Patrik Kittels hästar tappade syret i tungan

Dressyrstjärnan Patrik Kittels häst tappade syret i tungan under två världscuptävlingar.
På en serie bilder som Sportbladet har tagit del av avslöjas att han och flera andra toppryttare sätter för hårt tryck i munnen på sina hästar.
– Tungan är ju blålila. Så ser inte en frisk tunga ut, säger Christine Levring, veterinär.
– Jag förstår att bilderna kan väcka frågor, säger Patrik Kittel till Sportbladet

 

[Shaggy]

Jag tänker att det inte är orimligt att ryttarna inte vetat att tungorna blir blå under ritten i vissa moment. Fotografen säger ju själv att det är tack vare fototekniken man kan fånga det, det är för korta ögonblick som tungan syns för att ögat ska hinna upptäcka. Det är ju rimligt, det krävs både att tungan är blå och att hästen öppnar munnen såpass mycket att tungan syns.

Jag tror inte nödvändigtvis att just de här ryttarna rider särskilt illa eller hårdhänt, utan det kan ju vara att det är så mycket tryck som blir för att hästen ska kunna gå så samlat med så mycket kraft som man vill se. Jag menar, om man tittar på hur en professionell dressyrryttare ser ut i kroppen, så har de väldigt mycket muskler i axlarna. Det indikerar ju att de behöver vara väldigt starka där, och det skulle ju inte behövas om inte hästarna åtminstone emellanåt gick med mycket tryck i tygeln.

Jämför man med hur hoppryttare ser ut, så har de mindre muskler i axelpartiet, jämförelsevis. Så, lite syns det ju på kropparna var belastningen är. Man får ju muskler där man behöver dem för det arbete man utför, så att säga.

Men givet att vi nu har fått insikt i vilken belastning det blir i hästens mun, så kan man ju fatta ett mer informerat beslut om hur vi vill att dressyrsporten ska vara. Om vi vill. Antingen ändra, eller säga att jäpp, blå tungor i vissa moment får man leva med.

Fast om du måste rida med mycket tryck i tygeln för att för att få hästen att gå "samlat" så har utbildningen brustit, kraftigt.

 

[SiZo]

Fast om du måste rida med mycket tryck i tygeln för att för att få hästen att gå "samlat" så har utbildningen brustit, kraftigt.

Håller med fullständigt.

Spinner vidare;

Jag har större acceptans för att man kan ha tillfälligt högt tryck i hoppningen eller terräng. Kanske håller hästen på att krascha in i hindret och en hård förhållning måste göras - men sedan släpper man. Och i regel ser det ut så i hoppning tycker jag, någon enstaka hård förhållning, men man sitter inte och håller konstant som man gör i dressyr.

 

[Cambrie]

Jag som sålt massor av bilder till just ovannämnda blaska håller ju inte riktigt med om att vad man ser är hur bilderna ser ut alltid... Med det sagt har jag såklart inte insikt i hur just dessa bilder är redigerade. Men redigerade, det kan jag lova att de är, om inte av fotografen själv så av någon på redaktionen, har nog inte en enda bild som är publicerad som är samma bild som jag själv sålt om jag ska vara ärlig .

Med det sagt. Det är bra att ridsport granskas. Jag hade dock av egen erfarenhet av hur blaskan jobbar och journalisten faktiskt hellre sett vilken annan tidning och journalist som helst som hade tagit tag i det.

 

[co-SMAD4]

Denna tråd har påmint mig om min ridlärare som demonstrerade för mig genom tyglarna hur mycket "kontakt" man skulle känna när hästen gick samlat. Jag kan säga det att om jag var häst hade jag nog också blivit blå av den kontakten. Och det var ändå inte vad hon ansåg vara maxkontakt. Jag tror hon lärde ut det hon har blivit lärd - att så ska det vara.

Det här med mjuk kontakt, när man menar att det är mjukt så länge man är följsam, tycker jag också har blivit lite skevt. Det är liksom inte mjuk kontakt när det är så mycket "kontakt", hur följsam man än tycker sig vara med armar och handleder. Under den där hårda kontakten ligger en tunga som inte får plats när man har ett bett i munnen, hur man än gör. Det är inte mjukt bara för att man inte är statisk, om hästen gapar, värjer sig eller är spänd. Det är inte samling bara för att man har mycket i handen.

 

[Roheryn]

Om det är olagligt eller inte vet jag inte och inte du heller. Det har inte prövats i rätten vad jag vet.

Det fina med vårt rättssystem är att vi (till skillnad från t.ex. USA och Storbritannien) har en lagbok att luta oss mot (samt förarbeten till lagarna). Det innebär att vi inte nödvändigtvis måste ha ett prejudikat för att veta att något är olagligt. Det räcker att lagtexten säger att det är förbjudet att tillfoga djur smärta eller skada i samband med tävling.

 

[hundtant]

Jag som sålt massor av bilder till just ovannämnda blaska håller ju inte riktigt med om att vad man ser är hur bilderna ser ut alltid... Med det sagt har jag såklart inte insikt i hur just dessa bilder är redigerade. Men redigerade, det kan jag lova att de är, om inte av fotografen själv så av någon på redaktionen, har nog inte en enda bild som är publicerad som är samma bild som jag själv sålt om jag ska vara ärlig .

Med det sagt. Det är bra att ridsport granskas. Jag hade dock av egen erfarenhet av hur blaskan jobbar och journalisten faktiskt hellre sett vilken annan tidning och journalist som helst som hade tagit tag i det.

Då har väl dina bilder behövt det, använder de bilder från andra än professionella fotografer så kräver det naturligtvis mer jobb.

Jag utgår från att de bilder du sålt inte har varit hela grunden för ett stort och genomarbetat reportage där själva bilderna, och färgerna de återger, är vad reportaget handlar om. Utan dem hade det inte funnits. Så du kan lugnt räkna med att det första bildredaktörerna redde ut med CPJ var om färgerna var förbättrade eller inte.

 

[QueenLilith]

Jag tänker att det inte är orimligt att ryttarna inte vetat att tungorna blir blå under ritten i vissa moment. Fotografen säger ju själv att det är tack vare fototekniken man kan fånga det, det är för korta ögonblick som tungan syns för att ögat ska hinna upptäcka. Det är ju rimligt, det krävs både att tungan är blå och att hästen öppnar munnen såpass mycket att tungan syns.

Jag tror inte nödvändigtvis att just de här ryttarna rider särskilt illa eller hårdhänt, utan det kan ju vara att det är så mycket tryck som blir för att hästen ska kunna gå så samlat med så mycket kraft som man vill se. Jag menar, om man tittar på hur en professionell dressyrryttare ser ut i kroppen, så har de väldigt mycket muskler i axlarna. Det indikerar ju att de behöver vara väldigt starka där, och det skulle ju inte behövas om inte hästarna åtminstone emellanåt gick med mycket tryck i tygeln.

Jämför man med hur hoppryttare ser ut, så har de mindre muskler i axelpartiet, jämförelsevis. Så, lite syns det ju på kropparna var belastningen är. Man får ju muskler där man behöver dem för det arbete man utför, så att säga.

Men givet att vi nu har fått insikt i vilken belastning det blir i hästens mun, så kan man ju fatta ett mer informerat beslut om hur vi vill att dressyrsporten ska vara. Om vi vill. Antingen ändra, eller säga att jäpp, blå tungor i vissa moment får man leva med.

Håller inte med alls.

Jag har sett många ryttare som klarar av att rida högutbildade hästar utan att dra in nosgrimman och ha en häst som gapar från tryck hela tiden. Det som pågår är inte dressyr, dessa ben-sprattlande spektakel är inte dressyr. Det är cirkus.

Dressyr skall vara mjuk och lösgörande, detta med att dom skall sprattla så mycket med benen är ett nytt fenomen och har inget med dressyr att göra. Det kommer av spänning.

- denna videon beskriver mycket väl poängen med dressyr.

 

[QueenLilith]

Jag tänker att det inte är orimligt att ryttarna inte vetat att tungorna blir blå under ritten i vissa moment. Fotografen säger ju själv att det är tack vare fototekniken man kan fånga det, det är för korta ögonblick som tungan syns för att ögat ska hinna upptäcka. Det är ju rimligt, det krävs både att tungan är blå och att hästen öppnar munnen såpass mycket att tungan syns.

Jag tror inte nödvändigtvis att just de här ryttarna rider särskilt illa eller hårdhänt, utan det kan ju vara att det är så mycket tryck som blir för att hästen ska kunna gå så samlat med så mycket kraft som man vill se. Jag menar, om man tittar på hur en professionell dressyrryttare ser ut i kroppen, så har de väldigt mycket muskler i axlarna. Det indikerar ju att de behöver vara väldigt starka där, och det skulle ju inte behövas om inte hästarna åtminstone emellanåt gick med mycket tryck i tygeln.

Jämför man med hur hoppryttare ser ut, så har de mindre muskler i axelpartiet, jämförelsevis. Så, lite syns det ju på kropparna var belastningen är. Man får ju muskler där man behöver dem för det arbete man utför, så att säga.

Men givet att vi nu har fått insikt i vilken belastning det blir i hästens mun, så kan man ju fatta ett mer informerat beslut om hur vi vill att dressyrsporten ska vara. Om vi vill. Antingen ändra, eller säga att jäpp, blå tungor i vissa moment får man leva med.

Spinner lite vidare på denna kommentaren. Om man någonstans tycker det är ok att hästar visar så otroligt mycket smärta som syns på dessa bilder och videos som AB har publicerat, så måste jag ändå vädja till att kolla på material som detta:

Där finns mycket bra förklaringar på andra ställen med, men jag gillar detta reportage. Det har många år på baken nu, men minst lika aktuellt idag.

exempel på ryttare vart hästen inte springer runt och gapar hela tiden. Hade önskat lite mer eftergift, men ser inte hästen gapa på videon. Man ser även hur det är eftergift på båda kandar tygel och bridon med jämna mellanrum. Så bara för man rider på hög nivå så behöver man inte rida som en djurplågare.

 

[Mabuse]

Fast om du måste rida med mycket tryck i tygeln för att för att få hästen att gå "samlat" så har utbildningen brustit, kraftigt.

Fast de går ju med tryck. Titta på ryttarnas muskulatur. De har ju de där musklerna för att de behövs. Jag vet att idealet är självbärighet, men frågan är om det går om man samtidigt vill ha den energi och kraft som eftersöks. Och de allra flesta vill ju ha stöd. Frågan är väl hur mycket stöd man ska/vill ha.

Men oavsett hur man tycker det borde vara, så tänker jag att en bra startpunkt är att se hur det är idag. Innan vi går vidare till hur man tycker det borde vara.

Jag tycker diskussionen så snabbt går in på hur det borde vara. Och där har vi ju hela spannet från dem som tycker det är bra precis som det är (ridning a la Stall Helgstrand inkluderat) till de som tycker att det är övervåld att alls rida på hästar, än mindre tävla dressyr med dem.

Fast jag har ridit högt utbildade hästar (intermediare/Grand Prix) som hållit högt upp i åren där jag kunnat rida med sytrådar som tyglar i princip. Nu har inte de varit mästerskapshästar, men det måste ju vara målet, inte en häst som hänger i tygeln.

Måste det? Jag tror inte det är självklart att hästen ska gå utan stöd, och att målet med ridningen är att försöka få bort hästen från handen helt och hållet.

 

[Cambrie]

Då har väl dina bilder behövt det, använder de bilder från andra än professionella fotografer så kräver det naturligtvis mer jobb.

Jag utgår från att de bilder du sålt inte har varit hela grunden för ett stort och genomarbetat reportage där själva bilderna, och färgerna de återger, är vad reportaget handlar om. Utan dem hade det inte funnits. Så du kan lugnt räkna med att det första bildredaktörerna redde ut med CPJ var om färgerna var förbättrade eller inte.

Har jobbat mycket med tidningen som frilansande journalist både större reportage och mycket bilder, jag vet precis hur de jobbar. Så du behöver inte anta någonting.

 

[Palermo]

Fast om du måste rida med mycket tryck i tygeln för att för att få hästen att gå "samlat" så har utbildningen brustit, kraftigt.

Jo. Men, det är ju samtidigt så att de här tre ryttarna blev högt placerade vid de aktuella tillfällena och hästarnas tungor blev blå. Och då är vi tillbaka vid det där valet som @Mabuse pekade på. Hittills har domarna valt att premiera den här ridningen. De har inte skickat hem ekipagen med tips om att göra om utbildningen från grunden.

 

[tuaphua]

Jag tänker att det inte är orimligt att ryttarna inte vetat att tungorna blir blå under ritten i vissa moment. Fotografen säger ju själv att det är tack vare fototekniken man kan fånga det, det är för korta ögonblick som tungan syns för att ögat ska hinna upptäcka. Det är ju rimligt, det krävs både att tungan är blå och att hästen öppnar munnen såpass mycket att tungan syns.

Jag tror inte nödvändigtvis att just de här ryttarna rider särskilt illa eller hårdhänt, utan det kan ju vara att det är så mycket tryck som blir för att hästen ska kunna gå så samlat med så mycket kraft som man vill se. Jag menar, om man tittar på hur en professionell dressyrryttare ser ut i kroppen, så har de väldigt mycket muskler i axlarna. Det indikerar ju att de behöver vara väldigt starka där, och det skulle ju inte behövas om inte hästarna åtminstone emellanåt gick med mycket tryck i tygeln.

Jämför man med hur hoppryttare ser ut, så har de mindre muskler i axelpartiet, jämförelsevis. Så, lite syns det ju på kropparna var belastningen är. Man får ju muskler där man behöver dem för det arbete man utför, så att säga.

Men givet att vi nu har fått insikt i vilken belastning det blir i hästens mun, så kan man ju fatta ett mer informerat beslut om hur vi vill att dressyrsporten ska vara. Om vi vill. Antingen ändra, eller säga att jäpp, blå tungor i vissa moment får man leva med.

Nej. Bara NEJ!

Du behöver INTE ha mer än sträckt tygel för att rida samling etc. Framför allt BÖR du inte heller ha det iom att du då sabbar bärigheten.
Det du har i handen är vad du tappar bak är ett gammalt ordsspråk.
Du tappar även lösgjordhet om du har mer än sträckt tygel typ. Sen att de flesta rider med mer tryck i handen än så är något annat än att det är nödvändigt eller ens bra eller ok.
Min häst går tex fint att piaffera i grimma eller halsring. Behövs inget tryck, ingen broms i handen etc. Går även att piaffera avsuttet med honom lös utan utrustning på sig. Man behöver inte heller ha tryck i handen då man rider öht taget. Tvärtom så önskar han människan i trevlig flygtur om de håller så pass hårt. Tack och godnatt liksom..

Samling handlar om lösgjordhet och teknik främst. Inte styrka eller kraft från människan iaf!

Att ryttarna inte reagerar med "Men hjälp, så hemskt!" När de får se bilderna tycker jag är väldigt talande.

 

[Lobelia]

Det fina med vårt rättssystem är att vi (till skillnad från t.ex. USA och Storbritannien) har en lagbok att luta oss mot (samt förarbeten till lagarna). Det innebär att vi inte nödvändigtvis måste ha ett prejudikat för att veta att något är olagligt. Det räcker att lagtexten säger att det är förbjudet att tillfoga djur smärta eller skada i samband med tävling.

Så du menar att du kan förutsäga vad utfallet skulle bli vid ett åtal mot Patrik Kitel?

Jag påstod att ingen av oss kunde veta utfallet och du motsäger mig, alltså vet du utfallet. Vad skulle det bli?

 

[Lobelia]

Om jag har rätt för mig fotograferade han med Muybridge-teknik, ett sätt att ta supersnabba bildserier på ett objekt som rör sig. I annat fall hade det inte gått att få det på bild, som jag fattat det.

Dagens professionella kameror kan ta skarpa bilder med ca 30 bilder per sekund med ett följande fokus, av exempelvis dykande fåglar jagande jaguarer eller racerbilar. En häst är långsam i det sammanhanget, jag skulle med min kamera som tar 12 bilder per sekund kunna få skarpa närbilder på en häst som rör sig.

Muybirdgetekniken handlar om fjärutlösta (med trigger) kameror utplacerade runt banan, det kan jag garantera dig att just den tekniken inte använts här.

 

[vilde]

Fast de går ju med tryck. Titta på ryttarnas muskulatur. De har ju de där musklerna för att de behövs. Jag vet att idealet är självbärighet, men frågan är om det går om man samtidigt vill ha den energi och kraft som eftersöks. Och de allra flesta vill ju ha stöd. Frågan är väl hur mycket stöd man ska/vill ha.

Men oavsett hur man tycker det borde vara, så tänker jag att en bra startpunkt är att se hur det är idag. Innan vi går vidare till hur man tycker det borde vara.

Jag tycker diskussionen så snabbt går in på hur det borde vara. Och där har vi ju hela spannet från dem som tycker det är bra precis som det är (ridning a la Stall Helgstrand inkluderat) till de som tycker att det är övervåld att alls rida på hästar, än mindre tävla dressyr med dem.

Måste det? Jag tror inte det är självklart att hästen ska gå utan stöd, och att målet med ridningen är att försöka få bort hästen från handen helt och hållet.

Hur menar du med stöd? Är det ett mentalt stöd för hästen med trycket från bettet eller ett fysiskt?

 

[tara]

Håller inte med alls.

Jag har sett många ryttare som klarar av att rida högutbildade hästar utan att dra in nosgrimman och ha en häst som gapar från tryck hela tiden. Det som pågår är inte dressyr, dessa ben-sprattlande spektakel är inte dressyr. Det är cirkus.

Dressyr skall vara mjuk och lösgörande, detta med att dom skall sprattla så mycket med benen är ett nytt fenomen och har inget med dressyr att göra. Det kommer av spänning.

Visa bifogad fil 141887

- denna videon beskriver mycket väl poängen med dressyr.

Frida Amalia, andra bilden är en kopia av Helgstrands kropp och hur hästen ser ut, när jag sett bilder från hans ridning på dressyrbanan. Varför vinner han jämnt och nu ska vi skicka en kopia tillsammans med helgstrands häst till os?

 

[hundtant]

Dagens professionella kameror kan ta skarpa bilder med ca 30 bilder per sekund med ett följande fokus, av exempelvis dykande fåglar jagande jaguarer eller racerbilar. En häst är långsam i det sammanhanget, jag skulle med min kamera som tar 12 bilder per sekund kunna få skarpa närbilder på en häst som rör sig.

Muybirdgetekniken handlar om fjärutlösta (med trigger) kameror utplacerade runt banan, det kan jag garantera dig att just den tekniken inte använts här.

Sant, det som står i artikeln om Muybridge är det här:
I boken Equine Cultures in transition berättar Crispin Parelius Johannessens att han valde att följa framridningen på Falsterbo med stillbildskamera och tog många bilder med korta intervall för att fånga detaljer hos ekipagen.
Enligt Crispin Parelius Johannessens är det mycket svårt för ett mänskligt öga eller en videokamera att fånga detaljer på ett objekt som rör sig.
– Det är därför Muybridges * sätt att skapa en bildserie är så viktig. Utan den typen av stillbilder har man ingen dokumentation av detaljer, säger Crispin Parelius Johannessens.

Det framgår inte vilken teknik han använt just på PK-bilderna.

 

[hundtant]

Har jobbat mycket med tidningen som frilansande journalist både större reportage och mycket bilder, jag vet precis hur de jobbar. Så du behöver inte anta någonting.

Vi kan stryka ordet "väl", jag antar inte att dina bilder behövt redigering, jag utgår från att de har det.

 

[vilde]

Fast jag har ridit högt utbildade hästar (intermediare/Grand Prix) som hållit högt upp i åren där jag kunnat rida med sytrådar som tyglar i princip. Nu har inte de varit mästerskapshästar, men det måste ju vara målet, inte en häst som hänger i tygeln.

Läste för länge sedan i en gammal ridbok att kravet på ryttarens hand var att man skulle kunna binda tygeln med ett kvinnohår

 

[tara]

Böckerna om Black Beauty handlade just om detta för hårt inspända tyglar fast det var körning på den tiden.

Mitt förslag. Två straffpoäng, 20%, per poängbedömningspunkt om öppen mun förekommer under bedömningsgrunden och två fingrar på nosryggen för nosgrimman annars diskvalificering. Det är stökig miljö på den här nivån så nosgrimma behövs för säkerhet ändå men två fingrar räcker för säkerhet. Då ändras ridningen.

Gäller från svårklass-nivån och uppåt och vi de tävlingarna ska ritter filmas och speciell domare sätter straffpoäng. Filmerna deleta efteråt. Försäkringsbolagen betalar säkert för de få tävlingar det gäller.