oroar mig hela tiden

[linda_84]

är gravid i v.39 bf 8 feb.
går runt o oroar mig hela tiden, att barnet inte är friskt osv osv..
kan komma på en massa lustiga grejer som jag får för mig att de ska hända barnet, mig eller pappan.
Daltar även med min hund överdrivet mkt, tror att hon ska gå o skada sig osv...
är detta något som många upplever under graviditetens gång?

 

[ulda]

Sv: oroar mig hela tiden

Jag höll på och oroade mig mot slutet jag med. Späddes på av ett par dokumentärer på tv lagom inför förlossningen, typiskt! Fast sen när jag vaknade upp ur narkosen och barnmorskan sa att hon var välskapt och "särdeles söt" så slutade jag oroa mig. Nu när hon är född känner jag mig inte ett dugg oroad för sjukdomar, men så har hon inte heller varit sjuk. Nån sa att när de en gång drabbats av en sjukdom så blir man mer oroad för att det ska hända igen. Vem vet...?! Men du, det går nog bra!

 

[emci]

Sv: oroar mig hela tiden

Jag gick också och oroade mig för allt den sista tiden. Man är ju så rädd att nåt ska gå fel så man sitter och fantiserar ihopa hemska senarior om vad som skulle kunna hända. Tror detta är rätt normalt.
Jag oroade mig som sagt hela tiden tills att vi kom till förlossningen, då släppte oron och jag lämnade över det hela på förlossningspersonalen.
Ta det lungt och slappna av, det är inte långt kvar nu Du ska se att allt kommer gå hur bra som helst!
Lycka till!

 

[AnnaKarinA]

Sv: oroar mig hela tiden

Min kompis är också gravid och hon är övertygad om att allt ska hända... bl.a att man ska se på barnen att det är nån annan än pappan som är pappa (lät rörigt) fastän hon aldrig varit otrogen ens....

Lycka till, det går säkert jättebra ska du se!

 

[Tokmaja]

Sv: oroar mig hela tiden

Sista veckorna var jag hemskt säker på att nått bara måste vara fel, men nu efter två veckor har vi ännu inte hittat nått direkt fel på henne , så det var väl bara ren inbillning från min sida, för jag var helt säker .

Det kan ju vara så att man blir mer "ömtålig" själv, man klarar mindre och mindre saker osv och att man därför börjar nästan fjäska för sin omgivning, hundar, barn, gubbar, what ever , bara för att ligga bra till ifall man skulle behöva beskydd där i grottan när de sabeltandade tigrarna kommer .

Var likadan med sonen vad jag vill minnas...

 

[Inte_Ung]

Sv: oroar mig hela tiden

Oh ja, och det går över så fort som bebisen är född om inte innen.

 

[golden girl]

Sv: oroar mig hela tiden

Hej linda,kan "trösta" dig med att det är fullt normalt att tänka så,jag har varit lika dan med alla mina barn.Jag fick nån sorts städnoja också,allt skulle vara fint tills lilla bebisen kom!(synd att det inte händer oftare)Försök att inte oroa dig utan njut av lugnet o passa på o sov mkt!!Lycka till!!