Det stämmer säkert men samtidigt tänker jag att man söker olika saker i förhållandet. Jag trivs väldigt bra med bekväm, trygg vardag. Maken likaså. Personer av modell rosa moln gick bort för mig när jag dejtade. Mitt förhållande hade nog fått många att backa men för mig är det bra. Jag har svårt att tänka mig något annat det passar mig bra att längta efter honom när han är på jobbet, att det kittlar i magen ibland men att vi oftast när barnen somnat är på olika våningar. Vill vi umgås så söker vi upp varandra men våra sociala batterier blir urladdade efter jobb/barn. Det brukar räcka för oss att vara under samma tak för att släcka saknaden.Nu är jag lite cynisk, men ganska många lever i halvdana förhållanden.
Och "mitt livs kärlek" kan vara lite av ett vågspel, dessutom. Det händer att denna livskärlek blir vardag och tråkig också.