Ponnyakuten 4

[Buck]

Sv: Ponnyakuten 4

Är nog bra ändå att någon "tvingar" henne att ta tag i det direkt, för i och med att de sökt till ponny akuten så har de gått med på att träna bort rädslor osv på 2 veckor. Och då går det inte att ta det en cm åt gången pga tidsbristen.

 

[Lobelia]

Sv: Ponnyakuten 4

Men snälla, du pratar om ett barn... visst bör hon ta tag i sina rädslor, men att prata om det är ett sätt att bearbeta dem, hon sa säkert massor av lektionen vi inte ens fick höra. Räddslan blir säkert inte mindre av att bita ihop och dölja för andra att man är rädd utanför lektionen.

 

[Marty]

Sv: Ponnyakuten 4

KL
Ingen mer än jag som reagerade på utrustningen på killen som hopptränade samtidigt som Potter? På castingen hade hästen vanligt bett utan nosgrimma (och bettet slets ur munnen på hästen när han bröt ut). I programmet nu hade hästen både pelhambett och pullarnosgrimma. Detta kan ju göra viss skillnad i hur häste uppför sig.

Tycker annars att båda träningarna verkade otroligt bra. Den unga hästen är ju faktiskt väldigt fin egentligen, men är väl mer som en treåring än en femåring, pga dålig utbildning. Jag vill höra vad mamman och dottern hade för motivering till att de köpte en oinriden häst åt ungen. När vi sålde en nyinriden B-ponny hade vi en tjej ute, men ganska orutinerade föräldrar. Tjejen, typ 8 år och gått på ridskola något år hade motiveringen "Jag vill att vi ska lära oss allt ihop. Vi är ju på samma nivå". Den ekvationen funkar sällan tyvärr...

 

[fio]

Sv: Ponnyakuten 4

*kl*

Potters ryttare har som hon sa på castingen aldrig hoppat högre än "bommar på marken" och dessutom tycker hon det är läskigt att galoppera fort - jag har fullständig förståelse för att hon då tycker att det är mycket att hon både ska galoppera "fort" och som hon säger "hoppa" bommarna på marken första gången.
Samtidigt kna jag förstå att det kan vara svårt att lägga ribban ännu lägre, men hon hade kanske bara velat galoppera framåt utan bommar, eller så hade hon helt enkelt inte tänkt så långt, tjejen är ju inte så gammal.
Om jag hade varit i samma sits, som tycker allt över 40 cm är jättehögt, om någon första gången jag var på en träning hade sagt till mig att jag skulle galoppera fortare än vad jag är bekväm i och dessutom hoppa 50 cm, då hade jag också tyckt att det var mycket, även om ingen annan hade tyckt det.
Hon klarade ju av träningen bra i alla fall o Peter verkade nöjd så det blir säkert bra

Men det är ju grunden till problemen, att hon sitter och håller för mkt i hästen i galoppen och sen efter bommen när hästen fått minimalt med tygel så drar den iväg och bockar.

Såklart han måste börja där? Vad skulle han börja med menar du? Dom har 2 veckor på sig, 2 veckor är inte mkt tid när det gäller att förändra något inlärt.

Alternativet är att hon blir dressyrryttare på heltid så hon slipper hoppa! Man undrar ju om barnet ens egentligen vill få bukt med rädslan för att hoppa eller om det mer handlar om att vara med i TV!

Det är ett TV-P R O G R A M och ingen privat mental träning.. har man sådana problem som man verkligen vill lösa kanske privatlektioner med en mentaltränare hade varit det rätta för den familjen!

 

[fio]

Sv: Ponnyakuten 4

Men snälla, du pratar om ett barn... visst bör hon ta tag i sina rädslor, men att prata om det är ett sätt att bearbeta dem, hon sa säkert massor av lektionen vi inte ens fick höra. Räddslan blir säkert inte mindre av att bita ihop och dölja för andra att man är rädd utanför lektionen.

Som sagt privatlektioner med en mentalcoach istället för ett tv - program!

 

[Badger]

Sv: Ponnyakuten 4

men jag undrar hur ryttaren har tänkt att hon ska få hjälp med hopprädslan, hon verkade ju ganska missnöjd över träningen för Peter. Han verkade ju jättebra

Hon är ju hopprädd på riktigt och ung, det är väl klart hon hade föredragit om hon hade fått träna dressyr bara och att det skulle hjälpt mot hopprädslan. Vem skulle inte föredragit det? Hon är väl riktigt skakig nu, helt förståeligt (Haken är att enda sättet att bli hjälpt är nog att skutta över bommar många gånger, men vem tänker så. Det man är livrädd för undviker man.).

Det är helt enkelt så att två kan ha rätt samtidigt. Ett barn kan ha rätt i att det är otäckt att hoppa och inte vilja hoppa i början på ett nytt ställe och ha rätt att yttra det och ha rätt att vara skakig och nervös inför morgondagens lektion SAMTIDIGT som en lärare har helt rätt i sin metod att lösa problemet.

 

[Lobelia]

Sv: Ponnyakuten 4

Som sagt privatlektioner med en mentalcoach istället för ett tv - program!

Alla problem skulle kunna lösas hemma så kommentaren känns direkt överflödig. Bra enformigt att sitta och svar det på 8x5 ponnyakutenbarn.

 

[Badger]

Sv: Ponnyakuten 4

Och man kan ha panik inför hoppning och desperat vilja lösa det problemet mest av allt i världen och man tycker det påverkar ens liv negativt SAMTIDIGT som man absolut inte vill hoppa när bommen och lektionen ligger framför en.

Livet är inte alltid så okomplicerat.

 

[mamman]

Sv: Ponnyakuten 4

Och man kan ha panik inför hoppning och desperat vilja lösa det problemet mest av allt i världen och man tycker det påverkar ens liv negativt SAMTIDIGT som man absolut inte vill hoppa när bommen och lektionen ligger framför en.

Livet är inte alltid så okomplicerat.

Sant, ibland är känslorna motstridiga.

En av mina döttrar satt och grät på ponnyn i ett halvår för att hon var så rädd. Men rida ville hon! (Hon var 7 år och hade ramlat av och brutit armen när hon precis börjat rida).

 

[Tokyo]

Sv: Ponnyakuten 4

Instämmer!

Jag själv åkte på hoppträning varje söndag fastän jag var absolut livrädd för att hoppa, jag ville ju så väldigt gärna att det skulle bli bättre! Det blev det ju också, när man bara vågat sig över tillräckligt många hinder och insåg att man inte skulle dö, ens om man trillade av!

 

[Lillagoajag]

Sv: Ponnyakuten 4

Jag grät hela första året på ridskola. Dels för att jag var rädd, och sedan för att jag blev så frustrerad av att vara rädd. Men det betydde ju inte att jag inte ville. Däremot hade jag gärna sluppit lära mig, jag ville KUNNA.

Eller som idag, jag fattar ju att man måste gå på intervju för att få jobb, men när jag satt i väntrummet strax innan intervjun ville jag inget hellre än att gå hem. Men det betyder ju inte att jag inte vill ha jobbet, bara att jag inte vill behöva uppleva obehaget som tar mig till jobbet. Och om jag som vuxen känner så, är det nog inte helt orimligt att tänka att även ett barn kan det. Och sedan ska vi ju komma ihåg att de kan ju ha klippt hur som helst, och ställt ledande frågor osv. Hon hade säkert mycket mer att säga om träningen än det vi fick höra. Och hon ville ju inte ge upp - hon sa ju bara att om de skulle hoppa hoppades hon att han skulle sänka åt henne, det tycker jag är ett jättesteg framåt!

 

[fio]

Sv: Ponnyakuten 4

Alla problem skulle kunna lösas hemma så kommentaren känns direkt överflödig. Bra enformigt att sitta och svar det på 8x5 ponnyakutenbarn.

Ja det är klart att dom kan, och kanske bör i en del fall! Är man SÅ rädd för att hoppa så kanske inte det ska ske under tidspress i en TV-ruta utan hemma i lugn och ro.

 

[mumin]

Sv: Ponnyakuten 4

*kl*

Om någon hade LÄST vad jag hade skrivit så skrev jag att jag förstår att tjejen känner som hon gör, sen är det klart att någon måste stötta peppa o pusha tösen för att de ska komma nånstans, men jag har fortfarande fullkomlig förståelse för hur hon känner o tycker inte att det är konstigt alls.
Jag har också blivit pushad, både som barn och vuxen, i lagom dos (vilket jag tror att det var i tjejens fall), är det nödvändigt o utvecklande. I För stor dos är det direkt förstörande, oavsett hur gammal man är. Men det är ju ofta det som skiljer en bra tränare från en dålig, att de ser var gränsen går, vilket jag tyckte det verkade som Peter gjorde, men det är ju svårt att säga efter att sett några små ryckta bitar ur en träning.
Jag vill också kunna hoppa. Men har jag varit borta från bommarna för länge blir jag rädd för dem även om de ligger på marken. Det behövs träning för att det ska släppa o kunna bygga hinder, tillsammans med mental träning, o de tycks de ju få mer av på lägret i år än förrut.

 

[Buck]

Sv: Ponnyakuten 4

? Ja jag vet att de är barn, Att bli tvingad att ta tag i sina rädslor är = prata om det, men också att ha ngn som knuffar ut en utanför sin trygghetszon.
Och jag ser det som att i och med att de är med i pa, så har de gått med på att bli knuffade ut ur trygghets zonerna, och inte att de förväntar sig att de ska få jobba inom sin zon tills de själva känner sig 120% redo att gå en cm utanför trygghets zonen.

Att lita på sin tränare och att hen vet vad man klarar av är dock viktigt för att man ska våga ta sig ut, så då måste man ibland våga tvinga sig själv att lyda tränaren och intala sig själv att det går bra.
Litar man inte på att tränaren tar hand om en så är det ingen som kan tvinga en till ngt heller. Man kan bara tvinga sig själv, en tränare kan bara vägleda och uppmuntra.
(Har själv varit hopprädd, rädd för att rida ut, rädd för att gå med hästen och rädd för att rida själv. Tvingar dock mig själv till att kasta bort förståndet och göra det ändå, för man kommer aldrig bort från rädslorna annars)

 

[Got2Be]

Sv: Ponnyakuten 4

Peter sa ju också att hon verka ha blivit fartblind och ponnyn blir studsig när han kortar sig så mycket!
Och det har han ju helt rätt i!

Jag tycker att han gjorde det så himla bra med henne! Han bad henne att öka, men tvingande henne absolut inte! Och hon ökade ju och galopperade över alla bommar!

 

[mumin]

Sv: Ponnyakuten 4

Jag tycker att han gjorde det så himla bra med henne! Han bad henne att öka, men tvingande henne absolut inte! Och hon ökade ju och galopperade över alla bommar!

Jag tyckte också det såg bra ut! Jag är jättenyfiken på hur det går för henne men jag hoppas o tror att det kommer bli kanon

 

[Got2Be]

Sv: Ponnyakuten 4

Det tror jag också! Ponnyn verkar ju väldigt snäll! Och lydig ändå!

 

[Lobelia]

Sv: Ponnyakuten 4

Ja det är klart att dom kan, och kanske bör i en del fall! Är man SÅ rädd för att hoppa så kanske inte det ska ske under tidspress i en TV-ruta utan hemma i lugn och ro.

Desto bättre, då är det många om kan identifiera sig och lyckas hon så kan hon inspirera många.

 

[Alexandra_W]

Sv: Ponnyakuten 4

Peter sa ju också att hon verka ha blivit fartblind och ponnyn blir studsig när han kortar sig så mycket!
Och det har han ju helt rätt i!

Jag tycker att han gjorde det så himla bra med henne! Han bad henne att öka, men tvingande henne absolut inte! Och hon ökade ju och galopperade över alla bommar!

Jag tyckte den lektionen var super, dessutom kände jag att jag ska ta med mig det där själv. Inte för jag är fartblind rent generellt då. Men jag har en gammal ryggskada och om det är taggat och lite för på, rider jag gärna i lustempo, överkontrollerat "för det inte ska hända något".

Samtidigt som jag har en herre med UTMÄRKTA bromsar, och som avbryter tok om jag tar i honom och/eller ryter nej.

Så det där PM sa om att har man så lätt att bromsa/så bra bromsar - då måste man våga gasa också. Så jag ska fan det nästa ridtur (som lär bli en peppad dito då hästen stått snart 2 v, 1 v pga tappsko och 1 v pga tidsbrist)

 

[fio]

Sv: Ponnyakuten 4

Fast kollar man presentationen så galopperar hon på mer där än för Pether. Så fartblind vet jag inte..