäst av att slippa vara häst.
 
Sv: Problemhäst, vad göra?

Såvida hästen är fullt frisk, så går problemet att häva, det vill jag lova..

Men det är ju just det som många av oss ställer oss frågande till - uppförs ig en fullt frisk häst så här? Svaret är solklart nej, av många skäl.

Uppförandet tyder mer på fysiska problem än psykiska, faktiskt. Och inte alla psykiska problem hos häst går att reda ut.
 
Sv: Problemhäst, vad göra?

*KL

Till Ts:
Jag tar mig an sk. problemhästar av olika slag, har nog träffat på de flesta olika problem man kan tänka sig.
Efter att ha läst ditt inlägg kan jag bara hålla med många av de övriga i tråden - gör en ordentligt koll på honom, någonting är riktigt fel om han flyr bort från stall, hästkompisar och tryggheten.

För några år sedan kom jag i kontakt med en nordsvensk med samma symtom, han gick dessutom till anfall på både andra hästar och på människor helt utan förvarning. Efter att ha jobbat med honom några dagar insåg jag bara att problemen inte var lösbara, utan det var något rent fysiskt fel på honom. Jag rekommenderade avlivning - för allas säkerhet.
Ägaren bara skrattade och ansåg att hon minsann kunde få ordning på honom på egen hand. Hon slutade skratta när hennes sambo nästan fick huvudet krossat av en välriktad och fullt medveten bakutspark - han klarade sig undan med krossade glasögon.

Jag är av den åsikten att alla förtjänar en andra chans, men kanske var det den han fick hos er?
Kolla upp honom på en klinik. Hittar ni inga fysiska fel så kan ni DÅ ta kontakt med någon duktig hästmänniska och se om problemen kan lösas.

Hoppas allting löser sig för er!
/Nixehen
 

Liknande trådar

Hästvård Hej! Skriver här desperat i hopp om att nån kanske har en aning om vad som är felet på min ponny. Hon är en 18 årig korsningsponny med...
2
Svar
34
· Visningar
3 307
Senast: Freazer
·
Hästhantering Vi har en ponny, en valack på 18år. För ca. 1år sedan köpte vi honom och han går sedan dess i gemensam hage med tre ston och en valack...
Svar
5
· Visningar
1 894
Senast: Ms_Antrop
·
Hästhantering Hej, Jag köpte min första egna häst hösten 2019. Honom köpte jag eftersom han skulle vara/verkade vara så lugn och snäll i hanteringen...
2
Svar
21
· Visningar
5 275
Senast: Happimess
·
Övr. Barn Har en fyraåring hemma som är ensamt barnbarn på sin pappas sida samt mormors enda barnbarn. Min farsa har rätt många barnbarn däremot...
Svar
13
· Visningar
2 068
Senast: miumiu
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp