lizzie
Trådstartare
Hur ser engagemanget från privat-/tävlingsryttarna ut i styrelsen och föreningen i övrigt? Bidrar man aktivt till den gemenskap som efterfrågas?
Jag vet såklart inte hur det är på er klubb, men på vår vill tävlingsryttarna väldigt gärna att tävlingar arrangeras och att de ska få just "uppskattning", men intresset för att själva bidra och engagera sig är i det närmaste noll. Såväl styrelse och tävlingssektion består helt av "ridskolefolk" (och det är inte så att privatryttare utesluts utan man har verkligen gjort allt för att försöka få med dem framför allt till tävlingssektionen, men helt utan respons). Det är helt naturligt att detta bidrar till ett allt större ridskolefokus! Såklart kommer folk att värna om det som står dem närmast och det som de "kan" bäst.
Som jag vill minnas det var det helt annorlunda för 20-30 år sedan. Då var det naturligt att tävlingsryttarna också var det som var främst engagerade i att anordna de tävlingar de så gärna ville ha, det var självklart att man ställde upp som funktionärer och var väl representerade i föreningsstyrelsen.
Det var absolut en helt annan gemenskap på den tiden, vilket jag också saknar, men denna gemenskap kräver också ett gemensamt ansvar.
Nu sträcker sig engagemanget ungefär till att de privatuppstallade vill ha en representant till styrelsemötena för att kunna framföra sina krav gällande uppstallningsvillkoren. Självklart kommer det bidra till minskad förståelse och ökade avstånd mellan de "båda sidorna" .
Styrelsen består av ridskoleryttare, någon privatryttare tror jag. Tidigare fanns det fler tävlingsryttare med i styrelsen.
I takt med att föreningens bidrag till tävlingsryttare dragits har de valt att gå med i rena tävlingsklubbar i stället. Fullt förståeligt - det skulle jag också gjort om jag vore ren tävlingsryttare.
Som du påpekar var det skillnad på engagemanget för 20-30 år sedan - en skillnad som finns i föreningslivet över huvud taget.
/Lizzie