Problem med dotter

Hon är nog mer nervig kanske. Nervös-sur i nya miljöer och situationer och kravsituationer där situationen känns svåröverblickbar.

Soffbordsgrejen är svårare, ser ni på TV? tycker hon programmet är roligt? (själv brukade jag gärna läsa en bok när andra såg på TV till släktens milda irritation.) Fötterna på bordet är svårare, det går ju bara inte att ha när folk äter på bordet. Benen i kors? under ändan? (det är jobbigt att ha fötterna i golvet när man är kort och det är man nog när man är tio)
Vi brukar se familjeprogram, typ Gladiatorerna eller postkodsmiljonären som alla i familjen kan tycka om lite. Hon är lång för sin ålder och har inga bekymmer att nå ner, sen äter hon ganska snabbt, hon har inget sitta kvartvång från vår sida så att måltiden drar ut på tiden.

Efter måltiden får hon göra vad hon vill, om det är att sitta med mobil eller göra något annat är det valfritt. Det handlar liksom just om den stunden när vi äter och den kvarten tycker jag hon är tillräckligt gammal för att man ska kunna kräva att hon inte fipplar med annat. Hon är inte rastlös eller har svårt att sitta stilla för övrigt.
 
Okej, jag förstår vad du menar med att det är svårt att skilja person från handling, det är ju solklart att du har rätt när jag läser det som du beskriver :)

Hon får lätt smutsigt och stripigt hår. Det ser helt enkelt väldigt ofräscht ut om hon låter bli att tvätta det varannan dag. (Har provat att låta det gå längre perioder emellan men då kontaktade fröken mig och var orolig över hygienen) . Jag har försökt prata med henne om att det är viktigt med hygien men än har hon inte så bra koll på det. Just duschningen vill jag inte kompromissa med. Hon har själv pratat om att vissa tjejer i klassen inte duschar och tycker att det ska man om man svettats och sprungit mycket på gympan, men hon kopplar inte ihop det med att hon inte själv vill :)

Om jag lägger ner städdagarna och rutinerna kring det, har jag tänkt att hon tappar ramarna/tryggheten i att hon veta vad som händer?

Intressant med din tanke med så lite begränsningar som möjligt, kan du ge något mer exempel? :) Tycker du det är begränsningar att ha tider att passa, som att man ska vara inne 19:30 på vardagar, inte ha mobil vid bordet tillexempel?

Har läst lite om non-violent Communication där man ska säga vad man ser, känner och tycker och fråga vänligt om barnet kan tänka sig att... men tycker det är lite svårt att applicera när det kommer till att tillexempel passa tider eller duscha. Det spelar mindre roll just NU om hon kommer tio minuter försent, men det är viktigt att kunna passa tiden när hon ska med skolbussen i mellanstadiet och bra att kunna framöver genom livet.
Jag håller nog med henne om att det inte har så mycket med hygien att göra att tvätta håret varannan dag, mer sällan är ju allmänt rekommenderat för hårets skull. Fast om det är så illa att en lärare ringer finns väl inget annat att göra. Möjligen att försöka tvätta mer sällan under lov för att lugna ned håret och kanske bara använda vatten i just håret ibland.
 
Varför inte låta henne sura då?
Bekräfta att DU SER att hon är på dåligt humör, säg åt henne att när hon vill så kan hon komma till dig och låt henne sen vara.
Hon måste få känna att det är okej att känna alla känslor som hon känner - vad det är eller varför måste hon få lista ut själv.
Man kan inte bestraffa/ge konsekvenser för att ett barn känner.
Nä, jag vill inte ge henne konsekvenser för att hon är en människa och känner. Men jag blir orolig då hennes uppförande när hon surar börjar ställa till det med kompisar. Jag ville ha hjälp och tankar med just hur jag kunde bemöta henne eller om det fanns något sätt att hjälpa när jag startade denna tråden.:) Har fått många bra tips jag ska prova.
 
Vi brukar se familjeprogram, typ Gladiatorerna eller postkodsmiljonären som alla i familjen kan tycka om lite. Hon är lång för sin ålder och har inga bekymmer att nå ner, sen äter hon ganska snabbt, hon har inget sitta kvartvång från vår sida så att måltiden drar ut på tiden.

Efter måltiden får hon göra vad hon vill, om det är att sitta med mobil eller göra något annat är det valfritt. Det handlar liksom just om den stunden när vi äter och den kvarten tycker jag hon är tillräckligt gammal för att man ska kunna kräva att hon inte fipplar med annat. Hon är inte rastlös eller har svårt att sitta stilla för övrigt.
Håller med om att mobilen jämt vid bordet är en dålig vana, skulle inte heller klara av det.
 
Jag tycker själv att jag är ganska tydlig mot henne när jag ger instruktioner, hon brukar fråga om hon inte förstår, det känns inte riktigt som att det är instruktionsbiten hon inte förstår. Det kan vara lätta saker hon tjurar över, som att hon börjar klippa tånaglarna i soffan och blir sur i flera timmar för att jag vill att hon ska plocka undan naglarna som hamnar i soffan. Det har blivit mer och mer med kompisar nu också och där vet jag faktiskt inte riktigt vad som händer, ena sekunder har de jätteroligt, andra sekunden ser hon ut som ett åskväder och kompisen börjar trippa på tå och bli orolig över vad som hände. Här har jag ibland (rätt eller fel?) gått in och sagt att kompisen kan vänta hemma så kommer min dotter höra av sig när hon vilat lite.

Jag är lite rädd för att ge konsekvenser, tänker mig ofta noga för innan jag hotar med något som jag inte vill genomföra. Jag försöker ge henne val och möjligheter att "välja rätt" men jag har inga direkt konsekvenser om hon väljer att sura.

Angående scheman och tavlor, (använde bra sådana till brukare inom vården på förra jobbet). så är det möjligt att det skulle kunna hjälpa henne. Det är oftast samma rutin varje dag så jag har faktiskt inte tänkt på att det skulle behövas. :) Fritids, skola, fritids igen, läxor, stall/kompis, duscha, äta, sova. Hon äter bra och regelbundet, har kollat med fritids och fröken och hon äter bra även där, rejäla portioner och tycker det är gott. Sömnen fungerar bra, brukar gå och lägga sig vid 20:00 och sova till 06:30 - betydligt fler timmar än hennes kompisar som går och lägger sig vid 22.

När det gäller belöningssystem är jag rädd att det blir ett till krav hon känner att fylla tavlan med stjärnor? Tänk om även det blir ett misslyckande liksom?

Det med att skicka "hem" kompisarna funderar jag lite över. Vad säger dottern om det? Ser hon det som ett "straff" att du skickade hem kompisen för att hon surar eller tycker hon det är skönt att kompisen går hem? Kanske försöker hon söka lite stöd att du ska säga att dom ska gå hem om hon har svårt att göra det själv?
För kompisens skull kan jag tycka att det är en bra idé att kompisen får gå hem, hen vet säkert inte hur hen ska reagera...

Tänker lite på det du skrev om konsekvenser och hot. Jag (anser iaf) inte att jag hotar eller nått sånt. Utan ger bonusen valmöjligheter och med val möjligheterna konsekvenser. Det finns liksom inget tvång men som jag skrev ovan, hjälper du mig att plocka upp leksakerna så hinner vi till badhuset, gör du det inte så hinner vi inte till badhuset. För mig är det att ge val och även förklara vad som händer vid vilket val.
Pratade med min mamma idag oxå. Och hon pratade om att det kan inte alltid vara bra att ge för många möjligheter. Det blir liksom för övermäktigt för barnen och att man ibland behöver skala ner det till, ska vi åka till djurparken, badhuset eller fika istället för frågan "vad ska vi göra idag?" (som exempel bara..)

Tänkte även på det du skrev om rutiner. Är hon väldigt rutinbunden eller är det okej att det blir lite hit och dit? Behöver hon veta i förväg vad som förväntas av henne?
Du kanske skulle kunna tillsammans med henne göra upp ett övergripade veckoschema? Alltså att på måndag går vi upp 07:00 och sen är det skola 08:00-14:00 ect och att man då har en inskriven timme där man tex städar eller tvättar håret?

Då när hon tex blir sur över naglarna i soffan, har du förklarat varför du inte vill ha naglar i soffan? Eller är det bara "ta bort naglarna, dom ska inte ligga där". Kan du på något sätt undvika att hon som i det här fallet inte ens hamnar med nagelsaxen i soffan? Utan att man redan när hon ska klippa naglarna säger att man ska klippa naglar ovanför handfatet i badrummet och sen skölja bort dom. Eller blir hon sur då oxå?
Kan hon förklara när hon är på bra humör, Varför hon vart sur när du bad henne ta bort naglarna?

Jag skummade förbi oxå det om tex mobil vid matbordet. Jag läste någonstans (kommer tyvärr inte ihåg vart) att den här generationens barn har svårt att äta utan att tex se på film eller liknande. Dom har liksom blivit lite "skärmbilda" eller hur man ska uttrycka det.

Något som slog mig bara sådär: är hon kollade för olika sjukdomar? Obehandlad Diabetes kan ju ge humörsvängningar så det sjunger om det...

Det om belöningssystemet tror jag man som förälder vet bäst själv. En del barn kommer inte kunna hantera det och blir tex jätte stressade eller känner sig misslyckade medans andra barn tar det på "rätt" sätt, eller ja det tänkta sättet.
 
Okej, jag förstår vad du menar med att det är svårt att skilja person från handling, det är ju solklart att du har rätt när jag läser det som du beskriver :)

Hon får lätt smutsigt och stripigt hår. Det ser helt enkelt väldigt ofräscht ut om hon låter bli att tvätta det varannan dag. (Har provat att låta det gå längre perioder emellan men då kontaktade fröken mig och var orolig över hygienen) . Jag har försökt prata med henne om att det är viktigt med hygien men än har hon inte så bra koll på det. Just duschningen vill jag inte kompromissa med. Hon har själv pratat om att vissa tjejer i klassen inte duschar och tycker att det ska man om man svettats och sprungit mycket på gympan, men hon kopplar inte ihop det med att hon inte själv vill :)

Om jag lägger ner städdagarna och rutinerna kring det, har jag tänkt att hon tappar ramarna/tryggheten i att hon veta vad som händer?

Intressant med din tanke med så lite begränsningar som möjligt, kan du ge något mer exempel? :) Tycker du det är begränsningar att ha tider att passa, som att man ska vara inne 19:30 på vardagar, inte ha mobil vid bordet tillexempel?

Har läst lite om non-violent Communication där man ska säga vad man ser, känner och tycker och fråga vänligt om barnet kan tänka sig att... men tycker det är lite svårt att applicera när det kommer till att tillexempel passa tider eller duscha. Det spelar mindre roll just NU om hon kommer tio minuter försent, men det är viktigt att kunna passa tiden när hon ska med skolbussen i mellanstadiet och bra att kunna framöver genom livet.

Jag menar inte att du ska lägga ner utan få med dig henne på ett spår som är bra för henne. Tänk dig en häst istället, visst vill du att hästen ska tycka att det är roligt att göra saker med dig? Hur gör du hästen för att få den dit? Jo, du gör det roligt även om det också kan vara jobbigt. Släng alla i boxen tänkande, klura ut nya sätt att göra saker på ihop med din dotter. Fråga henne vad som skulle göra sakerna hon behöver göra roligare. Kanske ett nytt schampo? En rolig flaska med duschtvål? En mysig stund med dig efter duschen? Fråga henne. Att städa behöver inte innebära att någon går ensam och fixar utan att man tävlar, leker datten och tusen andra saker. Allt behöver inte göras på traditionellt vis, det blir bra ändå.

Jag skulle gissa att det är andras ord hon bara upprepar om att andra behöver duscha. Det är inte hennes ord, alltså det är inte vad hon tycker utan hon säger det för att hon har hört det och frågar dig för att få bekräftelse på om det är rätt eller fel. Tänk återigen hästen, hen frågar också, -är det såhär du menar? Hon behöver kanske se själv vad som händer om man inte duschar?

Städa är inte det viktiga i livet. Det kommer inte ens på tio i topplistan. Däremot är det viktigt att man trivs i sitt hem och att man därför fixar hemmet på ett sätt som man trivs med.

Ramar behöver de flesta men det ska vara ramar för den personens skull, inte för någon annans skull.

Nej det tycker jag inte men det är samma där, för vems skull? När mina barn bodde hemma ville jag veta var de var och när de beräknade vara hemma för om något hände så var det bra att veta var de var och när de hade tänkt vara hemma. För mig är det alltså en säkerhetsgrej. Kom de inte, jag hörde inte av dem och inte fick tag i dem så kunde jag åka den vägen jag visste att de skulle åka och leta efter dem. Telefoner kan gå sönder och batterier kan ta slut och står man där med punktering eller har missat bussen så blir man väldigt glad när någon dyker upp. Är det däremot för att kontrollera en annan människa så känns det inte okej alls.
Mobiler vid bordet är också en argumentations sak. Varför vill inte du och varför vill hon, bäst argument vinner. Det är samma sak med tider. De flesta behöver landa lite innan sängen men det är olika hur lång tid man behöver och det är olika vad man behöver göra innan sängen. Just det är ett klockrent exempel på något barnet kan testa fram. Fungerar det för barnet att vara ute till 20 (som exempel alltså) så ja, varför inte? Fungerar det inte så gör man på något annat sätt. Barn är så enormt kloka men det missas så ofta för deras åsikter kommer inte fram men oj vad vuxna har mycket att lära av barn som inte blivit instängda i boxtänkandet än.

Passa tider är också en argumentations sak. Det är viktigt att passa tider. Att ständigt komma försent skapar frustration och irritation hos människor runt omkring. Argumentera alltså för din sak och be henne göra detsamma :) Sedan tycker väl jag att det är okej att inte komma prick när man har varit hos en kompis utan där kan en kvart spela mindre roll men att det är viktigt att passa tider i samhället i stort och det är en träningssak att bedöma hur lång tid det tar att ta sig.
 
Jag menar inte att du ska lägga ner utan få med dig henne på ett spår som är bra för henne. Tänk dig en häst istället, visst vill du att hästen ska tycka att det är roligt att göra saker med dig? Hur gör du hästen för att få den dit? Jo, du gör det roligt även om det också kan vara jobbigt. Släng alla i boxen tänkande, klura ut nya sätt att göra saker på ihop med din dotter. Fråga henne vad som skulle göra sakerna hon behöver göra roligare. Kanske ett nytt schampo? En rolig flaska med duschtvål? En mysig stund med dig efter duschen? Fråga henne. Att städa behöver inte innebära att någon går ensam och fixar utan att man tävlar, leker datten och tusen andra saker. Allt behöver inte göras på traditionellt vis, det blir bra ändå.

Jag skulle gissa att det är andras ord hon bara upprepar om att andra behöver duscha. Det är inte hennes ord, alltså det är inte vad hon tycker utan hon säger det för att hon har hört det och frågar dig för att få bekräftelse på om det är rätt eller fel. Tänk återigen hästen, hen frågar också, -är det såhär du menar? Hon behöver kanske se själv vad som händer om man inte duschar?

Städa är inte det viktiga i livet. Det kommer inte ens på tio i topplistan. Däremot är det viktigt att man trivs i sitt hem och att man därför fixar hemmet på ett sätt som man trivs med.

Ramar behöver de flesta men det ska vara ramar för den personens skull, inte för någon annans skull.

Nej det tycker jag inte men det är samma där, för vems skull? När mina barn bodde hemma ville jag veta var de var och när de beräknade vara hemma för om något hände så var det bra att veta var de var och när de hade tänkt vara hemma. För mig är det alltså en säkerhetsgrej. Kom de inte, jag hörde inte av dem och inte fick tag i dem så kunde jag åka den vägen jag visste att de skulle åka och leta efter dem. Telefoner kan gå sönder och batterier kan ta slut och står man där med punktering eller har missat bussen så blir man väldigt glad när någon dyker upp. Är det däremot för att kontrollera en annan människa så känns det inte okej alls.
Mobiler vid bordet är också en argumentations sak. Varför vill inte du och varför vill hon, bäst argument vinner. Det är samma sak med tider. De flesta behöver landa lite innan sängen men det är olika hur lång tid man behöver och det är olika vad man behöver göra innan sängen. Just det är ett klockrent exempel på något barnet kan testa fram. Fungerar det för barnet att vara ute till 20 (som exempel alltså) så ja, varför inte? Fungerar det inte så gör man på något annat sätt. Barn är så enormt kloka men det missas så ofta för deras åsikter kommer inte fram men oj vad vuxna har mycket att lära av barn som inte blivit instängda i boxtänkandet än.

Passa tider är också en argumentations sak. Det är viktigt att passa tider. Att ständigt komma försent skapar frustration och irritation hos människor runt omkring. Argumentera alltså för din sak och be henne göra detsamma :) Sedan tycker väl jag att det är okej att inte komma prick när man har varit hos en kompis utan där kan en kvart spela mindre roll men att det är viktigt att passa tider i samhället i stort och det är en träningssak att bedöma hur lång tid det tar att ta sig.

Helt OT, men har smygläst buke en del år och först nu som jag reggade mig då jag behövde hjälp i föräldrarforumet, Men jag vill bara säga att du verkar vara en så klok människa! Alltid bra argument och infallsvinklar! :up::)
 
Hon får lätt smutsigt och stripigt hår. Det ser helt enkelt väldigt ofräscht ut om hon låter bli att tvätta det varannan dag.

En tanke slår mig när jag läser de här raderna. Har ni fel schampo och produkter? Kanske hellre ska använda balsam-metoden?
 
Jag är en surig person. Jag skriver surig för egentligen är jag inte SUR utan jag har helt enkelt inte den sociala energin som krävs för att vara "normalt social" i normalt social räknar jag egentligen allt som handlar om att umgås med folk till vardags. Idag tog energin slut mitt under ett samtal och resultatet blir att jag sänker rösten och mumlar= sur i andras ögon. Det handlar inte heller om energi rent allmänt utan jag ser det som just social energi. Nu har detta blivit sämre med åldern då jag har blivit sjuk men jag har alltid varit sånhär. Det är lite som att allt måste vara perfekta omständigheter för att det sociala ska funka och såfort något är fel så finns det ingen mer energi till att vara social, jag skulle tro att din dotter vill vara själv just för att hon kanske känner att hon inte vill vara surig. Hon är inte sur, men hon fixar inte att vara glad på det sätt som krävs. Jag sågs ofta som ensam utåt sätt och det var ibland frågor om jag va mobbad, jag va inte det, men för mig var en skoldag tex alldeles för social. Ofta letade jag till och med upp nåt hörn i skolan bara för att få va ifred mellan lektionerna.

Med det sagt så vill jag klargöra att jag är inte en person som är osocial idag. Jag klarade bara inte av att vara det hela tiden utan att själv kunna pausa.
 
Det kan ju förutom pubertet varit något som har hänt, som hon grubblar över och mår dåligt över.

Fiska inte, men försök sätta dig in i hennes situation. Hur hade du velat bli bemött om du var på "surigt" humör?
 
Jag fundrar över hur många ni är i familjen och hur dotterns surhet och humörsvängningar påverkar resten av familjen, i synnerhet eventuella syskon.

Jag har upplevt en närstående familj, kusiner, där mellansonen visade liknande egenskaper som din dotter och som tyvärr har skapat avstånd inåt i familjen än idag. Sonen har "frisknat" till och utvecklats till en social och välfungerande person men hans två syskon har aldrig riktigt glömt eller kommit över hur dom "tvingades" att alltid ta hänsyn till sin brors humör och vilja. Även vi andra kusiner drabbades av detta när vi träffades, särskilt på sommarlovet. Jag var 12 år när jag fullständigt tappade tålamodet och koncepten och skällde ut honom efter noter för hans uppförande, egoism och allt annat jag kunde komma på. Jag kan knappt komma ihåg att jag har varit så arg någon gång. Mina syskon flydde fältet och hans syskon hämtade våra föräldrar och ett vilt debacel bröt ut och så klart fick jag skulden, hur kunde jag vara så elak och okänslig för hans speciella behov när jag egentlligen sa vad alla tänkte.

Jag skriver detta för illustrera hur mycket en "sur" person kan påverka hela omgivningen och att det är viktigt att som föräldrar ta hänsyn till övriga familjemedlemmar och deras vilja och önskningar.

Jag har förstått att du @Monkie inte tassar runt lika mycket som hans föräldrar gjorde och det är bra och att ni också har mycket trevliga stunder. Jag hoppas allt löser sig med tid och stunder.:heart
 
Jag ger snart upp att försöka svara från mobilen strular med citering och svar som inte går att skicka när jag skrivit en roman. :meh:
@Michaelsdotter det känns inte riktigt som rätt spår med schema hemma faktiskt. Men tack för idéer!
@TinyWiny förstår hur du menar kan nog stämma att jag behöver vara tydligare ibland. Bra tankar och förklarat! Tider ger jag för att de ska passas det vill jag inte kompromissa med. Ibland är direktivet kom hem när du vill men vardagar gäller tiden. Jag blir inte galen om hon inte är hemma men jag går och hämtar henne☺
@skiesabove jag är sällan tjurig, men jag vill nog ha uppmärksamhet om jag är det.
@Thomasine Intressant tanke! Vi är tre till i familjen och visst förstör detta för oss andra. Oavsett att hon bara är tio så dör ju stämningen lite om nån lämnar rummet i affekt eller plötsligt slutar svara.
@Hazel också mycket intressant!

Tack alla som svarar, jätteintressant att höra era tankar och erfarenheter! ❤
 
Jag ger snart upp att försöka svara från mobilen strular med citering och svar som inte går att skicka när jag skrivit en roman. :meh:
@Michaelsdotter det känns inte riktigt som rätt spår med schema hemma faktiskt. Men tack för idéer!
@TinyWiny förstår hur du menar kan nog stämma att jag behöver vara tydligare ibland. Bra tankar och förklarat! Tider ger jag för att de ska passas det vill jag inte kompromissa med. Ibland är direktivet kom hem när du vill men vardagar gäller tiden. Jag blir inte galen om hon inte är hemma men jag går och hämtar henne☺
@skiesabove jag är sällan tjurig, men jag vill nog ha uppmärksamhet om jag är det.
@Thomasine Intressant tanke! Vi är tre till i familjen och visst förstör detta för oss andra. Oavsett att hon bara är tio så dör ju stämningen lite om nån lämnar rummet i affekt eller plötsligt slutar svara.
@Hazel också mycket intressant!

Tack alla som svarar, jätteintressant att höra era tankar och erfarenheter! ❤

Hoppas att ni får en lite enklare tillvaro med förändringar åt olika håll som ni alla trivs med :) Det är tufft emellanåt när barnen växer upp och jag ber om ursäkt om jag har låtit hård. Det här med barn ligger mig väldigt varmt om hjärtat och jag hoppas och önskar att alla barn så långt som möjligt ska få precis det de behöver för det är de så värda :heart Jag tror att du har samma tanke för annars hade du inte startat tråden :)

Önskar er alla stort lycka till och en massa cudos till dig som vill göra ert liv tillsammans bättre :heart
 
Har bara skummat igenom tråden, men fick en tanke direkt efter ursprungsläget, hur är hennes självkänsla? Min erfarenhet av låg självkänsla är att det ofta ger uttryck av "surhet" och "ge upp" när det i stället ligger ett lågt upplevt självvärde bakom.
 
Liten rapport från helgen. Sjungande dotter på ovanvåningen och en mamma med lugnt och varmt hjärta. Hon har lekt med kompisar flera timmar igår och idag utan missöden. Jag har försökt tänka på vad jag säger och vara tydlig. Flera gånger har jag checkat om hon förstår vad jag menar och försökt förklara saker som jag tidigare liksom bara brukar prata förbi.

Vi har varit ute och motionerat tillsammans .och jag har försökt hålla käften om saker jag annars anmärker på. ☺

Hon surade ihop totalt två gånger för att hon ville ha en ponny och en annan leksak och betedde sig ganska illa. Jag sa ifrån ordentligt och släppte det sen. Nu kände jag mig lite stark i att låta henne vara eftersom jag visste anledningen. ☺

För övrigt har vi tränat lite kroppshållning, hur man känner sig och ser ut när man går framåtlutad med huvudet neråt vs rak och stolt hållning, vilket fick ungen att kikna av skratt. Jag tänker försöka ge henne lite verktyg och kroppskännedom så att hon kan lära sig känna efter i kroppen hur känslor påverkar.
 
Gud, vilken hjälp jag har haft i rådet jag fått om att backa! :love:Vid något tillfälle har jag inte klarat det utan försökt tjata mig till information från dottern. Det har inte gått bra:banghead:. De gånger jag har backat har gett bra resultat - hon kommer tillbaka efter en stund. Mirakel :D! Jag har liksom varit mer bestämd-lugn. Inte varit så orolig för att hon ska börja sura. Igår blev hon sur när hon fått pengar för att få gå och handla fika till klassutflykt idag. Hon kom hem sur som en citron och jag frågade vad som hänt. Inget. Frågade om hon ville att jag skulle följa med. Nej. Hon skulle inte ha pengar och lämnade tillbaka dem:confused:. Jag tackade och gick och satte mig i soffan. Helt lugn. Efter en halvtimme kom hon, frågade om hon fick gå nu vilket hon fick och det blev sedan ett trevligt avslut på kvällen!

Låter kanske simpelt, men för några veckor sedan hade detta blivit tredje världskriget!! :bump:
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 506
Senast: Anonymisten
·
Hästvård Har en så frustrerande situation hemma.. Jag bor på landet. Har byggt ett eget litet stall med 2 boxar. Har en stor hage med stor...
2
Svar
29
· Visningar
4 972
Senast: Fiorano
·
Hästvård Hej. Jag vill börja med att säga att jag ska ringa veterinär på måndag, så ingen tror att jag inte tänker på det. :) Jag har en ponny...
2 3
Svar
42
· Visningar
6 935
Senast: Takire
·
Hästhantering Hej! Jag är lite hjälplös och vet varken in eller ut hur jag ska göra... Har en 12 årig valack som jag tävlat i hoppning med upp...
2 3
Svar
52
· Visningar
12 085
Senast: liiinnea
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp