vilken hund ska vi välja bort?

[Killaloe]

Det där håller jag med om och hade TS uttryckt att de haft dessa funderingar innan hade jag kanske resonerat annorlunda men i detta fall jag ser inget som tyder på att hunden hade avlivats om den och den nya hunden hade fungerat tillsammans. Det betyder dock inte att jag tycker att TS ska göra det ena eller andra, det är bara hur jag resonerat i en liknande situation.

Det kan ju vara så att alla mentala brister syns tydligare när en får hem en annan hund eller livet förändras så det blir svårare att anpassa?

Jag tycker inte det är märkligt alls att förhållningssättet förändras när gränserna för vad som är "normalt" beteende förändras eftersom den gamla hundens beteende sätts i perspektiv. Sen är det väl oavsett en skittuff situation som väl ingen tänker att dem ska hamna i som hundägare

 

[vallhund]

Jag är inne på ditt spår.

Till TS
Och helt ärligt tycker jag inte att det orimligt att avliva den äldre, för det låter inte som den mår helt hundra om en ser till beskrivningen i första inlägget. Jag förstår givetvis att det inte är ett beslut som är enkelt på något sätt men oavsett valp så låter det som en tung situation att leva i för er alla. Att alltid gå runt och parera för sin hunds mentala svagheter är slitigt och kräver så himla mycket. Du skriver att han nypt barn vid två tillfällen (?), hur tänker ni kring en framtid som kanske kommer innehålla barn? Antingen egna eller vänners/syskon? Hur länge till kan ni anpassa tillvaron?

Så ja, jag hade kollat igenom den äldre hunden grundligt för att se så det inte är något fysiskt som går att rätta till som första steg. Och därifrån funderat vidare på hur bra den gamle mår om det visar sig vara "bara" mentaliteten.

Jag uppfattade det som att barn planeras om a 5 år.

 

[Viva]

Det kan ju vara så att alla mentala brister syns tydligare när en får hem en annan hund eller livet förändras så det blir svårare att anpassa?

Jag tycker inte det är märkligt alls att förhållningssättet förändras när gränserna för vad som är "normalt" beteende förändras eftersom den gamla hundens beteende sätts i perspektiv. Sen är det väl oavsett en skittuff situation som väl ingen tänker att dem ska hamna i som hundägare

Självklart kan det vara så och jag ser inget problem med att avliva en hund på grund av att den mår dåligt psykiskt, likväl som att den mår dåligt fysiskt. Eller för att man inte får livet att gå ihop på grund av detta. Men för mig hade det varit en avskild fråga och inte ställts emot en ny hund,

Sen svarade jag utifrån frågeställningen; vad jag gjort i samma situation och eftersom det utifrån det TS själv skriver (jag kan inte utgå från annat) inte framgår att hunden mår så dåligt att det vore snällare mot den att få somna in samt att det har fungerat bra innan valpen kom in i bilden var mitt svar att jag under de premisserna inte klarat av att avliva hund nr 1 bara för att kunna behålla hund nr. 2.

 

[Elementary]

Självklart kan det vara så och jag ser inget problem med att avliva en hund på grund av att den mår dåligt psykiskt, likväl som att den mår dåligt fysiskt. Eller för att man inte får livet att gå ihop på grund av detta. Men för mig hade det varit en avskild fråga och inte ställts emot en ny hund.

Ja alltså, jag var otydlig med att mitt sista stycke egentligen handlade om en helt allmän reflektion över meningen "det känns bara inte bra att ta bort en fysiskt frisk hund". Även separerat från situationen i fråga så ställer jag mig mot att bara bedöma hundens livskvalitet efter den fysiska förmågan.

 

[Narcissa]

Varför varför varför ska det alltid avlivas? Varför anstränger man sig inte mer för att ordna situationen eller för att ge hunden ett gott nytt hem.

 

[Killaloe]

Men för mig hade det varit en avskild fråga och inte ställts emot en ny hund,

Jag är med på hur du menar och det är väl oftast så en bör tänka, men ibland blir det ju inte så.

Jag menar att problemet kanske inte var så tydligt att det verkligen var ett problem innan valpen och sen hamnar TS i situationen där en behöver välja mellan två hundar för att problemet växt och blir svårt att hantera.

 

[Killaloe]

Varför varför varför ska det alltid avlivas? Varför anstränger man sig inte mer för att ordna situationen eller för att ge hunden ett gott nytt hem.

Oj, du tycker alltså att det är rimligt att skuldbelägga TS eller andra i liknande situationer för att de ens tänker tanken?

Jag tror ändå att en får utgå från att hundägare vill göra det så bra som möjligt för sina hundar men någonstans går gränsen och då är det rätt ofint att skuldbelägga personerna för det.

 

[Narcissa]

Oj, du tycker alltså att det är rimligt att skuldbelägga TS eller andra i liknande situationer för att de ens tänker tanken?

Jag tror ändå att en får utgå från att hundägare vill göra det så bra som möjligt för sina hundar men någonstans går gränsen och då är det rätt ofint att skuldbelägga personerna för det.

Jag tycker att folk tar bort hundar eller andra djur för lätt ja. Det är min åsikt. Inget djur ska givetvis behöva lida men hunden i detta inlägg lider inte och kan mycket väl finna sig tillrätta i en annan familj. Mitt hjärta blöder när jag ser alla som tycker man ska avliva en sådan hund.

 

[em-pirre]

Varför varför varför ska det alltid avlivas? Varför anstränger man sig inte mer för att ordna situationen eller för att ge hunden ett gott nytt hem.

Jag tycker det allra vanligaste är att ge sitt allt och lite till, försöka omplacera och tänka om och SEN avliva. I många fall är avlivning den allra mest skonsamma lösningen för alla inblandade.

 

[Killaloe]

Jag tycker att folk tar bort hundar eller andra djur för lätt ja. Det är min åsikt. Inget djur ska givetvis behöva lida men hunden i detta inlägg lider inte och kan mycket väl finna sig tillrätta i en annan familj. Mitt hjärta blöder när jag ser alla som tycker man ska avliva en sådan hund.

Och jag ser 1.inget definitivt bestämt om att den äldre hunden ska avlivas
2. Ingen som tar lätt på ett sådant beslut
3. Två hundar som iaf inte verkar må bra av situationen

Så det känns verkligen oerhört fult av dig att skuldbelägga TS och uttala dig tvärsäkert om hur den äldre hunden får det eller mår. Om TS inte tror att omplacering av den äldre hunden är ett helt rimligt alternativ så är det troligtvis inte det, för TS känner hunden. Jag tycker verkligen du slricer på ett inte så lite okänsligt och otrevligt sätt faktiskt när du förutsätter att TS och andra vill avliva sina hundar.

 

[Narcissa]

Och jag ser 1.inget definitivt bestämt om att den äldre hunden ska avlivas
2. Ingen som tar lätt på ett sådant beslut
3. Två hundar som iaf inte verkar må bra av situationen

Så det känns verkligen oerhört fult av dig att skuldbelägga TS och uttala dig tvärsäkert om hur den äldre hunden får det eller mår. Om TS inte tror att omplacering av den äldre hunden är ett helt rimligt alternativ så är det troligtvis inte det, för TS känner hunden. Jag tycker verkligen du slricer på ett inte så lite okänsligt och otrevligt sätt faktiskt när du förutsätter att TS och andra vill avliva sina hundar.

Den tolkningen för stå för dig. Jag skriver bara att jag tycker det är hemskt att det pratas om avlivning till höger och vänster.

 

[Bulldoozer]

Som nån annan sagt skulle jag gå till veterinär och kolla upp den äldre hunden fysiskt, smärta gör hundar grinigare och det ovanligt att en frisk hund attackerar oprovocerat. Min förra hund hade smärta, vad vet jag inte eftersom de aldrig hittade nåt. Hade jag inte insisterat på att få smärtstillande utskrivet så hade det inte heller upptäckts eftersom veterinären såg en "normal" frisk hund.

 

[Killaloe]

Den tolkningen för stå för dig. Jag skriver bara att jag tycker det är hemskt att det pratas om avlivning till höger och vänster.

Så det är rimligare att inte prata om det alls? Och att skuldbelägga personer som ens funderar på det som en sista utväg för hundens skull?

 

[Monstermom]

@elleoppo , vad är det som gör att ni kämpat på så länge som ni gjort (utan några större framsteg vad jag förstör, det har blivit något enklare genom fungerande kontroll bara?), ganska nyligen kastrerat den yngre hunden och väldigt nyligen tagit hjälp av en - förhoppningsvis kompetent - tränare, men nu känner ni att ni inte vill göra jobbet? Vad jag förstår menar tränaren att det går att komma tillrätta med problemet?

Jag är inte ute efter att skuldbelägga på något sätt, men för mig ser det ut som att det enda som förändrats på senare tid är att ni fått en väg framåt men trots det verkar det som att det är just det som gör att ni inte känner det finns någon väg framåt? Det får mig att undra om det är något annat som ligger bakom funderingarna, som du inte tagit upp? Inte för att du måste redovisa på något sätt, men jag känner att det är svårt att komma med någon rekommendation när jag verkligen inte förstår situationen bara...

 

[purity_666]

Gällande att omplacera hundar som inte gillar andra människor så kan det funka hur bra som helst. Jag tog över en omplacering som är rädd för andra människor. Han var fastklistrad på sin matte och andra människor var skitläskiga. Han var livrädd för mig när jag hämtade honom (la sig ner och skrek rätt ut) men han tinade snabbt upp, efter några dagar lugnade han sig, efter några veckor började han ty sig till mig och nu litar han på mig fullständigt. Han är fortfarande rädd för andra människor, men jag är hans människa.

Så er hund kan ju absolut ty sig till dess nya ägare om den hamnar i det läget sen.

 

[Och_Aye]

Gällande att omplacera hundar som inte gillar andra människor så kan det funka hur bra som helst. Jag tog över en omplacering som är rädd för andra människor. Han var fastklistrad på sin matte och andra människor var skitläskiga. Han var livrädd för mig när jag hämtade honom (la sig ner och skrek rätt ut) men han tinade snabbt upp, efter några dagar lugnade han sig, efter några veckor började han ty sig till mig och nu litar han på mig fullständigt. Han är fortfarande rädd för andra människor, men jag är hans människa.

Så er hund kan ju absolut ty sig till dess nya ägare om den hamnar i det läget sen.

Så fungerar det nog i princip alltid, alltså att hunden tyr sig till "sin nya" person. Vad iaf jag menade var mer att det kanske kan vara svårt att omplacera en hund som är rädd för andra därför att många tycker det är svårt/jobbigt att äga en sådan.

 

[Killaloe]

Så fungerar det nog i princip alltid, alltså att hunden tyr sig till "sin nya" person. Vad iaf jag menade var mer att det kanske kan vara svårt att omplacera en hund som är rädd för andra därför att många tycker det är svårt/jobbigt att äga en sådan.

Och för att tänka vidare - hur många av dom här bra, kunniga personerna som en sådan hund skulle må bra hos finns det egentligen? Och hur intresserade är sådana personer av att ta sig an problem?

Det känns ju spontant som att hundar med svårigheter som kräver anpassning och kunskap också är hundarna som löper störst risk att vandra runt på blocket. (Generellt alltså, inte nödvändigt så i TS fall)

 

[vallhund]

Den tolkningen för stå för dig. Jag skriver bara att jag tycker det är hemskt att det pratas om avlivning till höger och vänster.

Men vad bra, då löser sig TS problem när du ställer upp o tar hand om äldsta hunden!

 

[HeddaVovven]

Förlåt men stackars valp som har växt upp på detta sättet. Jag blir faktiskt lite provocerad. Varför har ni inte styrt upp det mera utan låtit den äldra puckla på den yngre?
Bra att de hålls åtskillda nu i alla fall. Låt aldrig den äldra komma åt valpen mer.
Behåll den som ni trivs bäst med och omplacera den andra.

 

[niardasp]

Jag var i ungefär samma sits för ett antal år sedan. Skillnaden var dock att det var den yngre hunden som var mer burdus och den äldre som råkade illa ut och var stressad. Vi valde att behålla den äldre och omplacera den yngre. Framförallt för att vi trivdes bättre med den äldre och det hade inte varit aktuellt att omplacera honom.

Jag tycker ni helt enkelt ska ta er en ordentlig fundering på vilken hund ni trivs bäst med nu och kommer göra det i flera år framåt. Behåll den och omplacera/avliva den andra.