Oj, är jag en hemsk dotter?

[Lumos_Nox]

Behöver hjälp av Det stora Bukeoraklet att bena lite i en situation som hänt och mitt sätt att se på det.

En bekant till mina föräldrar var inne i butiken igår där jag jobbar och vi småpratade lite som man gör (även om jag är urusel på småprat) och han frågade om pappa var frisk från influensan nu.

Svarade att jag inte visste att han varit sjuk och då inte heller om han var frisk än.

Fick en så konstig och nedvärderande blick av hen och en kommentar om att jag inte hade koll på mina föräldrar. Blev lite paff och snopen men började efter det fundera lite och kom på att situationer likt denna har jag upplevt förut. Folk frågat om föräldrar eller ett av mina syskon och jag inte vet svaret. Många har på ett skämtsamt sätt sagt liknande saker men jag har inte tagit allvarligt på det förrens nu.

Är jag en hemsk dotter/syster som inte har koll? Har ni koll på era nära ang vardagliga saker?

Bor inte långt ifrån mina föräldrar, en mil ca, men det är åt fel håll. Har aldrig vägarna förbi så att säga. Skickar lite SMS med de ibland, ett par gånger i månaden kanske och pappa är den som hjälper mig med lagning av bilar och transport osv. Åker och hälsar på om det är något speciellt eller om de ber mig komma men oftast är jag upptagen med jobb, stall eller mitt liv.

Hör av andra att de ringer sina föräldrar ofta bara för att prata men det skulle inte falla mig in. I skrivande stund så verkar jag vara en egocentrisk snorvalp som inte uppskattar mina föräldrar men det gör jag! Väldigt mycket!

Kan väl lägga till att jag är snart 30år och var längesen jag flyttade.

 

[Raderad medlem 6459]

Äsch, alla har ju olika relationer till sina föräldrar.

 

[Squie]

Jag har absolut ingen större koll på mamma eller mina syskon (pappa död). De lever sina liv o jag lever mitt. Vad närmaste släkten gör..vet jag inte heller. Ser inget konstigt i det.

Så...nä...alla ringer inte sina föräldrar eller syskon hela tiden för att hålla sig uppdaterade á la Facebook.

 

[Hyacinth]

Behöver hjälp av Det stora Bukeoraklet att bena lite i en situation som hänt och mitt sätt att se på det.

En bekant till mina föräldrar var inne i butiken igår där jag jobbar och vi småpratade lite som man gör (även om jag är urusel på småprat) och han frågade om pappa var frisk från influensan nu.

Svarade att jag inte visste att han varit sjuk och då inte heller om han var frisk än.

Fick en så konstig och nedvärderande blick av hen och en kommentar om att jag inte hade koll på mina föräldrar. Blev lite paff och snopen men började efter det fundera lite och kom på att situationer likt denna har jag upplevt förut. Folk frågat om föräldrar eller ett av mina syskon och jag inte vet svaret. Många har på ett skämtsamt sätt sagt liknande saker men jag har inte tagit allvarligt på det förrens nu.

Är jag en hemsk dotter/syster som inte har koll? Har ni koll på era nära ang vardagliga saker?

Bor inte långt ifrån mina föräldrar, en mil ca, men det är åt fel håll. Har aldrig vägarna förbi så att säga. Skickar lite SMS med de ibland, ett par gånger i månaden kanske och pappa är den som hjälper mig med lagning av bilar och transport osv. Åker och hälsar på om det är något speciellt eller om de ber mig komma men oftast är jag upptagen med jobb, stall eller mitt liv.

Hör av andra att de ringer sina föräldrar ofta bara för att prata men det skulle inte falla mig in. I skrivande stund så verkar jag vara en egocentrisk snorvalp som inte uppskattar mina föräldrar men det gör jag! Väldigt mycket!

Kan väl lägga till att jag är snart 30år och var längesen jag flyttade.

Jättehemsk. Usel och miserabel. Och flyttat hemifrån? Vem tar hand om dem då?

 

[Lumos_Nox]

Äsch, alla har ju olika relationer till sina föräldrar.

Tack, lite så känner jag med men blev så snopen då reaktionen var att det är så uppenbart fel.

 

[Viva]

Men precis, alla relationer ser ju olika ut. Själv pratar jag rätt ofta med, främst min mamma, men det kan trots det gå flera veckor ibland och det är verkligen inte alltid jag har koll om hon har influensa.

 

[ainasoja]

Varför känner du dig som en dålid dotter? Då är jag också det även om jag har långt till mina, min pappa och jag kan prata i telefon typ 6 ggr per år, jag är världens sämsta storasyster med för jag har nästintill noll kontakt med bror. Dock är det sista inte pga mig utan val han själv gjort. Fixar att umgås med honom utan problem i små mängder men inte mer än så. Vi drar inte jämt och har aldrig gjort det.

 

[Lumos_Nox]

Jag har absolut ingen större koll på mamma eller mina syskon (pappa död). De lever sina liv o jag lever mitt. Vad närmaste släkten gör..vet jag inte heller. Ser inget konstigt i det.

Så...nä...alla ringer inte sina föräldrar eller syskon hela tiden för att hålla sig uppdaterade á la Facebook.

Haha, så skönt! Iom att jag inte uppdaterar min facebook någonsin heller så kan jag lägga till det i listan också!

 

[Raderad medlem 6459]

Tack, lite så känner jag med men blev så snopen då reaktionen var att det är så uppenbart fel.

Men folk tycker så himla mycket, särskilt om saker som inte alls angår dem. Så länge du är nöjd, och förhoppningvis dina föräldrar, så kan ju folk tycka vad de vill.

Jag har absolut koll på det vardagliga med min familj, SMSar mycket med mamma och pappa och syster. Men jag skulle aldrig drömma om att hacka på nån som har det annorlunda. Spela roll liksom.

 

[Lumos_Nox]

Jättehemsk. Usel och miserabel. Och flyttat hemifrån? Vem tar hand om dem då?

 

[Lumos_Nox]

Men precis, alla relationer ser ju olika ut. Själv pratar jag rätt ofta med, främst min mamma, men det kan trots det gå flera veckor ibland och det är verkligen inte alltid jag har koll om hon har influensa.

Knappt jag vågar säga att det gått veckor/ månader mellan kontakt iom att jag bor så nära och i litet samhälle. Mina syskon är där minst en gång i veckan men jag är det svarta fåret som inte kommer spontant och inte åker på släktingars kalas.

 

[Sporthorse]

Det beror väl på vilken relation man har?
Jag har ingen jätte nära relation till mina föräldrar, vi pratar en gång i veckan på telefon och det räcker gott och väl, men det betyder inte att jag inte älskar mina föräldrar och bryr mig om dem, samtidigt har jag flera vänner i samma ålder som umgås med sina föräldrar som om det vore deras kompisar. Så tja, det är väldigt olika.

 

[Lumos_Nox]

Varför känner du dig som en dålid dotter? Då är jag också det även om jag har långt till mina, min pappa och jag kan prata i telefon typ 6 ggr per år, jag är världens sämsta storasyster med för jag har nästintill noll kontakt med bror. Dock är det sista inte pga mig utan val han själv gjort. Fixar att umgås med honom utan problem i små mängder men inte mer än så. Vi drar inte jämt och har aldrig gjort det.

Jag gjorde inte det innan, inte förens folk påpekade det och jag började anta att så var fallet.

Min ena syster är inne och handlar ganska ofta men henne pratar jag med som med vilken kund som helst typ. Vi har väldigt lite gemensamt och vad ska jag säga liksom?

 

[Lumos_Nox]

Men folk tycker så himla mycket, särskilt om saker som inte alls angår dem. Så länge du är nöjd, och förhoppningvis dina föräldrar, så kan ju folk tycka vad de vill.

Jag har absolut koll på det vardagliga med min familj, SMSar mycket med mamma och pappa och syster. Men jag skulle aldrig drömma om att hacka på nån som har det annorlunda. Spela roll liksom.

Tack!
Jag är inte så social av mig, alltid varit den lite udda, och gillar mer att vara i stallet än med folk så det tycks mycket om mig ändå.

 

[athena_arabians]

@Lumos_Nox: Varför skulle du veta om din far har influensa om han inte talat om det?! Det är ju inget ovanligt att folk har det så här års och man får ju förmoda att föräldrarna hade hört av sig om det var allvarligt.

Om du och föräldrarna är nöjda med er relation hade jag bara släppt det hela.

Däremot anser jag att det hade varit dåligt att ta emot hjälp med bilen och inte hjälpa till om de behöver hjälp men det har inget med förälder/barn att göra utan hur man beter sig rent allmänt.

 

[Lumos_Nox]

Det beror väl på vilken relation man har?
Jag har ingen jätte nära relation till mina föräldrar, vi pratar en gång i veckan på telefon och det räcker gott och väl, men det betyder inte att jag inte älskar mina föräldrar och bryr mig om dem, samtidigt har jag flera vänner i samma ålder som umgås med sina föräldrar som om det vore deras kompisar. Så tja, det är väldigt olika.

Ja det är väl så, väldigt olika. Mina två närmsta vänner ringer, smsar och umgås med sina mammor jämt. Visst kan jag känna att det hade varit trevligt med en sån relation men inser snabbt att jag inte trivs med det. Gillar att vara ensam och bestämma själv när träffar sker.

 

[Sporthorse]

Ja det är väl så, väldigt olika. Mina två närmsta vänner ringer, smsar och umgås med sina mammor jämt. Visst kan jag känna att det hade varit trevligt med en sån relation men inser snabbt att jag inte trivs med det. Gillar att vara ensam och bestämma själv när träffar sker.

Haha jag skulle aldrig orka med att umgås så ofta och nära mina föräldrar! Min bästa vän tycker däremot lite synd om mig som inte har en sån vänskap med min mor. Men det är självvalt. Däremot älskar jag min mamma precis lika mycket som kompisen älskar sin, det är jag säker på!

 

[Lumos_Nox]

@Lumos_Nox: Varför skulle du veta om din far har influensa om han inte talat om det?! Det är ju inget ovanligt att folk har det så här års och man får ju förmoda att föräldrarna hade hört av sig om det var allvarligt.

Om du och föräldrarna är nöjda med er relation hade jag bara släppt det hela.

Däremot anser jag att det hade varit dåligt att ta emot hjälp med bilen och inte hjälpa till om de behöver hjälp men det har inget med förälder/barn att göra utan hur man beter sig rent allmänt.

Ang det andra så hjälper jag så klart till när de behöver hjälp med saker som tack. Datorn är en sån sak som de avskyr och gärna dumpar över på mig. Missade att ta med det i texten. Skulle aldrig kräva hjälp, vill helst alltid klara allt själv men när det inte funkar kan pappa alltid rädda mig Pappa kan allt!

 

[Lumos_Nox]

Haha jag skulle aldrig orka med att umgås så ofta och nära mina föräldrar! Min bästa vän tycker däremot lite synd om mig som inte har en sån vänskap med min mor. Men det är självvalt. Däremot älskar jag min mamma precis lika mycket som kompisen älskar sin, det är jag säker på!

Där slog du lite huvudet på spiken. Det där med att andra tycker synd om en pga relationen. Jag ser inte min relation till mina föräldrar som dålig.

 

[ainasoja]

Jag gjorde inte det innan, inte förens folk påpekade det och jag började anta att så var fallet.

Min ena syster är inne och handlar ganska ofta men henne pratar jag med som med vilken kund som helst typ. Vi har väldigt lite gemensamt och vad ska jag säga liksom?

Äh vad andra tycker om eran relaton är bara att strunta i! Jag fick reda på att det brunnit hos min pappas granne via tidningen.... Dom bor i kedjeradhus så hans hus var också i fara, nu klarade den sig men, men.

Jag är nöjd med våran relation och lider inte av det.