Pensionsångest

[MJLee]

Jag förstår dig, @Magiana, jag är några år äldre än du och har haft riktig ågren över pensionen många gånger. Bott och arbetat utomlands länge så inget sparande i Sverige, har dessutom varit arbetslös och sjukskriven de senaste fyra åren, så tja inte mycket att hämta där heller, inte heller var lönen när jag jobbade särskilt bra. Det blir kattmat för mig på gamla dar, ja förutom att jag inte kommer har råd med det, inte min katts lyxmat iallfall Makaroner och korv är billigare än Sheba, Zwi Peaks och Applaws. Nej men skämt åsido jag tror vi är många som känner som du. Jag har som tur var en liten bostadsrätt jag köpte för tio år sedan som stigit stadigt i värde. Jag ser den som mitt pensionssparande. Står i Stockholm stads bostadskö och förhoppningsvis när det blir dax så finns det någonstans jag kan flytta till.

Har du funderat på ett fritidshus som du sedan vinterbonar? Det verkar finns gott om sådana till ganska ok priser och då kan du lägga några hundra tusen på att renovera/vinteranpassa.

 

[stjarnhimmel]

Jag förstår dig, @Magiana, jag är några år äldre än du och har haft riktig ågren över pensionen många gånger. Bott och arbetat utomlands länge så inget sparande i Sverige, har dessutom varit arbetslös och sjukskriven de senaste fyra åren, så tja inte mycket att hämta där heller, inte heller var lönen när jag jobbade särskilt bra. Det blir kattmat för mig på gamla dar, ja förutom att jag inte kommer har råd med det, inte min katts lyxmat iallfall Makaroner och korv är billigare än Sheba, Zwi Peaks och Applaws. Nej men skämt åsido jag tror vi är många som känner som du. Jag har som tur var en liten bostadsrätt jag köpte för tio år sedan som stigit stadigt i värde. Jag ser den som mitt pensionssparande. Står i Stockholm stads bostadskö och förhoppningsvis när det blir dax så finns det någonstans jag kan flytta till.

Har du funderat på ett fritidshus som du sedan vinterbonar? Det verkar finns gott om sådana till ganska ok priser och då kan du lägga några hundra tusen på att renovera/vinteranpassa.

Det var ett bra förslag. att köpa ett fritidshus i bättre kvalitet.
Då kan man köpa i någon stockhlmsförort och behålla jobb och vänner.

@Magiana

 

[MJLee]

PS. Om du kan, hitta någonting som kommer att stiga i värde så mycket att när du går i pension kan du ta ut sk pensionslån med ditt boende som säkerhet. Du kan också göra som någon annan här föreslog, jobba lite extra för att dryga ut pengarna. Jag jobbar extra då och då på ett call center där vi sitter och intervjuar folk, flera av de som jobbar är pensionärer, jag tror den äldsta är 82, som gillar att komma ut och prata lite, vara lite social, och som sagt tjäna lite pengar.

Med pensionslån och extra arbete kan du leva kvar där du bor, men dina eventuella arvingar snubbas på hela arvet, om nu det är viktigt för dig Om du lever tillräckligt länge tar kanske pengarna slut men då är du så skruttig så äldreboende inte är så dumt.

 

[Lovisaleonora]

Om jag hade kunna bli frisk med käcka fraser på facebook eller logik för all del, så hade jag aldrig behövt över 10 år för att bli frisk.

Den som tror att man blir frisk med käcka fraser måste nog allvarligt fundera över sin livssituation. Däremot tror jag att ALLA tjänar på att reflektera över sin inställning och sitt ansvar för sin egen situation. Oavsett var i livet man är.

 

[Lampan]

PS. Om du kan, hitta någonting som kommer att stiga i värde så mycket att när du går i pension kan du ta ut sk pensionslån med ditt boende som säkerhet. Du kan också göra som någon annan här föreslog, jobba lite extra för att dryga ut pengarna. Jag jobbar extra då och då på ett call center där vi sitter och intervjuar folk, flera av de som jobbar är pensionärer, jag tror den äldsta är 82, som gillar att komma ut och prata lite, vara lite social, och som sagt tjäna lite pengar.

Med pensionslån och extra arbete kan du leva kvar där du bor, men dina eventuella arvingar snubbas på hela arvet, om nu det är viktigt för dig Om du lever tillräckligt länge tar kanske pengarna slut men då är du så skruttig så äldreboende inte är så dumt.

Pensionslån på bostaden, det visste jag inte att man kunde ta.
Det är ju kanon, människor kan bo kvar i sin bostad och ändå ha lite extra pengar

 

[MJLee]

https://www.sparkontakt.se

 

[Magiana]

Den som tror att man blir frisk med käcka fraser måste nog allvarligt fundera över sin livssituation. Däremot tror jag att ALLA tjänar på att reflektera över sin inställning och sitt ansvar för sin egen situation. Oavsett var i livet man är.

Då undrar jag lite varför du drog upp det här citatet: "When thinking about life remember this: no amount of guilt can solve the past and no amount of anxiety can change the future".

Har det aldrig slagit dig att anledningen till att jag har mer oro i kroppen än genomsnittsmänniskan (är t.o.m. dokumenterat i tester), beror på att det är restsymptom från den panikångest som var på väg att sätta mig i förtidspension? Citatet skulle alltså betyda att jag kan minska oro genom att reflektera? Drar man det vidare skulle det då också betyda att jag hade kunnat reflektera mig frisk från panikångesten. Nu är det ju så att jag jobbar med mig själv på ett helt annat sätt och blir mest irriterad över att s.k. goda råd som öses över mig är självklarheter.

Har jag någon släng av oro eller ångest så är det inte helt påverkbart med logik eller reflektion. Vad gäller tankarna om min framtida pension handlar det mer om att se om sitt hus så att det blir så bra som möjligt, än att jag är orolig. Jag vet hur man lever snålt, men det är verkligen inget jag längtar efter att vara tvungen till.

Har du funderat på ett fritidshus som du sedan vinterbonar? Det verkar finns gott om sådana till ganska ok priser och då kan du lägga några hundra tusen på att renovera/vinteranpassa.

Ja, jag har tänkt på den saken. Tyvärr har jag under de år jag hemnetknarkat aldrig hittat något i min prisklass som har tilltalat mig det minsta. Jag får ju inte låna så mycket så det får inte kosta mer än en miljon. I annat fall får jag fortsätta att spara i flera år till.

Men jag har i alla fall fått lite mer infallsvinklar nu så att jag kan fundera vidare om jag bör fråga ifall det tomma renoveringsobjektet i grannskapet kan tänkas vara till salu och till vilket pris. Huset tilltalar mig och där finns också potential att förverkliga en del av de idéer jag går och ruvar på. Där skulle jag kunna ha en trevlig bisyssla.

 

[Lampan]

Då undrar jag lite varför du drog upp det här citatet: "When thinking about life remember this: no amount of guilt can solve the past and no amount of anxiety can change the future".

Har det aldrig slagit dig att anledningen till att jag har mer oro i kroppen än genomsnittsmänniskan (är t.o.m. dokumenterat i tester), beror på att det är restsymptom från den panikångest som var på väg att sätta mig i förtidspension? Citatet skulle alltså betyda att jag kan minska oro genom att reflektera? Drar man det vidare skulle det då också betyda att jag hade kunnat reflektera mig frisk från panikångesten. Nu är det ju så att jag jobbar med mig själv på ett helt annat sätt och blir mest irriterad över att s.k. goda råd som öses över mig är självklarheter.

Har jag någon släng av oro eller ångest så är det inte helt påverkbart med logik eller reflektion. Vad gäller tankarna om min framtida pension handlar det mer om att se om sitt hus så att det blir så bra som möjligt, än att jag är orolig. Jag vet hur man lever snålt, men det är verkligen inget jag längtar efter att vara tvungen till.



Ja, jag har tänkt på den saken. Tyvärr har jag under de år jag hemnetknarkat aldrig hittat något i min prisklass som har tilltalat mig det minsta. Jag får ju inte låna så mycket så det får inte kosta mer än en miljon. I annat fall får jag fortsätta att spara i flera år till.

Men jag har i alla fall fått lite mer infallsvinklar nu så att jag kan fundera vidare om jag bör fråga ifall det tomma renoveringsobjektet i grannskapet kan tänkas vara till salu och till vilket pris. Huset tilltalar mig och där finns också potential att förverkliga en del av de idéer jag går och ruvar på. Där skulle jag kunna ha en trevlig bisyssla.

Ja fråga på huset, det blir en nystart, du får något att göra kanske ser du då lite mer positivt på livet också
Ingen av oss har egentligen någon trygghet alls, Allt kan ju hända, ekonomin kan kollapsa som i Grekland vi kan bli sjuka eller råka ut för olyckor
Att oroa sig för sånt som ev kan hända, är ganska meningslöst Det brukar finnas lösningar på det mesta

 

[Magiana]

Ja fråga på huset, det blir en nystart, du får något att göra kanske ser du då lite mer positivt på livet också
Ingen av oss har egentligen någon trygghet alls, Allt kan ju hända, ekonomin kan kollapsa som i Grekland vi kan bli sjuka eller råka ut för olyckor
Att oroa sig för sånt som ev kan hända, är ganska meningslöst Det brukar finnas lösningar på det mesta

Jo, jag har saker att göra. Jag har precis börjat komma igång med motionering av grannhästarna och hade inte det funkat hade jag börjat på karate och/eller hittat någon annan häst. Men med ett renoveringsobjekt kommer jag att få prioritera om.

Men ja, jag ska nog i alla fall fråga om huset. Det är lagom stort, 1½ plan och så pass gammalt att det nog inte innehåller plast eller alltför mycket skadliga material.

Visst vet jag att saker kan hända, men man behöver ju inte gå omkring helt aningslöst utan att agera det minsta förebyggande eller ha backup-planer i fickan. (Att låsa ytterdörren och ha försäkringar är t.ex. sådana saker.) Jag har råkat ut för både det ena och det andra och har många gånger fått kämpa hårt för att hitta det där lösningarna, ibland har det lyckats med bara en hårsmån från att gå helt åt helvete. Jag förebygger hellre än sliter mitt hår när skit händer. Då har jag i alla fall gjort vad jag kan.

 

[Lampan]

Jo, jag har saker att göra. Jag har precis börjat komma igång med motionering av grannhästarna och hade inte det funkat hade jag börjat på karate och/eller hittat någon annan häst. Men med ett renoveringsobjekt kommer jag att få prioritera om.

Men ja, jag ska nog i alla fall fråga om huset. Det är lagom stort, 1½ plan och så pass gammalt att det nog inte innehåller plast eller alltför mycket skadliga material.

Visst vet jag att saker kan hända, men man behöver ju inte gå omkring helt aningslöst utan att agera det minsta förebyggande eller ha backup-planer i fickan. (Att låsa ytterdörren och ha försäkringar är t.ex. sådana saker.) Jag har råkat ut för både det ena och det andra och har många gånger fått kämpa hårt för att hitta det där lösningarna, ibland har det lyckats med bara en hårsmån från att gå helt åt helvete. Jag förebygger hellre än sliter mitt hår när skit händer. Då har jag i alla fall gjort vad jag kan.

Tanken på pension har slagit mig också
Jag har jobbat mycket halvtid, när jag tittar i orange kuvert så vet jag inte om jag ska skratta eller gråta
För min del är det bästa att dra ner på kostnader inför pensionen det gör jag bäst med eget hus
Om det huset du ska titta på inte är till salu så finns det massor av fina stugor svårsålda/billiga på hemnet Du kan bo jättebilligt i eget hus med stor trädgård
Håller tummarna för dig

 

[sjoberga]

Då undrar jag lite varför du drog upp det här citatet: "When thinking about life remember this: no amount of guilt can solve the past and no amount of anxiety can change the future".

Har det aldrig slagit dig att anledningen till att jag har mer oro i kroppen än genomsnittsmänniskan (är t.o.m. dokumenterat i tester), beror på att det är restsymptom från den panikångest som var på väg att sätta mig i förtidspension? Citatet skulle alltså betyda att jag kan minska oro genom att reflektera? Drar man det vidare skulle det då också betyda att jag hade kunnat reflektera mig frisk från panikångesten. Nu är det ju så att jag jobbar med mig själv på ett helt annat sätt och blir mest irriterad över att s.k. goda råd som öses över mig är självklarheter.

Har jag någon släng av oro eller ångest så är det inte helt påverkbart med logik eller reflektion. Vad gäller tankarna om min framtida pension handlar det mer om att se om sitt hus så att det blir så bra som möjligt, än att jag är orolig. Jag vet hur man lever snålt, men det är verkligen inget jag längtar efter att vara tvungen till.



Ja, jag har tänkt på den saken. Tyvärr har jag under de år jag hemnetknarkat aldrig hittat något i min prisklass som har tilltalat mig det minsta. Jag får ju inte låna så mycket så det får inte kosta mer än en miljon. I annat fall får jag fortsätta att spara i flera år till.

Men jag har i alla fall fått lite mer infallsvinklar nu så att jag kan fundera vidare om jag bör fråga ifall det tomma renoveringsobjektet i grannskapet kan tänkas vara till salu och till vilket pris. Huset tilltalar mig och där finns också potential att förverkliga en del av de idéer jag går och ruvar på. Där skulle jag kunna ha en trevlig bisyssla.

Jag tycker fortfarande att du ska ta upp frågan om tjänstepension med nuvarande arbetsgivare, eller nästa om det är dags att byta.

Det kostar mindre än de flesta AG tror och är lite av en hygienfråga när man har människor anställda på längre tid.

 

[stjarnhimmel]

Då undrar jag lite varför du drog upp det här citatet: "When thinking about life remember this: no amount of guilt can solve the past and no amount of anxiety can change the future".

Har det aldrig slagit dig att anledningen till att jag har mer oro i kroppen än genomsnittsmänniskan (är t.o.m. dokumenterat i tester), beror på att det är restsymptom från den panikångest som var på väg att sätta mig i förtidspension? Citatet skulle alltså betyda att jag kan minska oro genom att reflektera? Drar man det vidare skulle det då också betyda att jag hade kunnat reflektera mig frisk från panikångesten. Nu är det ju så att jag jobbar med mig själv på ett helt annat sätt och blir mest irriterad över att s.k. goda råd som öses över mig är självklarheter.

Har jag någon släng av oro eller ångest så är det inte helt påverkbart med logik eller reflektion. Vad gäller tankarna om min framtida pension handlar det mer om att se om sitt hus så att det blir så bra som möjligt, än att jag är orolig. Jag vet hur man lever snålt, men det är verkligen inget jag längtar efter att vara tvungen till.



Ja, jag har tänkt på den saken. Tyvärr har jag under de år jag hemnetknarkat aldrig hittat något i min prisklass som har tilltalat mig det minsta. Jag får ju inte låna så mycket så det får inte kosta mer än en miljon. I annat fall får jag fortsätta att spara i flera år till.

Men jag har i alla fall fått lite mer infallsvinklar nu så att jag kan fundera vidare om jag bör fråga ifall det tomma renoveringsobjektet i grannskapet kan tänkas vara till salu och till vilket pris. Huset tilltalar mig och där finns också potential att förverkliga en del av de idéer jag går och ruvar på. Där skulle jag kunna ha en trevlig bisyssla.

Hur långt ifrån Sthlm kan du tänka dig att bo? För du behöver ju inte flytta till Skåne...
Om jag ville ha hus och hade en miljon skulle jag köpa ett fritidshus tex runt Norrtälje. Man kan få fritidshus i bra skick för mindre än en miljon. Har hittat vissa som är gjorda för att man ska bo där på vintern och där vatten/avlopp etc är anpassat för det.
Jag antar att om du är själv behöver du inget jättehus?

 

[stjarnhimmel]

Hur långt ifrån Sthlm kan du tänka dig att bo? För du behöver ju inte flytta till Skåne...
Om jag ville ha hus och hade en miljon skulle jag köpa ett fritidshus tex runt Norrtälje. Man kan få fritidshus i bra skick för mindre än en miljon. Har hittat vissa som är gjorda för att man ska bo där på vintern och där vatten/avlopp etc är anpassat för det.
Jag antar att om du är själv behöver du inget jättehus?

Surfade lite mer.
Förutom fritidshus som funkar som permanentboende hittade jag också ett par små villor samt några renoverade torp.
Så om du kan tänka dig att bo lite längre från Sthlm tex en bit utanför Norrtälje så täcker din miljon ett hus.
Så det handlar ju bara om vad du är villig att kompromissa med.

 

[Mabuse]

Då undrar jag lite varför du drog upp det här citatet: "When thinking about life remember this: no amount of guilt can solve the past and no amount of anxiety can change the future".

Har det aldrig slagit dig att anledningen till att jag har mer oro i kroppen än genomsnittsmänniskan (är t.o.m. dokumenterat i tester), beror på att det är restsymptom från den panikångest som var på väg att sätta mig i förtidspension? Citatet skulle alltså betyda att jag kan minska oro genom att reflektera? Drar man det vidare skulle det då också betyda att jag hade kunnat reflektera mig frisk från panikångesten. Nu är det ju så att jag jobbar med mig själv på ett helt annat sätt och blir mest irriterad över att s.k. goda råd som öses över mig är självklarheter.

Har jag någon släng av oro eller ångest så är det inte helt påverkbart med logik eller reflektion. Vad gäller tankarna om min framtida pension handlar det mer om att se om sitt hus så att det blir så bra som möjligt, än att jag är orolig. Jag vet hur man lever snålt, men det är verkligen inget jag längtar efter att vara tvungen till.



Ja, jag har tänkt på den saken. Tyvärr har jag under de år jag hemnetknarkat aldrig hittat något i min prisklass som har tilltalat mig det minsta. Jag får ju inte låna så mycket så det får inte kosta mer än en miljon. I annat fall får jag fortsätta att spara i flera år till.

Men jag har i alla fall fått lite mer infallsvinklar nu så att jag kan fundera vidare om jag bör fråga ifall det tomma renoveringsobjektet i grannskapet kan tänkas vara till salu och till vilket pris. Huset tilltalar mig och där finns också potential att förverkliga en del av de idéer jag går och ruvar på. Där skulle jag kunna ha en trevlig bisyssla.

Varför måste du äga mark för att kunna komma till ro? Det finns ju lägenheter som har ganska låg månadskostnad, kanske satsa på en trevlig bostadsrätt istället? Det för mig låter väldigt mycket vettigare om man är stockholmare, det finns många bra lägenheter. Vill man odla lite finns ju också möjligheten att kombinera lägenhet med kolonilott.

 

[Gabbi]

Räntan struntar jag i för jag är emot ränta som fenomen. Jag kan alltid använda hur mycket eller hur lite jag vill av min lön men allt jag inte använder går in på sparkontot.

Då tycker jag du ska lägga lite energi på att sluta strunta i räntan och att sluta vara emot den som fenomen och istället börja se räntan (och annan avkastning) som det som skulle kunna lösa dina problem.

 

[Gabbi]

Men det är väldigt lite i den här tråden som faktiskt har handlat om det jag startade tråden om, nämligen hur man får en bättre pension så att man faktiskt klarar sig utan att behöva leva på helt på existensminimum med bidrag eller sälja sitt boende den dagen pensionen kommer, om man har lån kvar på bostaden.

Jag skulle kunna komma med en hel del råd angående detta, men då du redan skrivit att du ser det som oetiskt att tjäna pengar på ränta (Hur du nu tror att din pension växer?) så vet jag inte ens var jag skulle börja.

 

[Lovisaleonora]

Vad gäller tankarna om min framtida pension handlar det mer om att se om sitt hus så att det blir så bra som möjligt, än att jag är orolig.

Nu kan jag tycka att trådens rubrik "Pensionsångest" signalerar snäppet över oro. Ångest är för mig betydligt värre än att vara orolig, men det kanske är en definitionsfråga...

Du väljer självklart vad du vill ta till dig, som alltid med råd och särskilt med trådar på allmänna forum. Det är dock intressant att du förkastat nästintill alla goda råd du fått, några MYCKET bra, från människor som verkligen lever som de lär i fråga om ekonomi. Det känner jag är en ren ovilja att faktiskt ändra situationen.

 

[Magiana]

Hur långt ifrån Sthlm kan du tänka dig att bo? För du behöver ju inte flytta till Skåne...
Om jag ville ha hus och hade en miljon skulle jag köpa ett fritidshus tex runt Norrtälje. Man kan få fritidshus i bra skick för mindre än en miljon. Har hittat vissa som är gjorda för att man ska bo där på vintern och där vatten/avlopp etc är anpassat för det.
Jag antar att om du är själv behöver du inget jättehus?

Jag bor nära Norrtälje. Ska jag fortsätta bo här och vara tvungen att åka till jobbet dagligen så kan jag inte tänka mig en längre restid är 30 minuter till jobbet, vilket jag har idag. Jag tycker jag spenderar alldeles för mycket tid i bilen redan nu. I dagsläget finns det bara 3 objekt till salu på det avståndet från mitt jobb. Om jag kan jobba hemifrån, så gott som jämt, så kan jag bo var som helst om det är odlingszon 3 eller bättre, exklusive slättlandskapen då jag ogillar blåst så det är ju dumt att bo på ett blåsigt ställe då.

Nej, huset behöver inte vara stort. Från 40 kvm och uppåt funkar, men någonstans finns det väl en maxgräns också.

Varför måste du äga mark för att kunna komma till ro? Det finns ju lägenheter som har ganska låg månadskostnad, kanske satsa på en trevlig bostadsrätt istället? Det för mig låter väldigt mycket vettigare om man är stockholmare, det finns många bra lägenheter. Vill man odla lite finns ju också möjligheten att kombinera lägenhet med kolonilott.

Jag är inte Stockholmare. Jag bara råkar bo i Stockholms län. I hjärtat är jag bonde. Jag verkligen vantrivs i lägenheter, känner mig instängd, klättrar på väggarna och retar mig på grannarna. Vad gäller odlandet så kan en kolonilott aldrig ersätta min lust att skapa med växter och jag får heller inte lugn och ro då koloniträdgårdar alltid har tätt med grannar. Jag ser trädgården som en canvasduk där jag kan måla med växter. Där kan jag plantera träd, buskar, fixa ett stort rosarium, bygga damm och stenpartier, plantera perennrabatter och också ha en del med rena nyttoväxter som ger mig mat. Egen mark ger mig också möjligheten att förverkliga andra idéer jag har.

Jag har haft väldigt många trädgårdar till låns som jag har fått lämna. Att lämna det jag skapat är alltid en sorg. Växter låter sig inte flyttas hur som helst, framförallt inte stora träd och buskar. Därför vill jag äga min trädgård för att slippa lämna den för att någon annan tycker det.

Odlandet är helt enkelt en så stor del av mitt liv att utan det vore jag bara en halv människa.

 

[tinaiva]

Jag bor nära Norrtälje

Men då har du ju lösningen. Hitta ett fritidshus i trakten som du kan utveckla både renoveringsmässigt och med egen trädgård. Då har du

• jobbet med med möjligheten att jobba både hemifrån och på plats,
• möjligheten till fortsatt träning för din CR-tränare,
• det kontaktnät du nämnt att du ogärna lämnar finns kvar.
• här finns ju precis hur mycket hästar som helst runtomkring så att hitta nån medryttarhäst borde inte vara nåt problem. Jag vet åtminstone två på rak arm som gärna vill ha ansvarsfulla medryttare.

Kan ju inte bli bättre

 

[stjarnhimmel]

Jag bor nära Norrtälje. Ska jag fortsätta bo här och vara tvungen att åka till jobbet dagligen så kan jag inte tänka mig en längre restid är 30 minuter till jobbet, vilket jag har idag. Jag tycker jag spenderar alldeles för mycket tid i bilen redan nu. I dagsläget finns det bara 3 objekt till salu på det avståndet från mitt jobb. Om jag kan jobba hemifrån, så gott som jämt, så kan jag bo var som helst om det är odlingszon 3 eller bättre, exklusive slättlandskapen då jag ogillar blåst så det är ju dumt att bo på ett blåsigt ställe då.

Nej, huset behöver inte vara stort. Från 40 kvm och uppåt funkar, men någonstans finns det väl en maxgräns också.



Jag är inte Stockholmare. Jag bara råkar bo i Stockholms län. I hjärtat är jag bonde. Jag verkligen vantrivs i lägenheter, känner mig instängd, klättrar på väggarna och retar mig på grannarna. Vad gäller odlandet så kan en kolonilott aldrig ersätta min lust att skapa med växter och jag får heller inte lugn och ro då koloniträdgårdar alltid har tätt med grannar. Jag ser trädgården som en canvasduk där jag kan måla med växter. Där kan jag plantera träd, buskar, fixa ett stort rosarium, bygga damm och stenpartier, plantera perennrabatter och också ha en del med rena nyttoväxter som ger mig mat. Egen mark ger mig också möjligheten att förverkliga andra idéer jag har.

Jag har haft väldigt många trädgårdar till låns som jag har fått lämna. Att lämna det jag skapat är alltid en sorg. Växter låter sig inte flyttas hur som helst, framförallt inte stora träd och buskar. Därför vill jag äga min trädgård för att slippa lämna den för att någon annan tycker det.

Odlandet är helt enkelt en så stor del av mitt liv att utan det vore jag bara en halv människa.

Jag tycker du måste bli realistisk och inte ha så höga krav. Man kan inte få allt!
Du vill ha ett hus, inom ett visst område till lågt pris.
Men vet du... väldigt få människor har det så. Nästan alla måste kompromissa. Varför kan du bara åka 30 min?
Om man tar sthlm tex så åker många över en timme i varje riktning. Anledningen är att ha råd att ha det boende som man vill ha.
Vill man bo närmare så får man bo mindre eller bo i lägenhet. Så är livet- kompromisser.

Måste du åka till jobbet dagligen?