Para korsningstik?

Det var hemskt vad du hoppar hit och dit. Du har tagit upp en massa saker som inte ens har med blandrasavel att göra.
Och jag har aldrig sagt du är en dålig hundmänniska för du inte har min åsikt, men däremot har du kallat mig pucko och idiot (jo du skrev... idioter som bara ha rasrena hundar, och jag köper bara rasrena hundar)

Men faktum kvarstår. Det lyser verkligen om okunskap i dina inlägg, tyvärr, men jag tycker det. Sen kan du vara en bra hundägare för det.

Jag skulle kunna skriva ner mina erfarenheter med hundar och djur, men jag avstår. Men kan säga att jag har haft hund längre än du levt.

Om du tog åt dig nær jag skrev så(syftar på det med idioter), så ær det upp till dig sjælv. Och med pucko menade jag att du inte læser riktigt innan du børjar med påhopp. Næ, allt jag skrivit har kanske inte med avel att gøra men jag tycker oxå sjælv att det spårat ur lite grann. Men jag har skrivit vad jag tycker om blandras avel och jag sjælv tycker att det har blivigt lite med snobberi alltihop att bara avla på rena raser. Jag kan førstå det med felen på høfter, syn.. osv. men fel kommer alltid finns och om vi bara ska avla på de hundar som inte har ærftliga fel någonstans i generationerna och som ær snæll "duktiga" hundar så kan vi ju knappt avla alls. Om inte blandraserna hade funnit så hade det ændå funnits oseriøsa køpare som inte tog hand om sina hundar (och det hade inte funnits mindre heller).. Den sista idioten ær inte fødd æn.. Jag tcyker att vem som helst kan avla om dom kænner før det så længe dom gør det ansvarsfullt och først och fræmst alltid tænker på hundarna!
 
Ludde kænde att det var hans flock och hem annars hade han ju inte stannat kvar och vakta?!?!

han kanske vaktade sitt revir...?

om han hade væxt upp på gården skulle han sækert blivigt som ludde..

eftersom du verkar ha missat vad jag skrev tidigare... han ÄR både född och uppväxt på landet, men han kräver så mycket mer än att bara strosa runt på en gårdsplan. vi har ett litet torp i skogen som vi åker till ibland, och där är han lös och sticker inte, men jag ser till att hålla honom ordentligt aktiverad i knoppen också. tiken ligger mest och slöar eller strosar runt lite på tomten. fullt tillräckligt tycker hon. det verkar som om tiken är som den här ludde (fast hon viker aldrig från min sida, och sover där jag sover även om det är mer bekvämt någon annanstans). men labben är en hund med krut i och hade blivit mycket olycklig av livet som gårdshund.
 
Ludde kænde att det var hans flock och hem annars hade han ju inte stannat kvar och vakta?!?!

han kanske vaktade sitt revir...?

om han hade væxt upp på gården skulle han sækert blivigt som ludde..

eftersom du verkar ha missat vad jag skrev tidigare... han ÄR både född och uppväxt på landet, men han kräver så mycket mer än att bara strosa runt på en gårdsplan. vi har ett litet torp i skogen som vi åker till ibland, och där är han lös och sticker inte, men jag ser till att hålla honom ordentligt aktiverad i knoppen också. tiken ligger mest och slöar eller strosar runt lite på tomten. fullt tillräckligt tycker hon. det verkar som om tiken är som den här ludde (fast hon viker aldrig från min sida, och sover där jag sover även om det är mer bekvämt någon annanstans). men labben är en hund med krut i och hade blivit mycket olycklig av livet som gårdshund.

Jo, men jag som jag skrev innan att det finns alltid undantag och alla ær inte lika.. Det finns sjlælvklart dem hundar som trivs bæst i stan men att den størsta delen trivs nog bæst på landet dær dom kan leva lite mer som (enligt mig sjælv) ett hund liv ska likna. Mat, ægare (flock) mycket frihet hur mycket spring dom vill, domkan vælja om dom vill sova inne eller ut och dom har ett fritt liv helt enkelt med ægare som ælskar dem.
 
Men då får jag oxå lægga till.. Att det finns många hundar som blir oroliga om man inte håller dem aktiverade med att læra dem nya saker (som labben) och blir lite tokiga om dem inte får ha det så. Men då ær det ju ændå upp till ægaren.. Så det med hus på landet har ju inte med ægaren att gøra.. Hur en ægare ska vara finns det ju många synpunkter på.. Min hund skulle precis som din inte vilja gå ute på landet om inte jag ær med och skulle inte palla med trycket att gå på gården då jag åkte till jobb elller dyl. och blivigt helt knæckt då hon upptækt att man inte kan srpinga ifatt bilen.. Men nu ær hon inte uppvæxt på en gård heller..
 
nu kommer vi in på en annan sak, dvs om hundar trivs med frihet eller inte, och hur vi trivs med hundarnas frihet. men det tycker jag inte hör hemma i den här tråden.
 
Aha, så du anser dig ha rätt att kalla folk för pucko bara för du inte tycker de läser ordentligt. Jo, jag läser ordentligt, men för det håller jag inte med. Och du har sagt flera ggr att man har rätt att säga sin åsikt, låt då andra göra det också utan att de ska kallas för pucko.

Jag har inte gjort några påhopp heller. Jag har sagt min åsikt precis som du. Och min åsikt är att du knappt vet vad du pratar om. Du verkar inte ha ett dugg erfarenhet eller lärdom om avel eftersom du kallar det snobberi. Och det är sånna som du, som förstör för de som strävar efter friska hundar (sen finns det osunda renrasiga, men det hör inte hit nu) Självklart finns det friska hundar flera generationer tillbaka, sånt kollas upp vid seriös avel. Men om det inte finns det så anser du tydligen att då kan man avla ändå, eftersom du skriver att det alltid kommer finnas fel. Varför inte sträva efter att inte ha några fel, än att säga att det kommer alltid finnas fel. Skulle det var försvarsbart att avla pga det?

Du skriver också hela tiden om just dina hundar och andra du känner. Men man ska se till det stora hela och inte till sig själv. Kan också påminna om att Ludde som hade/har det så bra för han kunde springa till skogen en runda när han ville, han får inte göra så. Man har ett strikt ansvar för sin hund och den får inte springa lös vind för våg.

Självklart hade det funnits mindre seriösa ägare om inte blandisar funnits. Åk till hundstallet i Stockholm, eller var som helst där de tar emot hundar som folk tröttnat på. Så ser du vilka hundar det är där. De flesta är blandraser. Folk köper dom för de är billigare, och sen tröttnar de. Men eftersom de endast lagt ut några tusen, så anser de att de kan kasta bort de pengarna och ge bort hunden till hundstallet.
Sätt samma pris på blandisarna (vilket jag på allvar tycker) så får du se vilka folk köper. De kommer antingen avstå från hund (inget impulsköp), eller så köper de en renrasig eftersom det ändå är samma pris.

Jag har inget emot blandisar (har själv en och en renrasig, blandisen har jag dock inte köpt själv) Och det finns de som är lika noga som en uppfödare som avlar renrasigt är. Men, det är många som är långt ifrån seriösa, och varken kollar höfter, syskon, föräldrar, ögon mm innan de tar valpar på sin hund. Oftast vet de inte ens vart syskonen är, så de kan kolla upp om de är friska.
Självklart finns det oseriösa uppfödare av rensariga hundar också, men skillnaden är att de har ögonen på sig av både SKK och sin egna klubb. Sköter man sig inte så kan man bli utesluten av SKK.

Många här tycker inte som dig, men ändå strider du vidare. Gör gärna det, men respektera då att vi också har en åsikt.

En fråga eftersom du hela tiden pratar så bra om Schäfer/labbe. Vet du varför hundskolan la ner försöket med att blanda dessa två raser?
 
Du vet lika bra som jag att hundar ute på landet i regel har det bættre dær och ær lyckligare med det livet æn hundar i stan
Att hundar generellt har det bättre på landet än i en stad är en myt. Det beror helt på vad man är för hundägare och vilken sorts hund man har. En Siberian Husky trivs alldeles säkert bättre ute i draghundsflocken än i en lägenhet, men för den vanlige sällskapshunden är det sak samma. Man måste inte bo på landet för att kunna ha hunden lös. Min är lös varje dag och får inte mindre frihet än hon skulle fått om vi bott i hus. Det är förvisso jobbigare för hundägaren att bo i lägenhet, men hunden behöver inte alls ha det sämre.
Hur man bor spelar mycket liten roll för hundens trivsel.

"Det är nästan omöjligt, så den anledningen håller inte." Då syftade du på att man inte alls troligt kan få en fin hund før att tiken ær vældig fin/klock o.s.v.
Nej, jag menar precis det jag skriver, att man inte kan få en kopia av sin nuvarande hund. Chansen att valpen blir precis som tiken är väldigt liten. Fin och klok (förresten klok, det är en term som används för att beskriva människor och inte hundar) kan avkomman säkert bli.

Men det finns ju de egenskaper hos renrasiga också.. Jag hoppas att ni inte tror att en jætte fin valp från jætte fina førældrar har kanon gener från mormormormors morfar, får så ær inte alltid fallet. Han kan ha varit en mycket aggressiv hund men som vaktat jætte bra (eller vad det nu ær før ras).

En valp med bra stam har större chans att få de önskvärda egenskaperna än en valp där man endast känner till fadern och modern. Om hunden har en förvärvningssäker stam med trevliga hundar på båda sidor så minskar risken för otrevliga överraskningar. Man slipper en del av de bakslag som kan uppkomma om man endast kan titta på föräldrarna.
Man behöer inte titta så långt bak som till tionde led, men de tre första är intressanta. Där vill jag se dokumenterat trevliga hundar som passar väl till sin uppgift. Även syskon till dessa tre led ska man titta på. Just hur syskon till föräldrarna har blivit säger mycket om om ens egen hund har ett bra arv eller om det enbart är tur eller miljö. Det är dumt att låta avla på en hund om resten av kullen blivit rätt usel. Risken är då stor att valparna inte alls blir lika bra som sina föräldrar. Väljer man föräldrar ur kullar där alla valpar blivit trevliga är chansen större att få trevliga avkommor.
Avel är komplext och inte så enkelt att valpen enbart ärver de goda sidorna hos sina föräldrar. Ju bättre och förvärningssäkrare stam en hund har desto större är chansen, men när det gäller blandraser har man sällan någon koll på stammen alls och då kan det komma otrevliga överraskningar.

Sen ær det inte alltid det ær 100% renhet i raserna før det kan ha varit en annan ras i generna bak 10 generationer men att man till sist sen 5 generatiner tillbaka fått rasen godkænd ændå. (har man inte samtavla på sin hund som man tror ær renrasig kan man gå och førsøka få den godkænd).
De allra flesta raser kan i dagens läge räknas som helst rasrena. Visst, går man tillbaka till 1800-frös-ihjäl så hittar man alltid diverse korsningar, men en ras som blivit homogen och som har ett visst antal reggade generationer kan sägas vara helt renrasig. Det går heller inte att mönstra in en hund och få den reggad om den inte har registrerade föräldrar som uppfyller de rasvisa kraven för avel. Det är heller ingen annan än uppfödaren som kan registrera en hund. Köper man en oreggad hund så kan den bara förbli oreggad.

(från børjan inte att den blivigt fin p.g.a. hemmet)
Och hur vet man det om man inte har något att jämföra med?
Det är där syskon och övriga släktingar kommer in. De kan ge en fingervisning om huruvida hunden man har är född med de önskvärda egenskaperna eller inte.
 
Nu är det ju så att hundar inte får löpa lösa i skogen enligt lag. Hund ska inte hållas på det sättet. Det är dålig hundhållning enligt mig. Kan inte hunden hålla sig på gården för jämnan så ska den hållas under uppsikt.

Och visst, Ludde hade säkert koll på vart han bodde, men människorna i huset var lika lite hans flock som du är hästens.
 
Men jag har skrivit vad jag tycker om blandras avel och jag sjælv tycker att det har blivigt lite med snobberi alltihop att bara avla på rena raser. Jag kan førstå det med felen på høfter, syn.. osv. men fel kommer alltid finns och om vi bara ska avla på de hundar som inte har ærftliga fel någonstans i generationerna och som ær snæll "duktiga" hundar så kan vi ju knappt avla alls.
Och varför ska det avlas så himla mycket då?
Det finns ingen anledning att producera valpar i den takt som sker idag. Tillgången är ofta större än efterfrågan och många som inte alls borde ha hund köper sig en därför att möjligheten finns. Om alla uppfödare tog sitt ansvar, så skulle problemet med oseriösa hundägare vara betydligt mindre. Människorna skulle fortfarande finnas, men de skulle inte få möjlighet att köpa en hund.

Det är heller inte sant att det skulle finnas få hundar atta vla på om man bara väljer ut de bästa och friska avelsdjuren. Många raser är numerärt väldigt stora och det finns en hel hoper hundar att tillgå. De numerärt mindre raserna är ofta belastade med ett lägre antal fel och har fler friska hundar så de klrar sig de också.
 
När det sedan gäller att ta valpar på sin fina tik så ska man fråga sig varför man vill göra det.
Jag kom att tänka på en sak. Jag har jobbat med en duktig kattveterinär för flera år sen(för övrigt också schäferägare sedan många år). När hon hade avelsföreläsningar frågade hon alltid åhörarna: Vad är det främsta skälet till att man tar kattungar efter en viss hona? (det var alltså raskattsfolk). Alla svarade i stil med "hon har bra utställningsmerit" " det är en rastypisk och bra hona" "hon är mentalt bra och samtidigt exteriört fin" mm mm. Alla svaren var enligt veterinären fel...
Hon menade att det främsta skälet till att man tar ungar på en viss hona är "att hon är MIN"....
Det ligger en del i det även när det gäller andra djur än katter eller hur? ;)

För övrigt; tack för vettiga synpunkter Jadzia! Kul att läsa från någon som är insatt och kunnig! :)

Men varför väljer då uppfödare att avstå från att avla på vissa av sina katter? Jag har tre katter, alla honor. En avlas det på, en är kastrat och den tredje ska förhoppningsvis gå till avel men jag ställer ju krav på mina avelsdjur, andra krav än att de bara är mina.

Jag tycker inte att veterinärens uttalande är helt klockrent. För vore det så att man börjar avla bara för att honkatten är min så finns det ju ingen logisk förklaring till varför många uppfödare väljer att inte avla på vissa av sina djur, min kastrathona är ju trots allt min honkatt. Varför avlar jag inte på henne?
 
Nu är det ju så att hundar inte får löpa lösa i skogen enligt lag. Hund ska inte hållas på det sättet. Det är dålig hundhållning enligt mig. Kan inte hunden hålla sig på gården för jämnan så ska den hållas under uppsikt.

Och visst, Ludde hade säkert koll på vart han bodde, men människorna i huset var lika lite hans flock som du är hästens.
Olle (luddes ægare) ægde skogen. och man får ha hundar løsa i sin egen skog så vitt jag vet.. (hans mark)
Mænniskorna som bodde dær var bænder så de var ju ute på gården hos ludde dagarna långa. Jag tror nog att ludde ansåg dem som hans flock eftersom han sprang ju med dem dagarna ænda.
 
Hunden får inte löpa lös utom kontroll oavsett vems mark det är under sommartid. Lagen är inte gjord för att skydda markägarens vilt utan för att skydda viltet.
 
Håller med dig om att det avlas lite væl mycket idag men værlden håller oxå på att bli lite væl befolkad. Det ær mænniskans natur att gøra som den vill utan att tænka på konsekvenserna.

Den hær artiklen hittade jag på en hund sida tycker att den sæger allt jag menar:

Schäfer och Labradorblandningar = Schabrador är kända för att vara stabila och lättlärda hundar, detta beror på att Labradoren har en enorm vilja att göra det ägaren vill och samtidigt så är den en lugn hund, Schäfern är en före detta vallhund och har många av de egenskaper som Bordercollien men är långt ifrån lika krävande, men ändå så behöver Schäfern mycket hjärngymnastik för att vara nöjd ,så om man blandar dessa egenskaper så får man i de flesta fall en lugn lättlärd hund som fungerar fint som familjehund presis som Labradoren. Nu är det inte sagt att en Schäferhund
inte går att ha som familjehund men den kräver lite mer av sin familj när det gäller träning och arbetsuppgifter men långt ifrån så mycket som en Bordercollie gör. Det är heller inte sagt att Labradoren inte behöver hjärngymnastik, för det gör den! Det gör de flesta hundar mer eller mindre.




Har själv haft en Schabrador och mera lättlärd och mjuk hund får man leta länge efter.


En hund blir/kan bara bli fel i fel hem. Men ærtliga fysiska fel ær något som man ska akta sig før i aveln.
Det med att en hund har det bættre ute på landet..
Springa och leka ær bl.a. vad hundar lever før och om man har 2 hundar ute på landet med mycket skog och fælt så har dom det nog strået bættre æn i stan. Vem skulle du helst læmna øver din hund till.. En familj i stan eller en ute på landet? (Vid ex. semester) De flesta ægare hade nog sagt landet.

Vet fort. om att man inte kan få en kopia av sin hund men førhoppningsvis få øver de flesta goda egenskaper man har hos sin egen och hannen/honnan.


Det finns stamtavlor på många blandraser.. Får man avla dær?
 
Jag kom in lite sent i diskussionen men läste precis om Jadzias inlägg där hon beskrev den genomsnittlige blandrasägaren....
....Jag hävdar att den genomsnittlige blandrasägare är okunnig och att det ofta är ren tur att det går bra. Jag påstår också att den genomsnittlige blandrasägaren inte har någon vilja av att lära sig mer.
Visst finns det sådana renrasägare också, men det är inte lika vanligt. Impulsköparen återinns också oftast hos blandrasägaren.
...och jag känner faktiskt igen mig på sätt och vis.
Familjen har en schäfer/labrador, vi har aldrig haft hund förut, däremot andra djur. Maken är egentligen allergisk, men sedan vi flyttade ut på landet blev det en stor skillnad. Så bestämde vi oss för att skaffa hund och med hjälp av bonniers hundlexikon och "hundbitna" vänner plöjde vi genom en mängd raser. Fastnade till slut för labrador dels därför att rasen tydligen anses som en bra första hund och för att maken inte fick några känningar....
När vi sedan började ringa runt insåg jag att det ju faktiskt inte bara är att köpa en valp....man får ju också en kennelägare på köpet. Jag tycker det är bra med kennelägare som bryr sig, men ibland kändes kraven väldigt stora. Hundarna skulle ställas ut, inte bli för smal (!?!), de hade synpunkter på barnens ålder (då 9 och 11), om man skulle ha flera barn osv. osv. Eftersom vi bestämt oss för färg och kön så var också urvalet lite begränsat, kan tilläggas.
Så råkade vi "snubbla" över en kennel som tagit fram flera kullar shäfer/labrador och när vi hört oss för om denna blandning åkte vi dit och tittade på valpar, mamma och pappa hund samt hundägare och det kändes helt rätt. Visst hade också denna kennelägare krav på de nya valpägarna, men kraven kändes rimliga och personkemin stämde. Så blev det alltså en sådan blandning och han är nu 2 år och vi trivs väldigt bra tillsammans, hela "flocken" (Vi tycker att vi haft tur).
Kan det alltså vara så att det känns lättare för en ovan/okunnig att skaffa en blandrashund om man inte har ett stort intresse för att ställa ut osv.
Vi vill lära oss mer men innan vi köpte hund var endast kraven att det skulle vara en "lättdresserad" hund som gick ihop med barn.
För oss hade det lika gärna kunnat bli en renrasig hund, men som ovana hundägare var det lätt att snubbla över på en blandrashund.
 
Att du orkar :crazy: Det enda du pratar om är vad du kan och har sett/hört.
Du svarar heller inte på frågor, utan bara babblar på om ditt. Skillnaden mellan oss andra här och dig är att vi pratar om det stora hela, och hur det är, statistik mm. Medans du bara pratar om ditt.
Vet inte hur många ggr nu du nämnt att en hund har det bättre på landet, fast alla här skriver att det beror på hur hunden blir aktiverad hur den mår, men du tjatar på ändå.

Nej, det finns inte riktiga stamtavlor på blandisar.


Kan säga att jag bor på landet. Och inte springer mina hundar och leker här hela dagarna. De vill vara där vi är. När jag är ute och harvar tex så går min ena hund bakom traktorn, hon vill vara med mig helt enkelt. Hon vill vara med sin flock. Och då spelar det ingen roll hur mkt mark hon har att springa på. Är jag inne så vill hon vara inne och tvärtom.

För övrigt skulle jag lämna min hund till de som skulle sköta henne bäst, även om de bodde i en etta i stan (har själv bott så med hund, och det gick utmärkt)

Du pratar om att få ha en åsikt, men vad vi än säger så svarar du att är det fel. Jaja, du inser väl också någongång att du har mkt att lära.
 
''''Så råkade vi "snubbla" över en kennel som tagit fram flera kullar shäfer/labrador***

Var nog ingen kennel, för kennlar får inte avla blandisar.
 
Att du orkar :crazy: Det enda du pratar om är vad du kan och har sett/hört.
Du svarar heller inte på frågor, utan bara babblar på om ditt. Skillnaden mellan oss andra här och dig är att vi pratar om det stora hela, och hur det är, statistik mm. Medans du bara pratar om ditt.
Vet inte hur många ggr nu du nämnt att en hund har det bättre på landet, fast alla här skriver att det beror på hur hunden blir aktiverad hur den mår, men du tjatar på ändå.

Nej, det finns inte riktiga stamtavlor på blandisar.


Kan säga att jag bor på landet. Och inte springer mina hundar och leker här hela dagarna. De vill vara där vi är. När jag är ute och harvar tex så går min ena hund bakom traktorn, hon vill vara med mig helt enkelt. Hon vill vara med sin flock. Och då spelar det ingen roll hur mkt mark hon har att springa på. Är jag inne så vill hon vara inne och tvärtom.

För övrigt skulle jag lämna min hund till de som skulle sköta henne bäst, även om de bodde i en etta i stan (har själv bott så med hund, och det gick utmärkt)

Du pratar om att få ha en åsikt, men vad vi än säger så svarar du att är det fel. Jaja, du inser väl också någongång att du har mkt att lära.

Ush lægg av nu va. Jo, man kan ha en stamtavla på sin hund om det ær en blandras.. Nu ær det ingen sådan stamtavla man har på renrasiga jag menar då..

Vilka frågor ær det du vill att jag ska svara på??

Nu angående det om landet.. Om man aktiverar sin hund på båda stællena lika mycket så trivs nog de flesta hundarna på landet.. Du sæger att du valt hos den som hunden har det bæst hos! Om det hade varit 2 lika bra familjer?
Jag har aldrig hørt någon sæga.. "jag vill att min hund ska få komma in lite i stan och få semester"????

Jag har aldrig sagt att hundaran kommer leka hela dan før att de bor på landet.. Jag menar att det ær friskare luft, større yta att røra sig på och i allmænhet så mår de flesta hundarna bættre nær de har fått komma ut lite på landet øver sommaren.. Jo ja jo jag vet att "då e man ju med sin hund hela tiden och åker inte till jobbet och så" men då mår ændå bæst då æn nær man e inne i stan på semester och håller sin hund aktiverad.. VARFØR??

Min hund ær likadan.. Hon vill vara dær jag ær om det så ær i sængen, på ota eller ute i naturen.. Men hon tycker ju sjælvklart mest om att vara ute.

Har jag svarat till alla hær som sagt nåt att de har fel.. Jag har hållt med ett par personer om saker och skrivit det men sen skrivit min åsikt om något annat de har skrivit om.
 

Liknande trådar

Hundhälsa Detta är nog det absolut svåraste jag någonsin har behövt skriva. Jag har en pomeraniantik på snart 4 år, hon är min första hund och...
Svar
17
· Visningar
6 382
Senast: Sel
·
Övr. Hund Jag har en omplaceringshund (staffe/blandras) som tros vara 12-14 år gammal. Han är adopterad från Irland och jag vet inget om hans...
2
Svar
30
· Visningar
7 431
Senast: Ajda
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok I oktober 2007 så kom en liten ljusbrun kille med fyra vita tassar hem till mig, fyra månader gammal! :love: Imorgon fyller samma kille...
Svar
6
· Visningar
2 955
Senast: Takire
·
Övr. Hund Känner att jag måste få lite input och råd i en svår situation vi är i just nu. Vi (jag och min man) har två hundar, en äldre som är 5...
2 3 4
Svar
67
· Visningar
8 920
Senast: ako
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp