Omplacera

[LiZH]

Aldrig hade jag trott att det skulle bli såhär...att vi står inför att omplacera våran fantstiska underbara 8-månader unga hund. Men det finns inget alternativ nu när min mans allergi däckar honom varje gång han kommer hem( han reser väldigt mycket och varje gång han kommer hem blossar kliande utslag upp och han får problem med halsen). Han har en bekräftad allergi sedan han var liten men är uppvuxen med flera hundar av den sort vi har nu. Dock har han ju levt utan hund i 23år tills den här krabaten flyttade in...och nu går det inte. Fast hunden från början inte fått röra sig fritt i hela huset, tex aldrig varit in i vårat sovrum , så hör jag hur min man ligger och sväljer och rosslar på nätterna samt har fullt med märken på halsen efter att han har kliat sig. Det är helt klart allergi och nu när hunden lämnat valpstadiet eskalerar det..

Så nu till det svåraste ( ja...förutom att berätta för de tre barnen som kommer bli förkrossade)...att hitta ett hem. Vi har sådan fantastisk tur att vi redan har två kandidater. Det ena hemmet är ngn kilometer från oss, ett par med två hundar ( ungefär samma storlek som vår) som vår vovve fungerar jättebra med. Ett bra hem helt enkelt, dock i lägenhet(han är van att strosa runt i trädgården) men helt klart människor som tar väl hand om sina hundar. Det andra är hos människor som vår hund älskar...men de är våra grannar. Vårat hus ligger på innergården av en gammal bondgård och det hār paret bor i det gamla boningshuset så vi delar infart, har en del tomtyta gemensamt osv. Vår hund blir alldeles tokig av lycka när han ser dem och rusar alltid dit. Är det totalt galet att omplacera hunden till nära grannar? Kommer han bli mer förvirrad av att vara nära oss? För oss vore det ju ljuvligt att ha honom nära, särskilt för barnens skull som kan fortsätta leka med honom i trädgården, gosa med honom osv ( det paret har inga barn vilket i detta fall är en fördel eftersom våra barn inte behöver se ett annat barn leka med " deras" hund).

Tror ni hunden fixar att bo så nära eller blir det hela extra jobbigt? Är det bättre att vara i ett hem där det redan finns hundar?

Jag kan knappt tänka klart, bara gråter när jag tänker på alltihop

 

[Red_Chili]

Usch så tråkigt att ni måste omplacera, MEN vilken lyx att ha två bra hem att välja på.

Hundar är otroligt anpassningsbara. Det är många gånger svårare för människorna att vänja sig vid att hunden har nytt hem än vad det är för hunden Jag skulle inte tveka att omplacera hunden till grannarna enbart för att de var grannar. Visst kan hunden, framförallt i början, vilja gå hem till er osv eftersom ni bor grannar, men med tydliga regler kring vad som gäller så kommer hunden utan tvekan lära sig vilket hus den hör hemma i.

Inte heller skulle jag tveka att sälja hunden till någon enbart för att familjen bodde i lägenhet, om det inte var en väldigt vaktig/skällig hund eller hund som är så varm av sig att den gärna vill vara utomhus pga det (typ polarhund som vill bo i hundgård året runt). Jag själv bor i lägenhet, och är ute betydligt mer med hund än vad flera i villa är. Sedan är det ju ofta roligt för hundarna att ha sällskap av andra hundar, absolut, men många hundar klarar sig också finfint utan det, framförallt om de har några hundvänner som de får umgås med ibland på hundars vis. Därför skulle jag inte heller välja bort ett hem bara för att det inte finns hundar där.

 

[LiZH]

Tack för ditt svar! Ja, det är så jobbig sits så jag knappt kan ta in det...
Det är jätte skönt att ha två bra alternativ och i bägge fallen kommer vi fortsätta ha kontakt( vi promenerar ofta med paret med de två hundarna och det fortsätter vi gärna med). Grannarna jobbar 75% båda två men det är ett generationsboende så det är nästan alltid ngn hemma på gården. Paret med de två hundarna reser ca 10 veckor/år och då är hundarna på ett hundpensionat där vår hund är en halv dag per vecka så han känner det väl( dock aldrig övernattat). Jag tror att vi får sätta oss ner och prata ordentligt med resp " kandidat" och sedan känna efter. Bägge hemmen är helt klart bra hem. Hunden är inte av polartyp och måste såklart inte ha trädgård( han är inte mycket till vakthund heller).
Magkänsla antar jag att det får bli. Även om magen mest gör ont nu


Ps. Tack för alla dina svar om foder tidgare i somras. Han slukar sin Barf med god aptit. Ds

 

[LiZH]

Tillägg: det är egentligen de där tio veckorna/år på pensionat som jag inte riktigt gillar( oftast en femveckors vistelse, en treveckor och två enveckors). tycker det är ganska mycket o länge...och vi kan ju nte ta hand om honom då

 

[lady_vip]

För era barns skull hade jag valt det närmaste alternativet.

 

[LiZH]

Lite så känner jag också. Barnen känner grannarna väl och kommer få fri tillgång t hunden när de vill leka , promenera eller bara hälsa på honom. Han kommer ju fortsätta strosa runt på gården som vi är vana vid.

Tack för input.

 

[dpmatte]

Tänk då på att barnen kanske måste byta kläder innan de går in när de lekt med hunden. Och så måste de tvättas. Alternativt får barnen ha ett ombyte de alltid använder när de träffar hunden. Fast det beror på vad din man är allergisk mot. Det kan vara pälshåren, hudavlagringar, saliv, urin eller kanske t o m det hunden äter (tänker på ingredienser som finns i fodret).

En kompis vars dotter var allergisk hade en amerikansk cocker i cirka 12 år. Man klippte ner pälsen väldigt kort och så badade man hunden varannan vecka. Då klarade dottern det.

 

[Dandylinn]

Tror ni hunden fixar att bo så nära eller blir det hela extra jobbigt? Är det bättre att vara i ett hem där det redan finns hundar?

Jag tror inte hundar tar det som jobbigt eller förvirrande. I deras värld minns de människor de känner igen absolut och blir glada av att se dem om de var en betydelsefull person, men de lär sig ganska snabbt vad som är "flocken"/hemmet.

Vet flera som har gett bort hundar till kompisar eller att utflugna ungar ur hemnet fått ta med sig hundarna och de träffas ofta, även hunden utan några som helst problem. I det läget är jag övertygad om att det är vi som har de mest känslomässiga problemen.

Så utifrån det, omplacera där det känns bäst.

 

[em-pirre]

Fast det beror på vad din man är allergisk mot. Det kan vara pälshåren, hudavlagringar, saliv, urin eller kanske t o m det hunden äter (tänker på ingredienser som finns i fodret).QUOTE]

Nej, man är inte allergisk mot pälsen. Det är saliv, talg eller urin man reagerar mot.

 

[Hoppelhase]

Det är helt klart allergi och nu när hunden lämnat valpstadiet eskalerar det.

Halvt OT, men jag trodde att valpar är mer allergiframkallande än vuxna hundar? (Kanske har att göra med, som nämnts i något inlägg ovan, vad man är allergisk mot?)

 

[em-pirre]

Personligen reagerar jag inte på valpar, men på vuxna hundar, lite beroende pår as (inte min egen). Vet inte varför.

 

[dpmatte]

Jag vet en familj som hade en gammal schäfer som de fick ta bort pga ålder/sjukdom. En ny köptes, ena barnet reagerade med kraftig allergi på den hunden så man tog beslut att omplacera den. Därefter tog man en annan omplaceringsschäfer som barnet fick träffa flera gånger innan den fick flytta in. Den hunden reagerade barnet inte på. Det kan vara olika hur man reagerar på hundar inom samma ras t o m.

 

[LiZH]

Ja, det är ju det vi också börjar inse- att man kan reagera olika på olika hundar och olika åldrar (valp,vuxen). Vi lånade hem en hund från uppfödaren i fyra dagar och han kände ingenting. När lilkeman car liten valp gick det bra. Men nu...
Vi är lika förtvivlade båda två ( barnen ovetandes än...) och nu ska min man ändå resa bort i en vecka och så fort han kommer hem har han en tid hos en allergispecialist. Hoppet är väl det sista som överger en.

 

[Modig_Korn]

Jag har en 3-4:a av 5 på pricktest på katt. Har just nu två katter jag klarar av, men fram till slutet av december hade vi en tredje katt som gavv samma symptom på mig. Hostade slem med blodsmak varje gång hon var i närheten. Värst var det när hon var kattunge och fortfarande fertil. Efter kastrationen så tonade allergin ner på någon vecka, verkligen märkbar skillnad. Allergin mot henne fanns kvar men inte alls lika stark som innan.

Allergi är ju så väldigt induviduellt, personligen skulle jag kunna tänka mig att berner pälsar är ganska allergiframkallande när den är så tät och lättovad underull. Och andra sidan drar man ju upp mjället ur pälsen om man bortstar ur hunden ordentligt. Men om man borstar ur (med en furminator) och sen badar hunden med jämna mellanrum så känns det väl som om pälsen skulle vara mer hanterbar för allergiker.