Om inga utställningar fanns?

[Christensen1]

Hur skulle konkurrensbedömningen kunna vara sättet att få reda på din hunds exteriöra styrkor och svagheter? Hur skulle det gå till? Vill du vara snäll och och förklara, för det förstår jag inte.

Personligen skulle jag nöja mig med att läsa kritiken som domaren vars kunnande jag respekterar har skrivit, och dela upp kommentarerna i de som handlar om hundens konstruktion, och de som behandlar kosmetiska detaljer. Sedan väljer jag vilka jag vill lägga störst vikt vid.

Som jag redan sagt, jag tror på dig när du säger att dina mallar är effektiva på att döda andra djur. Alla mina hundar har också dödat gnagare om de har fått chansen. Men det är bara en av dem som är en riktig killer.

Problemet är att olika domare ger olika kritik. JAg ser inte utställning eller resultat från sådana som ett avelsurval överhuvudtaget. Inte för att bedöma exteriör heller.

 

[Miao]

Jag hade blivit jätteglad om det inte fanns några utställningar för min ras! Att tävla i utseende har aldrig gynnat någon, framförallt inte de arbetande raserna. När starka, vältränade tävlingshundar får nedslag för att de "saknar massa" eller har "uppdragen buklinje", och när helt korrekta öronställningar/ögonfärger slås ner på som "icke rastypiskt" (för att ta några få exempel) så går min gräns !

GK eller icke GK exteriörbeskrivning räcker gott och väl för mig !

 

[Liran]

Jag hade blivit jätteglad om det inte fanns några utställningar för min ras! Att tävla i utseende har aldrig gynnat någon, framförallt inte de arbetande raserna. När starka, vältränade tävlingshundar får nedslag för att de "saknar massa" eller har "uppdragen buklinje", och när helt korrekta öronställningar/ögonfärger slås ner på som "icke rastypiskt" (för att ta några få exempel) så går min gräns !

GK eller icke GK exteriörbeskrivning räcker gott och väl för mig !

Men visst har väl du ställt ut din hund, mer än en gång tillochmed? Hur motiverar du det om du hade blivit jätteglad om det inte inte fanns några utställningar för din ras? Var det någon som tvingade dig?

I min erfarenhet väger handling tyngre än prat, så du som jätteduktig förare med en mycket framgångsrik hund, hade ju verkligen haft möjlighet att göra ett statement som hade uppmärksammats inom rasen, om du hade vägrat att ställa ut den.

 

[Miao]

Men visst har väl du ställt ut din hund, mer än en gång tillochmed? Hur motiverar du det om du hade blivit jätteglad om det inte inte fanns några utställningar för din ras? Var det någon som tvingade dig?

I min erfarenhet väger handling tyngre än prat, så du som jätteduktig förare med en mycket framgångsrik hund, hade ju verkligen haft möjlighet att göra ett statement som hade uppmärksammats inom rasen, om du hade vägrat att ställa ut den.

Varför skulle någon ha tvingat mig?

Jag har ställt ut min hund ett par gånger, och kommer kanske göra det igen. Mest som en social grej tillsammans med kennelkompisar/vänner ( och för att jag gillar att ha paljettlinne och blingbling-koppel, vilket inte är det mest praktiska att ha i spårskogen ) men även för att det ska synas att det finns andra typer av rasen än de som för det mesta syns i utställningsringen.

Jag vet att jag inte har en hund som är "snygg" i 99% av utställningdomarnas ögon, men det jag kan visa upp är hur en funktionell arbetshund med grymt bra mentalitet OCH bra arbetsmeriter kan se ut. Jag vill inte att de som oftast vinner i utställningsringen ska vara det enda intrycket folk som har av rasen utseendemässigt.

 

[Korven]

Jag förstår inte hur ni orkar argumentera emot Liran, hen driver ju längre och längre bort från sitt ursprungliga argument, börjar dra in personliga saker och till slut bara argumenterar för att argumentera. Ingen kommer någonsin få stopp på argumentet för att Liran kommer bara hitta något nytt att argumentera om som knappt är relevant.

It takes two to tango

 

[Dentaku]

Jag har ju en hund som är välbyggd i alla viktiga avseenden. Han är rätt otränad men klarade nyligen ett par dagars vandring i tuff terräng utan att krokna det minsta och faller in i en lätt och vägvinnande trav automatiskt om jag skulle cykla med honom.

Men någon utställningsstjärna lär han aldrig bli oavsett domare - han har nämligen lätta öron i stället för perfekta tippöron. Förmodligen skulle han ses som för lätt i typen också.

 

[linnsan]

Varför skulle någon ha tvingat mig?

Jag har ställt ut min hund ett par gånger, och kommer kanske göra det igen. Mest som en social grej tillsammans med kennelkompisar/vänner ( och för att jag gillar att ha paljettlinne och blingbling-koppel, vilket inte är det mest praktiska att ha i spårskogen ) men även för att det ska synas att det finns andra typer av rasen än de som för det mesta syns i utställningsringen.

Jag vet att jag inte har en hund som är "snygg" i 99% av utställningdomarnas ögon, men det jag kan visa upp är hur en funktionell arbetshund med grymt bra mentalitet OCH bra arbetsmeriter kan se ut. Jag vill inte att de som oftast vinner i utställningsringen ska vara det enda intrycket folk som har av rasen utseendemässigt.

Detta tycker jag är bra. Vet att vissa ställer sina bruksschäfrar av samma anledning. För att visa att det finns en annan typ. Det tycker jag faktiskt är viktigt. Om man istället börjar ställa brukstyperna så har ju domarna chansen att faktiskt ge dom bra poäng, och på så vis skulle man ju kunna bryta trenden med dåligt byggda hundar.

För för mig är det totalt ologiskt att ge en arbetande ras av brukstyp dålig bedömning för att den bedöms göra arbetet sämre än utställningstypen som inte kan utföra arbetet på samma nivå när de väl arbetar. Hur tänker man där liksom?

 

[WildWilma]

Ett problem med utställning som SKK själv påtalat efter en omfattande undersökning är att de flesta inte bryr sig om vad som står på kritiklappen utan bara vilken bedömning och placering hunden får. Man använder helt enkelt inte utställningen på det sättet som det är tänkt, som avelsutvärdering utan mer som tävling och då blir det fel. En uppfödare som vill konkurrera/tävla på utställning kommer med stor sannolikhet att kompromissa på andra områden (arbetskapacitet, mentalitet och/eller hälsa) det finns liksom inga perfekta hundar som är bäst på allt.

Jag kommer säkert ställa ut igen någon gång också lite för att visa hur en högpresterande allround kelpie kan se ut. Jag bryr mig dock inte mycket om utställningsresultat när jag letar valp utan bildar mig en egen uppfattning om hundens exteriör gentemot vad jag vill ha den till och vad som tilltalar mig men absolut viktigast kommer alltid vara att den har bra mentalitet och arbetsförmåga. Jag skulle gärna läsa kritikerna men har hittills inte bett om dem.

 

[Monstermom]

Vem har sagt att utställning är till gagn för arbetande hundar? Det enda jag har påstått är att utställning för RÄTT domare är ett (av flera) sätt att få sin arbetande hunds exteriör bedömd, och att det är bra att veta om hunden är byggd på sådant sätt att den klarar många års arbete.

Jag hänger inte riktigt med (i allmänhet i hela diskussionen, citatet ovan är bara ett exempel), måste man alltså själv vara så insatt i vad som är en god, fungerande och sund exteriör att man kan göra en utvärdering av tillgängliga domare för att utställning ska vara till gagn och ge en värdefull utvärdering av en hunds exteriör? Är det en rimlig förväntan på "svenssonägaren"?
(Jag kan det i alla fall inte - jag kan se specifika saker som jag anser är ett problem, men funktionella benvinklar och liknande är helt över mitt huvud...)

När det gäller raser som kraftigt försämrats genom utställning vs raser som inte farit ont så ska jag säga rakt av att jag inte gått igenom alla raserna och räknat vilka som faller var, men jag har en liten undring: de raser som inte utvecklats till det sämre genom utställning, är det raser som ställs i stor utsträckning? Hur många av de populära, numerärt stora raserna, som funnits i svenssonhänder gott och väl flera generationer är det som inte visar en negativ utveckling? Att det i raser där det ställs en eller ett par hundar inte premieras extremer har jag inga problem att tänka mig, men vad säger det om vad tävling i utställning egentligen ställer till med?

För övrigt anser jag sannerligen inte att det bara är att banta ner en fet utställningshund så har utställningsidealen inte gjort någon skada för individen, att vara fet är skadligt och att så många hundar är så väldigt feta (och uppmärksammas positivt för det) förskjuter normen så ännu fler än utställningshundarna lider under fettvalkarna.

Min egen ras, som i standarden ska vara atletisk, rörlig och aktiv, dallrar flåsigt runt i ringarna med rinnande ögon, djupa nosveck och ett tryne som om de sprungit in i en vägg i hög fart många gånger. Sånt händer inte bara av sig självt, det är en driven utveckling. Den drivs sannerligen inte av att det är bättre för hundarna att se ut så...

 

[Laa]

Vill bara klargöra en sak i det @WildWilma tar upp (och säkert någon till tidigare) ang SKKs undersökning som visar att uppfödare inte bryr sig om kritiklappen.
Jag deltog i den undersökningen, och frågorna där ställdes väldigt konstigt. Typ "välj de tre viktigaste sakerna du har i ditt avelsurval", med ca 15 alternativ. Då går ju mentalitet, hälsa, meriter, inavelsgrad osv före vad en random domare skrivit om hunden.
Det de flesta uppfödare använder kritiken till är att jämföra med sin egen uppfattning om hunden. Ibland är ju domaren ute och cyklar så det skriker om det, men om flera personer säger samma sak, ja då är det ju något att ta med i beaktande.

Ett problem jag ser är att kritikerna inte är tillgängliga för andra än den som får kritiklappen (iaf i min ras). Skulle gärna använt mig av kritiker på hanar jag funderar på att använda som en del i urvalsprocessen, men det är information som jag inte kommer åt. Tar bort en stor del av poängen med utställningar som avelshjälpmedel...

 

[Liran]

Jag hänger inte riktigt med (i allmänhet i hela diskussionen, citatet ovan är bara ett exempel), måste man alltså själv vara så insatt i vad som är en god, fungerande och sund exteriör att man kan göra en utvärdering av tillgängliga domare för att utställning ska vara till gagn och ge en värdefull utvärdering av en hunds exteriör? Är det en rimlig förväntan på "svenssonägaren"?
(Jag kan det i alla fall inte - jag kan se specifika saker som jag anser är ett problem, men funktionella benvinklar och liknande är helt över mitt huvud...)

När det gäller raser som kraftigt försämrats genom utställning vs raser som inte farit ont så ska jag säga rakt av att jag inte gått igenom alla raserna och räknat vilka som faller var, men jag har en liten undring: de raser som inte utvecklats till det sämre genom utställning, är det raser som ställs i stor utsträckning? Hur många av de populära, numerärt stora raserna, som funnits i svenssonhänder gott och väl flera generationer är det som inte visar en negativ utveckling? Att det i raser där det ställs en eller ett par hundar inte premieras extremer har jag inga problem att tänka mig, men vad säger det om vad tävling i utställning egentligen ställer till med?

För övrigt anser jag sannerligen inte att det bara är att banta ner en fet utställningshund så har utställningsidealen inte gjort någon skada för individen, att vara fet är skadligt och att så många hundar är så väldigt feta (och uppmärksammas positivt för det) förskjuter normen så ännu fler än utställningshundarna lider under fettvalkarna.

Min egen ras, som i standarden ska vara atletisk, rörlig och aktiv, dallrar flåsigt runt i ringarna med rinnande ögon, djupa nosveck och ett tryne som om de sprungit in i en vägg i hög fart många gånger. Sånt händer inte bara av sig självt, det är en driven utveckling. Den drivs sannerligen inte av att det är bättre för hundarna att se ut så...

Du gör en rimlig invändning. Själv har jag diskuterat exteriörens betydelse för brukshundar och hävdat att en sund exteriör ger möjlighet till en längre karriär, och att utställning för rätt domare är ett sätt av flera att få hundens exteriöra styrkor och svagheter belysta. I min ras fungerar det så, måste jag skynda mig att tillägga.

När du pratar om Svensson-hundägaren och förstagångs-hundägaren så säger det sig självt att hon eller han inte kan ha en aning om vilken domare man ska ställa ut hunden för. Men för det första är det få förstagångshundägare som köper en brukshund för att man tänker träna sök och IPO. I stället brukar det väl vara så att en trevlig förstahund går tillräckligt bra på appellplan för att ägaren ska förstå det roliga i att arbeta med sin hund. Som andrahundsköpare med kompisar på brukshundklubben, är man i ett helt annat kunskapsläge.

För det andra finns det många seriösa uppfödare (också!), som förstahundsköparen kan ha turen att tinga valp i från. Hundköparen har inte bara större chans att få en frisk och trevlig individ, utan får också ett helt åsiktsbibliotek att hämta information ifrån på köpet. Är åsikterna hyfsat sunda vilket de brukar vara hos seriösa uppfödare, är det bara att låta sig indoktrineras, och ställa ut för domare som uppfödaren rekommenderar.

Några Svensson/poppis-raser som ställs mycket, inte är feta och är hyfsat friska är pudlar, taxar, pinscher, schnauzer, de flesta terrier och många dvärghundar.

 

[Monstermom]

Du gör en rimlig invändning. Själv har jag diskuterat exteriörens betydelse för brukshundar och hävdat att en sund exteriör ger möjlighet till en längre karriär, och att utställning för rätt domare är ett sätt av flera att få hundens exteriöra styrkor och svagheter belysta. I min ras fungerar det så, måste jag skynda mig att tillägga.

När du pratar om Svensson-hundägaren och förstagångs-hundägaren så säger det sig självt att hon eller han inte kan ha en aning om vilken domare man ska ställa ut hunden för. Men för det första är det få förstagångshundägare som köper en brukshund för att man tänker träna sök och IPO. I stället brukar det väl vara så att en trevlig förstahund går tillräckligt bra på appellplan för att ägaren ska förstå det roliga i att arbeta med sin hund. Som andrahundsköpare med kompisar på brukshundklubben, är man i ett helt annat kunskapsläge.

För det andra finns det många seriösa uppfödare (också!), som förstahundsköparen kan ha turen att tinga valp i från. Hundköparen har inte bara större chans att få en frisk och trevlig individ, utan får också ett helt åsiktsbibliotek att hämta information ifrån på köpet. Är åsikterna hyfsat sunda vilket de brukar vara hos seriösa uppfödare, är det bara att låta sig indoktrineras, och ställa ut för domare som uppfödaren rekommenderar.

Några Svensson/poppis-raser som ställs mycket, inte är feta och är hyfsat friska är pudlar, taxar, pinscher, schnauzer, de flesta terrier och många dvärghundar.

Visst kan en bra uppfödare vara till stor hjälp, på många olika sätt, men jag - som ändå har betat av några hundar genom åren - är då fortfarande inte i närheten av att vara kompetent exteriörbedömare. Och om man är "indoktrinerad" av sin uppfödare (på gott och ont, den indoktrineringen torde ske oavsett om uppfödaren faktiskt är kompetent och har sunda ideal eller ej - rätt likt hur man kanske lyssnar på en välrenommerad utställningsdomare oavsett om hen faktiskt har sunda ideal eller ej), och söker sig till de domare hen rekommenderar, då är rimligen det enda resultatet att man bekräftar indoktrineringen - inte får någon fristående bedömning alls, i en egentlig mening?

Nu tänkte jag mer generellt än bara bruksraserna, mitt intryck är att utställning är av ondo helt enkelt. I de fall utställning får stort genomslag i en ras verkar det gå käpprätt åt helvete som jag uppfattar det... De raser/grupper du tar upp har jag inte mer än en allmän uppfattning om till stor del, tyvärr, men spontant tänker jag att storpudel (stora hundar är mer "min grej" än små ) haft en del problem med både exteriör och mentalitet, att dvärgraser tenderat att bli mindre/kortbentare, att inom terriergruppen har vi bullterrier (skallformen bla), yorkien (pyttesmå, tandproblem, etc), amstaffen (klåda/allergi/autoimmuna problem - något som jag fått intryck är ett problem i flera terrierraser?), ett antal raser jag inte vet något alls om, och några som jag uppfattat som rätt sunda. Men nej, jag har inte djupare kunskap i hur mycket som kan lastas utställningar av det dock. Jag kan dock inte komma på en enda ras (inom någon grupp) som faktiskt utvecklats positivt av att bli populär i ringen, finns det några exempel på det?

Mitt intryck är och förblir (hittills...) att utställningar, när de påverkar, driver raser mot allt extremare varianter. Vilket också stämmer med hur jag ser att människor generellt fungerar, är det tävling så blir det extremt. Jag har... svårt att uttrycka det här på ett någorlunda diplomatiskt men ändå tillräckligt beskrivande sätt... mycket svårt att se att utställningar bidrar med något positivt till rasers utveckling. Tvärt om. Även om en eller annan enstaka domare inom någon ras faktiskt skulle premiera sunda hundar, det generella fenomenet verkar inte på något sätt uppbyggt för att främja sådan bedömning. Alls.

När det gäller svenssonägare och brukshundar är ju tex schäfer en av de populäraste hundraserna fortfarande, har för mig att även rottis är rätt högt på listan såväl som andra (egentligen) arbetande raser som tex labrador... Dessa populära hundar är sällan i majoritet avlade av riktigt kunniga, seriösa uppfödare...
Och, med risk för att banka på den stupade hästen, ta en titt på utställningsschäfern, vad i hela fridens tider är det för något?!?

(Och för att vara tydlig så har jag ställt ut. En gråhund, som haft en svår uppväxt och var ordentligt knepig och rädd för folk. Hon tyckte det var jättekul med utställning, hon bar sina rosetter överallt, hämtade gäster för att ta med dem och visa upp dem, osv. Jag vet inte exakt vad hon förstod av det hela, men hon blommade verkligen upp socialt av det. Det var dock den enda anledningen att jag gjorde det, att få henne bedömd - alltför muskulös!!! - var aldrig poängen... Utan liknande skäl i framtiden lär jag aldrig springa vänstervarv igen.)

 

[Monstermom]

Vill passa på och tillägga också, medan jag kommer ihåg det, att utseende och mentalitet hänger ihop. Det går inte att avla mentalitet och utseende separat från varandra, och jag har i alla fall mina prioriteringar klara för mig: en god mentalitet går före petighet med exteriören. Så länge hunden är någorlunda anatomiskt frisk så duger det för mig, fokusera på de mentala bitarna på punkt 1-9, så kan man på punkt 10 fila på dumheter som färg och vippöron om man nu har tålamod...

 

[Christensen1]

Vill bara klargöra en sak i det @WildWilma tar upp (och säkert någon till tidigare) ang SKKs undersökning som visar att uppfödare inte bryr sig om kritiklappen.
Jag deltog i den undersökningen, och frågorna där ställdes väldigt konstigt. Typ "välj de tre viktigaste sakerna du har i ditt avelsurval", med ca 15 alternativ. Då går ju mentalitet, hälsa, meriter, inavelsgrad osv före vad en random domare skrivit om hunden.
Det de flesta uppfödare använder kritiken till är att jämföra med sin egen uppfattning om hunden. Ibland är ju domaren ute och cyklar så det skriker om det, men om flera personer säger samma sak, ja då är det ju något att ta med i beaktande.

Ett problem jag ser är att kritikerna inte är tillgängliga för andra än den som får kritiklappen (iaf i min ras). Skulle gärna använt mig av kritiker på hanar jag funderar på att använda som en del i urvalsprocessen, men det är information som jag inte kommer åt. Tar bort en stor del av poängen med utställningar som avelshjälpmedel...

Utställning var inte tänkt som ett hjälpmedel FÖR avel utan som avelsutvärdering. Precis som bruksprov från början var tänkt att användas till detta (bla) och görs i viss utsträckning fortfarande Liksom MH, MT etc.).

 

[Laa]

Utställning var inte tänkt som ett hjälpmedel FÖR avel utan som avelsutvärdering. Precis som bruksprov från början var tänkt att användas till detta (bla) och görs i viss utsträckning fortfarande Liksom MH, MT etc.).

Sant, och jag hade varit lika väl hjälpt av att ha tillgång till kritiker på avkommor till hanar jag funderar på som kritikerna på hanarna i sig. Den mest korrekta hund i världen behöver ju inte nedärva sin perfekthet

 

[AraSlei]

Sant, och jag hade varit lika väl hjälpt av att ha tillgång till kritiker på avkommor till hanar jag funderar på som kritikerna på hanarna i sig. Den mest korrekta hund i världen behöver ju inte nedärva sin perfekthet

Du får börja med wachtelhundar i stället Kritikerna från klubbens årliga utställning hamnar alltid på hemsidan

 

[Laa]

Du får börja med wachtelhundar i stället Kritikerna från klubbens årliga utställning hamnar alltid på hemsidan

Bara synd att jag inte jagar

 

[AraSlei]

Bara synd att jag inte jagar

Det är bara att börja

 

[linnsan]

Personligen skulle jag nöja mig med att läsa kritiken som domaren vars kunnande jag respekterar har skrivit, och dela upp kommentarerna i de som handlar om hundens konstruktion, och de som behandlar kosmetiska detaljer.

Spinner vidare på detta med att man ska välja en domare som man litar på kan se om ens hund har god exteriör eller ej. För att veta det måste man ju själv veta vad en god exteriör är. Faller inte hela syftet då? Anledningen till att jag ställer min tik är för att få en oberoende persons kritik. Kritiken vill jag ha utifrån en sund rastypisk exteriör.

Om jag behöver kolla upp domaren innan måste jag ju själv veta hur rasen ska se ut. Och då kan man ju likväl strunta i att ställa.

Förutom av anledning att valparna kanske blir mer lättsålda. Men om man tänker rasutveckling/bibehållning på det fysiska.

 

[MiniLi]

SKK jobbar väl för att införa öppen kritik som ska sparas på typ avelsdata? Har läst ngt om det i hundsport..