Om allting vore annorlunda

[lady_vip]

Om inte mamma lagt in sitt veto hade jag troligtvis blivit snickare, så här i efterhand med förhoppningen om att förändra den branschen till kvinnors fördel.

Om jag inte varit så obenägen till förändring hade jag antagligen pluggat till lärare. I stället slet jag på inom samma jobb som jag fått som ”tjäna-pengar-efter-studenten-kneg” (jag jobbar fortfarande extra där) och sökte sen lite spontant utbildningar lite för att testa studera.nu. En dag ringde de från en av utbildningarna, jag hade fått en plats och hoppade på två dagar senare.
Det har till slut blivit så att jag jobbar som lärare ändå och älskar det.

Och alla andra om. Men jag brukar tänka att en ångrar bara det som inte blev gjort.

 

[macbeth]

Om allt hade varit annorlunda hade jag fått börja rida som barn och hade satsat stenhårt på en tävlingskarriär inom fälttävlan. För om allt hade varit annorlunda hade jag haft både talang, mod och framåtanda.
Sedan när jag brutit nyckelbenet lite för många gånger hade jag lagt tävlingskarriären på hyllan, hoppat på universitetet och sen blivit forskare av något slag, kanske hjärnforskare... för om allt var annorlunda hade jag även varit väldigt smart.

Nu har jag istället hoppat av och på universitetet ca 17 gånger (och lyckats med bedriften att gå om samma kurs fyra gånger och kugga varje gång), varvat med diverse lågavlönade, ostimulerande lågkvalifikationsjobb som slitit ut min kropp och gjort mig deprimerad. Samt att jag ännu inte lyckats skaka av mig känslan att hästar är en förbjuden hobby för mig, skulle inte bli ett dugg förvånad om någon kom inrusande och drog mig i örat ut ur stallet

 

[Killaloe]

Vilken fantastiskt intressant tråd, himla bra startat @niphredil

Om allt vore annorlunda så hade jag aldrig bestämt mig för/varit tvungen att ge upp drömmarna om marinbiologi och jag hade bott i Norra Skottland (typ Shetlandsöarna eller Orkneyöarna) eller runt Lofoten och forskat inom bevarandebiologi. Men så blev det ju inte riktigt alltså.

 

[Trott]

Om allt hade varit annorlunda hade jag vågat ta för mig i skolan, varit mer socialt begåvad och idrottat mer för att inte bli den där knubbisen som aldrig blir vald i idrotten och som sedan satt hemma och byggde pussel när andra hängde med kompisar i högstadiet. Jag hade valt ett mer strategiskt gymnasium och sedan jobbat mot att bli ridande polis. Jag hade bosatt mig i den stad jag utbildade mig i, och inte en som låg 10 mil bort för att ännu en gång missa allt kul man kan ha med klasskompisar.
Jag hade tagit bättre hand om mig själv, inte träffat alla puckon till killar eller spenderat mina pengar på onödigt skit.

Eller så hade jag blivit mer begåvad mönsterskapare och sömmerska, kunnat få fram fantastiska kreationer som folk faktiskt vill betala en skälig summa för, kunnat resa utomlands på inspirationsresor, dricka drinkar på lyxiga hotell, backpacka i spännande länder, tågluffa genom världen och känna inspirationen flöda.

 

[_Taggis_]

Samt att jag ännu inte lyckats skaka av mig känslan att hästar är en förbjuden hobby för mig, skulle inte bli ett dugg förvånad om någon kom inrusande och drog mig i örat ut ur stallet

Åh vad jag önskar att nån tagit mig i örat! I mitt fall hade jag önskat att mina föräldrars ointresse för häst hade kunnat bidra mer till att jag slutade redan i grundskolan. Tyvärr har jag fått lära mig att kämpa så jag gav aldrig upp trots ett ganska lågt stöd hemifrån, med förhoppningen om att då jag som vuxen skulle ta igen allt jag missat. Med facit i hand känns det totalt bortkastat. Jag hade förmoligen haft en betydligt mer framgångsrik karriär inom hund om jag istället lagt motsvarande tid på det istället för att slösa bort 20+ år på diverse slit utan framgång...

 

[malumbub]

Om allt varit annorlunda...

...hade jag fångat drömmen och köpt loss släktgården och bott där resten av mitt liv.

...hade jag varit patolog på Rättsmedicin nu.

...hade jag jobbat inom den bransch där jag har min examen.

...hade jag sökt till naturbruk istället för naturvetenskap på gymnasiet.

...hade jag orkat leva kvar på min födelseort.

...hade jag flyttat längst upp i norr (eller längst ner i söder) till en ort där jag känner ingen och utvecklats inom min examen.

...hade jag haft ork och tid att umgås med och avlasta mina syskon mer.

...hade jag fått hjälp med mina hormoner mycket tidigare och antagligen mått mycket bättre idag och kunnat ha både fler barn och tidigare.

(Det finns så många möjligheter i livet. Även om jag kan sörja en del "om", så vill jag inte byta bort min man, vårt barn eller det behagliga med småstadsliv som finns här.)

 

[malumbub]

Eller så hade jag blivit mer begåvad mönsterskapare och sömmerska, kunnat få fram fantastiska kreationer som folk faktiskt vill betala en skälig summa för, kunnat resa utomlands på inspirationsresor, dricka drinkar på lyxiga hotell, backpacka i spännande länder, tågluffa genom världen och känna inspirationen flöda.

Det där är det ju fortfarande inte för sent för...

 

[Mumfie]

Om allting vore annorlunda så skulle jag ha satsat på skrivandet och försökt uppnå min dröm om att försörja mig på att skriva. Jag skulle ha skrivit under falskt namn och jag skulle dragit mig tillbaka på en gård med mina hästar, får, ankor, hundar och katter och levt lycklig i alla mina dagar.

 

[julgrisen]

Om allt vore annorlunda skulle jag och mina två systrar ha ett mysigt kafé med en övervåning och sköna fåtöljer, vi skulle servera bakverk som min pappa skulle komma förbi och baka innan han gick till sitt vanliga jobb. Kafét skulle heta Tre systrar och en dag i veckan ha kvällsöppet för en quizkväll.
Eller så skulle jag ha ett litet och trevligt bed and breakfast på landsbygden med rum inredda i olika färger och en lågmäld liten restaurang med närodlad mat.

Jag är dock trygghetsnarkoman och skulle aldrig stå ut med en så osäker inkomst, jag kan varken baka eller laga mat och tanken på att ta hand om ekonomin ger mig ångest. Istället utbildade både jag och mina systrar oss till socionomer, där tänker jag att jag alltid kommer behövas.

 

[julgrisen]

ELLER, om allt vore annorlunda på ett annat sätt, så skulle jag jobba på nåt kontor i Stockholm med kvinnorättsfrågor runt om i världen. Jag skulle ta en kaffe på väg till jobbet varje dag, vara uppklädd och ha ett vackert kontor där jag satt och jobbade med superviktiga saker som gör skillnad men liksom lite mer på ett strukturellt och övergripande sätt än hur mitt nuvarande jobb gör skillnad. Plus att det vore så trevligt att klä upp sig för att gå till jobbet.

 

[TinyWiny]

Om allt vore annorlunda så skulle jag vågat tro på mig själv och sett att drömmen att kunna jobba med hästar inte är någon utopi och jag hade därför valt hästarna på heltid så mycket tidigare. Jag hade utbildat mig till beteendevetare, psykolog eller liknande, gått hippologen eller liknande och haft ett eget företag där människor av alla de sorter skulle få just det de behövde tillgodosett, delvis med hjälp av hästarna. För vilsna unga, för människor med diverse funktionshinder, psykisk ohälsa, utbrändhet osv. en oas där man kan vara sig själv även som helt vanlig nt och där proffs finns att tillgå att prata med utan något uppstyltat eller några väntetider. För jag tror på hästarnas läkande kraft, jag tror på rörelsens kraft till läkning och jag tror på att prata om det som är tufft medans man rör sig släpper loss så mycket mer än stillasittande samtal. Att inte behöva känna att man behöver titta på den man prata med gör det enormt mycket lättare för många att våga säga det där som gnager innerst inne.

Men, vem vet vem jag hade varit om jag hade haft en normal barndom? Jag kanske inte alls hade sett någon anledning till en oas där man får vara som man är om jag själv inte alltid känt att jag inte passar in? Vem vet? Det jag vet är att jag hade behövt många många liv för att hinna göra allt jag vill. Nu hamnar istället diverse djur hos mig som haft svårt att passa in på diverse vis för hos mig passar alla in precis som de är.

 

[Emmahpemma]

om allt hade varit annorlunda hade jag inte varit mobbad halva grundskolan, jag hade fått rätt betyg på högstadiet och kommit in på Wången istället för skolan jag gick. (Hade jag haft 5poäng mer hade jag kommit in på wången, sommaren mellan ettan och tvåan träffade jag matteläraren från högstadiet och småpratade med honom lite. Han säger "vad skönt att det verkar gå bra för dig, jag har så dåligt samvete för att jag satte fel betyg på dig, du fick ett G istället för VG)

Jag hade inte hoppat av trettifjorton universitetsutbildningar.

Jag hade inte kraschat nacken tre gånger och hade varit proffstränare (trav) med 15-20 hästar i träning.
Eller levt på egen gård, helt självhushållande med djur, skog, potatisland osv.
Eller haft någon form av verksamhet för ungdomar som hamnat snett i livet.

 

[MCP]

En till version av ett annorlunda liv.

Jag skulle rida långritter, alltså riktigt långa långritter a'la unbranded. Det skulle självklart vara sommar hela tiden, regnet skulle förstå att hållas mysigt och ljummet och myggor och annat oknytt skulle lysa med sin frånvaro

 

[Ainon]

Om det vore annorlunda hade jag följt vad JAG ville direkt efter gymnasiet och blivit matematiker istället för att lyssnat på de som inte tyckte jag var nog smart (skulle det vara någon ide att läsa teoretisk matematik skulle man ju vara ett geni ). Är säker på att jag klarat det utmärkt.

Istället gick jag en annan utbildning och varit fast i limbo sedan examen där jag inte riktigt vet vad jag vill och tycker det mesta är bara ok men inte mer...

 

[Raderad medlem 6459]

@julgrisen Jag gillar ditt alternativa liv! Precis som mitt låter det fantastiskt mysigt och fint men passa oss, så som vi faktiskt är, ganska dåligt .

@MCP Jag hakar på!

 

[karamelldrottningen]

Oj vad svårt. Jättesvårt. Många skriver att de skulle valt en annan inriktning i livet, utbildning och arbete. Men jag känner att jag gjort en hel del inom det jag tänkt. Hade iofs kunnat tänka mig att vara utbildad hovslagare. Men nu vart det mer inriktat på träning istället. Fast kanske tar tag i det ändå nån gång jag vet inte. Vi får se.

Men om jag spånar helt fritt och en allternativ inrikting i livet hade varit att jag var författare och pianist. Eller om jag inte mått så dåligt den dagen jag sökte in till Adolf Fredriks musikklasser utan varit mig själv och gjort mitt bästa istället hade jag kanske kommit in och livet sett helt annorlunda ut.

 

[Hoarfrost]

Den här tråden får ju hjärnan att koka av alla tusen saker man så gärna ville göra/bli när man var liten/nu.

Hade inte min syo-konsulent varit så neggig och sagt att de förslag jag kom med i 8an (tror jag det var) så hade jag satsat på veterinär, kemist (oklart vilket område men jag älskar kemi), kriminolog, djurskötare, ridskoleägare, eller författare.
Hade jag inte varit så himla snäll, medgörlig, och blyg hade jag inte lyssnat på henne utan kört mitt eget race.

Hade inte min svensklärare på gymnasiet funnits och pushat mig, och skrivit "öva på att vara en jobbig finne i röven" i min studentmössa, hade jag fortfarande varit snäll, medgörlig, och blyg.

Hade inte klassen på universitetet mobbat skiten ur mig hade jag orkat gå klart utbildningen i miljövetenskap, och blivit miljövetare.

Hade inte den där jäkla snubben, han som sedan aldrig kom till skolan ändå, kommit in på speldesignprogrammet före mig. Hade inte det universitetet varit så sega på att fatta att han aldrig skulle komma. Då hade de gett mig platsen, och jag hade varit speldesigner.

Hade jag inte varit så bekväm och rädd för ansvaret hade jag haft egen häst.

Hade verkligheten sett lite annorlunda ut hade jag bott i en egen lägenhet.

Det finns så mycket! Vissa saker är jag glad över att det aldrig hände, vissa är jag ganska ledsen/bitter över ännu - men för lat/orkeslös för att ändra på.

 

[macbeth]

Om allting vore annorlunda så skulle jag ha satsat på skrivandet och försökt uppnå min dröm om att försörja mig på att skriva. Jag skulle ha skrivit under falskt namn och jag skulle dragit mig tillbaka på en gård med mina hästar, får, ankor, hundar och katter och levt lycklig i alla mina dagar.

Men du kan väl fortfarande satsa på skrivandet? Just skriva är väl om något en grej det aldrig kan bli för sent att börja med. Sätt dig ner och skriv på alla lediga stunder du har vettja, ge inte upp! ✍

 

[karamelldrottningen]

Men du kan väl fortfarande satsa på skrivandet? Just skriva är väl om något en grej det aldrig kan bli för sent att börja med. Sätt dig ner och skriv på alla lediga stunder du har vettja, ge inte upp! ✍

Jo men samtligt gäller det ju att verkligen sätta igång och börja skriva och inte sluta såfort det blir en liten motgång.
Jag har troligen en lite romantiserad bild (precis som flera verkar ha över att jobba med hästar) av att skriva. Och göra det seriöst som ett yrke.
Alla klarar nog inte det. Det borde finnas en anledning att jag aldrig satsade på min musikaliska ådra eller verkligen tog tag i att börja skriva. Men har ju den vanföreställningen (?) att jag inte är tillräcklig duktig. Hästar kan jag men inom bok och kulturbrancen överlag är det skitsvårt att hävda sig så ja det får nog fortsatta vara enbart en dröm.

 

[mandalaki]

Åh, kom på något när @Killaloe nämnde marinbiologi. Jag har alltid varit vilt fascinerad av hängivenheten hos forskare som ägnar sin livsgärning åt att observera och filma något visst djur. Det kan vara en sällsynt ekorre i djungeln eller, förstås, allra helst något vattenlevande.

Det verkar som ett otroligt häftigt liv! Men jag läsa natur på gymnasiet? Fanns inte i min värld.