Ponnyakuten 5

Sv: Ponnyakuten 5

Jaha, det har jag missat.

Jag försökte iaf syfta på att det byter utrustning utan att visa det. Och det tycker jag är synd.
 
Sv: Ponnyakuten 5

*KL

När det gäller Potter så verkar han himla fin och trevlig, men kan nog vara lite väl känslig och "oförlåtande" att hoppa med för någon som inte känner sig säker. Såg Jennifer och Potter för ett par veckor sedan på hopptävling och det såg snyggt ut drygt halva banan och sedan vände han plötsligt 180 grader och kasta av henne fem meter efter ett hinder.

Jag avgudar för övrigt Jennifer, gud så imponerande att hon gång på gång kämpar på trots att hon är så rädd. Och är så ärlig och öppen med hur hon känner. Tycker att det verkar vara härligaste gänget någonsin med i PA i år, alla verkar ha så himla fin inställning till sina ponnysar och sin ridning.

Stort plus för dressyrlektionen i programmet angående form, att det inte bara var huvudet och tyglarna som kom med ordentligt i rutan den här gången. När de hade pratat om hur hästen skulle böja nacken/halsen för några veckor sedan så fick jag faktiskt höra ungefär detta i mitt stall:
Liten tjej: *Visar hur ponny böjer in huvudet när hon står i boxen* Såhär ska de gå i form mamma.
Mamman: De ska väl inte bara böja nacken..?
Tjejen: Jo Tobbe sa det!
:eek:
Nu är mamman hyfsat kunnig och hon förklarade lite mer. Men jag blev lite förskräckt av att höra det hela ändå.
 
Sv: Ponnyakuten 5

Mycket möjligt.
Men har det hänt nåt, tycker det verkar märkligt, att en unge som har en egen ponny, som är så lydig, börjar grina bara instruktören nämner att de ska byta bett.
Har hon varit med om en skentur, eller nåt annat?

Det är väl inte hennes ponny? Det är väl Häggströms ponny som dottern ridit SM på ? Häggströms har en ridskola i Lindome utanför Göteborg där jag antar att ponnyn fortfarande är uppstallad! Pappa Häggström har ju själv ridit svår hoppning så helt utelämnad kan ju inte barnet vara från instruktörer och annat?
 
Sv: Ponnyakuten 5

Inte vet jag? Jag tittar på programmet, och har inte massa bakgrundsinformation.
 
Sv: Ponnyakuten 5

Mycket möjligt.
Men har det hänt nåt, tycker det verkar märkligt, att en unge som har en egen ponny, som är så lydig, börjar grina bara instruktören nämner att de ska byta bett.
Har hon varit med om en skentur, eller nåt annat?

Lite respekt för barnet om jag får be.

Det är märkligt mest bara för du uppenbarligen har dålig förståelse för känsliga barn. Har du någonsin varit rädd och trott att ett föremål, här bettet, är det som håller faran borta och sedan framför TV kamerorna blivit ombedd att överge din livlina? Det var det som hände, vissa biter ihop, andra klarar inte det.
 
Sv: Ponnyakuten 5

Lite respekt för barnet om jag får be.

Det är märkligt mest bara för du uppenbarligen har dålig förståelse för känsliga barn. Har du någonsin varit rädd och trott att ett föremål, här bettet, är det som håller faran borta och sedan framför TV kamerorna blivit ombedd att överge din livlina? Det var det som hände, vissa biter ihop, andra klarar inte det.

Jag håller med dig, hon är modig å står för sin rädsla! Hoppas hon kommer över den och får rida massa "snälla" så hon får lite självförtroende på det där!
 
Sv: Ponnyakuten 5

Men varva ner. Jag fattar väl att folk kan vara rädda? Jag grinar tex när jag ser en snok.
Det jag undrar är om nån vet om hon varit med om nåt olustigt, eller om hon är så rädd från start.
Och ÄR ponnyn hennes egen?
 
Sv: Ponnyakuten 5

Det är väl inte hennes ponny? Det är väl Häggströms ponny som dottern ridit SM på ? Häggströms har en ridskola i Lindome utanför Göteborg där jag antar att ponnyn fortfarande är uppstallad! Pappa Häggström har ju själv ridit svår hoppning så helt utelämnad kan ju inte barnet vara från instruktörer och annat?

Numera är det hennes ponny om jag har förstått det rätt. Det var det dock inte när ponnyakuten spelades in. Jag tror att man ville se att hon funkade med ponnyn först. Jennifer och Potter har tillgång till väldigt bra instruktörer, så jag tror de har en jättebra framtid tillsammans.
 
Sv: Ponnyakuten 5

Roligt att höra! Dessutom kul att höra att de fortsätter träna för duktiga instruktörer även på hemmaplan. Betvivlar inte en sekund på att de kommer passa och kommer ha en fin och rolig framtid framför sig. Hon älskar den ponnyn annars hade hon aldrig kämpat som hon gör. De passar fint tillsammans. Tycker också hon är både duktig och mycket modig i sin hantering av sin rädsla!
 
Sv: Ponnyakuten 5

*kl*

en liten inflik....

Vissa är ju väldigt små å har något/några år på sig att växa i ponnyn, å jag kan bara föreställa mig hur rädd jag skulle bli om en 180-häst drog å bockade med mig, nita framför hinder osv. När ponnyn/hästen är för stor för en så blir ju rörelserna så j*a mkt större...
Många på ponny får ju ponny-att-växa-i...
 
Sv: Ponnyakuten 5

En väldigt bra inflik! Värt att tänka på tycker jag. Att när man är så liten på en ponny som man skall växa i så upplevs det mesta som väldigt stort/okontrollerbart/snabbt. Jag själv skulle uppleva en okontrollerad galopp på en 180+ häst som läskigare än på en häst på 160. Konstigt kanske, absolut men hjärnan är inte alltid så lätt att kontrollera ;)
 
Sv: Ponnyakuten 5

Jag vet nog inte heller mycket om rädsla och är kanske väldigt okänslig, men jag kände också att det var märkligt när hon började grina pga bettbyte!:o
Hon hade ju tränare runt om osv.
Men som sagt.. Jag är orädd och okänslig:p

Delvis KL

När jag var vuxen, minns inte hur gammal men över 20 i alla fall, så var jag på unghästkurs med min dåvarande arab. Där hade det förvisso "hänt något", han hade blivit skrämt, kastat av mig och jag skadade mig svårt. Sen när vi skulle fortsätta efter, så han hade helt tappat förtroendet för allt, fick panik av sadeln, av ryttare, av det mesta. Jag var otroligt rädd för att skada ryggen igen. Hade aldrig varit rätt innan, glatt tagit mig an den värsta problemhästen. Men nu var jag rädd - skiträdd. Den rädslan är inte helt utraderad 15 år senare.

Hursom, jag hade lyckats göra om inridningen och komma tillbaka på ryggen. Nu var vi på unghästkurs. Jag hade inte vågat galoppera igen. På unghästkursen slumpade det sig så att de andra var äldre barn/tonåringar.

Hästen blev spänd av ny miljö, jag blev spänd och vi triggade varandra. Ridinstruktörern tyckte efter en stund lugnt att jag måste sluta hålla i honom. Jag var nära att börja grina, hasplade ur mig att gjorde jag det skulle han skena och kasta av mig och jag bryta ryggen och..

Instruktören tyckte lugnt att hon inte trodde han skulle det men OM det skulle bli så så skulle vi ta hand om det då. Ganska likt ponnyakutenträningen. Jag erkänner att jag ansåg hon vara dum i huvudet, jag skulle ju DÖ om jag gjorde som hon sa, och var nära att tvärvägra. Åka hem om så krävdes. Det enda som hindrade mig var att jag inte ville "skämma ut mig" inför barnen/tonåringarna. (Så jag gjorde det, hästen rusade en halv långsida, insåg jag inte tjuvhöll och slappnade av).

Så jag förstår hennes rädsla, tycker det är BRA att hon vågar visa den och ännu bättre att hon kommer över den!
 
Sv: Ponnyakuten 5

Och jag har/har haft liknande problem.... Fast jag har inte ens skadat mig, ändå har jag varit väldigt, väldigt rädd för att rida. Min häst har ju haft problem med skador och då snubblat mycket, varit nere på knä, etc. Jag - med livlig fantasi - har sett framför mig hur hästen skulle gå omkull, jag hamna under hästen...etc. Inte förrän det senaste året har jag blivit "modig" (mindre feg ;) ), tack vare hjälp, stöttning och peppning :love:. Nu vågar jag sådant som jag absolut inte kunde ha tänkt mig göra för ett år sedan. Galoppera i skogen, rida på kalhyggen/ojämn mark, osv. För mig satt det jättedjupt, och jag behövde verkligen hjälp för att komma över det!
 
Sv: Ponnyakuten 5

Jo det är ju nästan alltid så att man behöver hjälp komma över det. Den där kursen var super för mig, dels fick jag göra det jag var rätt för och inse det gick bra. Men framförallt fick jag övningar med mig hem jag kunde ta till för att JAG skulle känna mig tryggare.
 
Sv: Ponnyakuten 5

*KL*

Alltså första halva av det här avsnittet *I'm in love*. Lisen och Charlotte- helt underbara! Vilka jättebra lektioner!! Äntligen kom allt det där vi velat ha!!

Jag tycker så synd om Potters ryttare, kan inte bestämma mig om jag tycker hon borde göra nåt annat eller ej, det bara kan inte vara kul att vara sådär rädd! Hoppas hon är mindre rädd nu, Potter är ju superfin!!

Sen hade jag gärna sluppit all musik, men jag kan tänka mig att Eric Saade gjorde stor skillnad för alla småtjejer, han är bara inte min grej :-) Tänk om det varit 10 min. kamel istället- DÅ hade jag varit nöjd! :-)

Nu är jag så sugen på att rida ordentligt och träna och bara ha skoj!

/Lavinia
 
Sv: Ponnyakuten 5

Ja, det är ju så med alla rädslor! Är man själv inte rädd för något så kan det vara svårt att förstå någon annans rädsla för detsamma och tvärtom!:)
 
Sv: Ponnyakuten 5

Har läst igenom hela tråden. Är det bara jag som tycker det är tragiskt och synd om ungarna som är så rädda för sina ponnyer (nästan allihop)? Varför köper man tävlingsponnyer och/eller unghästar till ungdomar som vill så mycket men som inte har rutin och kunskap? Varför inte köpa en äldre bussig läromästare? Tänk vad roligt han riddarpojken kunde haft, om han fått en "pensionerad" riddarhäst att börja rida på sina träningar. Och va kul ungarna hade haft i sin hoppning, om dom haft en stabil gammal ponny som hoppar och springer och hoppar, de första åren av sin ridning.... Nu sitter dom på små krutpaket eller på unghästar som inte kan balansera varken sig själv eller ryttare, och är skiträdda. Jag tycker så synd om dom....
 
Sv: Ponnyakuten 5

Jo men.. alla hästar har ju sina små egenheter, det behöver ju inte betyda att "hela paketet" med hästen är katastrof. Som med riddarhästen t ex. Han accepterar ju att man berör honom med olika redskap från marken, om jag har förstått det rätt. Det är bara när ryttaren sitter på och någon från marken räcker honom svärdet eller lansen som hästen reagerar. Allting annat verkar ju funka klockrent.

Samma sak med den lilla tjejen på Potter som var så rädd för att byta bett. Alla tränare i PA - och nästan alla vi här på Buke - är ju rörande överens om att det ser ut att vara en superponny som verkligen lyssnar på sin ryttare, det är bara ryttaren själv som behöver hjälp med sin rädsla. Och rädsla kan man ha även om man sitter på en trög och halvt lobotomerad häst med kandar. Ja, Potter verkar inte vara någon typisk ridskoleponny, men samtidigt otroligt välskolad och jag tror inte att ryttaren skulle ha några problem alls att styra den hästen med enbart sitsen - men då måste hon ju lära sig först.

Men ja - överlag håller jag med dig. Jag har sett för många ekipage i PA där det är alldeles uppenbart att ryttaren inte är redo för nivån och/eller hästen hen befinner sig på. Både nu och tidigare säsonger.

Men det kanske man kan starta en separat tråd om. Hur ser dagens klimat ut när man utbildar barn och ungdomar? Speciellt icke-ridskole-barn, där finns egentligen ingen kontroll på hur grundridningen ser ut.
 

Liknande trådar

Övr. Grenar Inför stundande hingstval 2011 är det många som grubblar vad de ska vända sig. Ifjol startades en liknande tråd och jag uppfattade...
2 3 4
Svar
78
· Visningar
25 813
Senast: supercassie
·
A
Avel Hej. Provade att fråga i fjortråden som fanns här sen tidiagre men fick inga svar så jag provar att skapa en ny tråd. Egentligen är...
2
Svar
33
· Visningar
4 019
Senast: Eligible
·
C
Avel Sitter här och funderar, vill kolla om jag har rätt i min tankegång. Skriver inte ut några namn här, fast jag tror att ni iofs kan gissa...
Svar
19
· Visningar
2 304
Senast: cissiny
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp