Åh, det finns så många alternativa livsstilar för mig. Idag när jag satt vid mitt pappersindränkta skrivbord och rotade efter den sista post-itlappen av mitt fem post-itlappar långa telefonsamtal som jag hade häromdagen började jag tänka på min barndomsdröm om att ha ett högt skåp fyllt med papper i olika storlekar och färger, strukturerat med en lapp på varje hylla utskriven med dymo så man vet vad som ska finnas just där.
Vet inte vad för jobb jag ska ha för att få det där skåpet men oavsett det har jag bara de senaste åren insett att min självbild som strukturerad och ordningsam är helt felaktig. Det känns som att jag levt på en lögn, min arbetsgivare måste tycka att jag har extremt dålig självinsikt som sålde in mig på intervjun som så strukturerad.
Nu sitter jag här och skriver telefonsamtal på post-itlappar och med vad som endast kan beskrivas som ett svart hål i mitt aktskåp som jag föreställer mig att jag en dag börjar sortera och strukturera upp.