Om allting vore annorlunda

Om allting vore annorlunda hade jag blivit sjuksköterska. Jag hade älskat att lära mig något så praktiskt och konkret, något så tydligt och så otroligt värdefullt. Jag hade jobbat utomlands i flera år, för Läkare utan gränser eller Röda Korset, och sedan kommit tillbaka och bosatt mig i Sverige i nån fin och trevlig liten stad och jobbat på det lokala sjukhuset. Det hade varit ett fint och bra liv tänker jag mig.

Men jag är livrädd för blod och kan knappt höra om sjukdomar eller skador. Jag vill inte se sår eller blod eller någonting som är det minsta obehagligt och blir helt yr bara folk beskriver minsta lilla kroppsliga bekymmer. Så sjuksköterska är det sista jag skulle kunna bli :D.

Vad hade du gjort, om allt var annorlunda? :)
Åkt ner till Småland på arbetsintervju i ett westernstall där jag hade rätt stora chanser att få jobbet. Enda anledningen till att jag inte åkte var dåvarande kille. HERREGUD vad jag ångrar det! Jobbet hade varit så mycket mer värt än det förhållandet som ändå var kaos och inte höll.
 
I ett annat liv hade jag sökt estetiska programmet på gymnasiet som jag ville istället för en (helt bedrövlig) spetsutbildning med högsta intagningspoängen för att "göra något av mina fina betyg". Sedan hade jag utbildat mig till frisör och varit superflippad med ack så glammig och socialiserat folk i salongen.
På fritiden politiskt aktiv.

Istället blev jag via många, långa omvägar sjuksköterska.
 
Får man vända på frågan? :D

Om jag inte som 12 åring bestämt mig för att bli frisör så hade jag inte fått hjärtat krossat som 21 åring, flyttat 50 mil norrut, levt livets liv och träffat min sambo :love:

Istället hade jag nog läst typ natur, säsongat två-tre säsonger i Sälen, skaffat mig en fin utbildning, kanske veterinär, för länge sen och bott kvar i min hemstad. Det hade inte vart ett helt tokigt liv det heller men jag är väldigt glad över 12 åriga Pieks beslutsamhet :)
 
Om om inte varit, hade jag haft en harmonisk barndom. Gått ut gymnasiet med de betyg jag kunnat få utan kaostonåren. Sedan pluggat till agronom eller något jordbruk/skog-relaterat.

Jag hade varit mindre avig och lyckats möta en vettig man och orkat vara engagerad i alla de rädda världen/politiska organisationer jag stöttat.

Täkså annorlunda allt varit om jag inte så tidigt fått inlärt att jag var helt betydelselös och avskyvärd.

Nåväl.
 
Om allting vore annorlunda hade jag valt min yrkesutbildning redan i gymnasiet istället för att behöva hå komvux massa år senare. Jag hade jobbat utomlands och blivit riktigt duktig istället för den medelmåtta jag är nu. Och om jag hade haft läshuvud/funkat med skolan skulle jag pluggat vidare till kostekonom eller liknande när jag ledsnat på att jobba praktiskt. Sen hade jag gärna haft bättre sociala skills och ett stabilare mående.
Egentligen det enda jag ångrar att jag gjorde/inte gjorde var att jag tog ett eventjobb före ett säsongsjobb för 2-3 år sedan. Jag trodde eventjobbet skulle vara stabilare, ge jobb en större del av året än säsongsjobbet och ge en möjlighet att se så många fler platser, vilket inte blev så. Säsongsjobbet hade jag kunnat kombinera med ett annat säsongsjobb egentligen och på så sätt haft jobb året om och kunnat jobba flera säsonger, så i så fall hade jag just nu varit på en strand i Karibien... och jag hade inte träffat mitt ex och sluppit hela den biten också.
 
Om allt hade varit annorlunda så hade jag jobbat med natur och skog. Kanske som jägmästare. Jag påbörjade utbildningen efter gymnasiet men var så extremt skoltrött så fick ångest i klassrummet. Istället jobbar jag på hotell och stormtrivs.
 
Jag skulle ha valt juristlinjen istället för socialhögskolan. Men halva släkten är jurister och jag tyckte att jag som 28-åring var så gammal att jag inte kunde välja en fem år lång utbildning. Jag skulle gärna ha blivit domare.

Jag skulle också ha bott utomlands lite längre än de två terminer jag tillbringat i andra länder. Hade en dröm i början av 90-talet att bo i Berlin ett år men det kändes lite för otryggt.
 
Vad hade du gjort, om allt var annorlunda? :)

Vilken rolig tråd :) Men oj vilken svår fråga, det är ju nästan omöjligt att tänka sig in i...

På ett personligt plan så hade jag gärna sluppit min bakgrund med att ha varit både kroppsligt sjuk samt inne i väggen redan som 18-19-åring och anledningarna till det. Jag hade då förmodligen haft betydligt mer ork för saker och ting, framförallt motgångar. Det hade förändrat hela mitt liv, i dagsläget handlar ju vardagen mest om att undvika katastrofer än om att faktiskt leva ett liv.

Yrkesmässigt däremot vet jag inte. Jag älskar mitt jobb och funderar på att skaffa ytterligare ett jobb enligt en separat tråd här på forumet. Jag skulle utan problem kunna jobba ihjäl mig så länge det kändes givande.

I övrigt är det omöjligt att ens tänka tanken på att ha en fritid som fungerar. Jag har ägnat mig åt hästar i hela mitt liv och lagt ner all tid och pengar och engagemang i det. Jag har med facit i hand haft noll och inget ut av det, inte kommit ens en bråkdel så långt som jag ville och i mångt och mkt bara haft skadade hästar. Så ja, det är faktiskt en utopi att tänka att en hade kunnat tävla och vara duktig på det.
Nu har jag börjat om med hund och siktar på att kanske tävla i nån lämplig gren. Jag ösnkar att det kunde bli en lika stor passion för mig som hästarna varit, då kunde jag en gång för alla lägga ner hästeriet.

Sammanfattningsvis: Om allt vore annorlunda hade jag haft ork som en normal människa och sluppit styra mitt liv efter att hushålla med det, och förmodligen tränat och tävlat framgångsrikt med hästar/hund.
 
Om allt var annorlunda hade jag blivit målare vilket var min barndomsdröm under många år. Alltså inte målare som i en konstnär som målar, utan som i en målare som målar hus. Drömmen försvann snabbt när vi skulle måla om lekstugan och jag insåg hur trist det var med upprepningen i målandet. Jag hade en dröm om hur fantastiskt befriande det vore att fylla stora ytor med färg, men det var inte det..

Eller så hade jag blivit en drejande brukskeramiker, vilket var min ingång till keramiken som material. Nu skapar jag istället installationer och konceptuell konst med hjälp av bland annat keramik. Nu drejar jag bara när jag lär ut det till mina elever.
 
Om allt hade varit annorlunda så hade jag inte levt med världens prestationsångest, sluppit självhat och obefintligt stöd från omgivningen under hela uppväxten och faktiskt haft möjlighet att klara något. Jag hade velat plugga och "göra något ordentligt", hade drömmar om att bli veterinär tex.

Även efter att jag gett upp drömmarna om veterinäryrket så har mååånga andra saker "bara passerat" för att jag hindrar mig själv. Prestationsångesten är nästan ständigt närvarande och jag är fullt medveten om att jag är min egna största fiende.

När jag väl kommer igång och gör saker så blir det ofta jävligt bra, men det är först under det senaste året som jag börjat våga göra saker även vid för mig osäkra tillfällen. Senast idag så vågade jag göra en sak som jag vet att jag inte kan, men som förhoppningsvis går att lära sig. För ett år sedan hade det varit fullständigt otänkbart att sätta mig själv i en sådan situation. Tack vare fantastiska kollegor så vågar jag långsamt mer och mer av allt, så trots att jag fortfarande är arg på hur jag förstört hela livet för mig hittills så är jag nyfiken på hur framtiden blir. Det blir med största sannolikhet mycket bättre i alla fall.
 
Jag satt en gång med nypeircad bröstvårta, ciderfylla och en charmig snubbe i trappa på ett sunkigt hostel i London och övervägde att hoppa av plugget och följa med ett par stycken typer som tog sig runt i världen med ryggsäck genom busking och ströjobb...
Det var min sista natt där efter att ha gjort praktik i London i sex veckor.
Hade jag inte haft min första hund där hemma så hade jag nog dumpat pojkvännen där hemma och inte kommit tillbaka på väldigt länge..
 
Jag öndkar att jag inte hade lyssnat på min pappa som övertalade mig att djursjukvårdare och film inte var riktiga yrken (jag hade provfilmat för estetisk praktisk linje) utan framtiden låg inom restaurang. Så jag blev kock. Började aldrig jobba som det då jag hann lessna på den sunkiga branchen redan innan utbildningen var klar :meh:
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp